Inför budgetpresentationen på torsdag har Anders Borg och regeringen pytsat ut presenter i parti och minut, allt för att få maximalt mediafokus på den egna politiken.
Den i särklass största presenten ges till storföretagen i form av sänkt bolagsskatt, från dagens 26,3 procent till 22 procent. Det ger en nätt kostnad för staten på 16 miljarder kronor om året.
Det skall direkt sägas att procentsiffrorna är falska. Generösa avdragsmöjligheter och avancerad skatteplanering gör att Skatteverket anger den faktiska bolagsskatten i Sverige till 15 procent. Många storföretag med välbemannade finansavdelningar kommer rentav undan med långt under 10 procent. Skräckexemplet utgörs av privata vårdbolaget Capio, som de senaste tio åren bara betalat 16.700 kronor i bolagsskatt. Det utgör 0,034 procent av vinsten!
Sverige är alltså redan ett skatteparadis för storföretagen, något som Ekorådet för några år sedan konstaterade i en rapport till regeringen. Men ändå går Borg & Co på i ullstrumporna. För oavsett falska procentsiffror göder regeringen redan skattegynnade företag med 16 miljarder kronor om året.
Någon höjde kanske på ögonbrynet när Småföretagarnas Riksförbund helt sågade den sänkta bolagsskatten, som enligt ordföranden Leif Svensson inte ger ett enda nytt jobb i Sverige. Men Svensson vet vad han talar om. De flesta småföretag redovisar inga eller små vinster, överskottet tas ut på andra sätt, så de får ingen del av presenten. Därför vill Svensson hellre ha sänkta arbetsgivaravgifter.
Så går de 16 miljarderna nästan oavkortat till storföretagen. Enligt regeringen skall gåvan förbättra investeringsklimatet och generera nya jobb, men det är mer baserat på förhoppning än på fakta, varför Borg inte ens vågar ange en summa. Han hoppas att 16 miljarder kronor rakt i gapet på vinststinna företag skall ge fler jobb, men han vet inte. Tala om att spela hasard med skattepengar.
Oddsen är dåliga. Eftersom bolagsskattenspelar marginell roll för de gynnande storföretagens investeringsbeslut, som i globaliseringens tidevarv mer styrs av låga arbetskraftskostnader. Ett aktuellt exempel är Astra Zeneca, som i våras flyttade ut 1300 jobb från Sverige och som tillhör Borgs mest skattegynnade. Men enligt företagets informations-chef ger skattelättnaden inga nya jobb i Sverige.
Det är detta som är innehållet i den sänkta bolagsskatten. Regeringen öser pengar över redan vinststinna storföretag och deras aktieägare, med ockrande banker i spetsen, till ingen som helst nytta för landet och absolut inte för de arbetslösa.
Den sänkta bolagsskatten är en provokation mot alla människor med minsta uns av rättvisepatos. Storföretagen har råd att betala mer i skatt, bör avkrävas mer i skatt i ett Sverige där vinstutvecklingen utgör välfärdsutvecklingens gyllene motpol.
Kommunistiska Partiet kräver höjd skatt på vinster, aktieutdelningar och höga inkomster, pengar att använda för fler jobb i offentlig sektor och jobbskapande satsningar i bostadsbyggande och infrastruktur.
… snuspengar till pensionärerna
Om presenten till storföretagen är stor, så ryms det pyttelilla paketet till pensionärerna i en snusdosa. Ynka 50 kronor mer i månaden är allt vad regeringen bjuder Sveriges största straffbeskattade grupp.
Detta är en dubbel provokation. Eftersom pensionärer, arbetslösa och sjuka inte får göra jobbskatteavdrag betalar de idag en större del av sin inkomst i skatt än löntagare med betydligt högre inkomster. Snuspengarna har inte ens ambition att rätta till denna orättvisa.
Nu fick Göran Hägglund och KD 1,1 miljarder kronor i valfläskpengar, att dela ut till 1,7 miljoner ålderspensionärer. Medan Borg öser 16 miljarder kronor över några hundra storföretag. Det är så snuskigt att man blir mållös, särskilt som det politiska etablissemanget i skön förening fixat till ett pensionssystem som sänker pensionerna så snart kapitalismen hamnar i olag.
Kommunistiska Partiet anser att skatt skall betalas efter bärkraft. Därför är vi principiellt emot jobbskatteavdraget och dess straffbeskattning av samhällets mest inkomstsvaga grupper. Vi är väl medvetna om att jobbskatteavdraget räddat hushållskassan för många arbetare med låga inkomster, när lönerna i stort ligger still, men det gör inte orättvisan mindre skriande.
Därför vill vi avskaffa jobbskatteavdraget. För låg- och medelinkomsttagare kan det ersättas av ett höjt grundavdrag, lika för alla inkomster, som återställer rättvisas i skattesystemet, men framförallt bör arbetare kräva större del av produktionsresultatet genom höjda löner. En sådan kamp räddar både hushållsekonomin och ekonomin i offentlig sektor.
