Runt om i världen, inte minst här hemma, lyfts etanolproduktion fram som ett miljövänligt alternativ som ska ersätta oljan som drivmedel. Men storskalig produktion av etanol kommer att driva upp priset på livsmedel, vilket för de fattiga är lika med svält. Två amerikanska ekonomiprofessorer, C Ford Runge och Benjamin Senauer, hävdar i en artikel att biobränsleproduktionen hotar att driva flera hundra miljoner människor mot svältgränsen.

Fler hungrande
När Runge och Senauer 2003 gjorde en studie av den globala tillgången på mat, räknade man med att antalet hungrande fram till år 2025 skulle minska med 23 procent till omkring 625 miljoner.

Då utgick de från att matpriserna skulle vara konstanta. Men nu stiger priserna på majs, vete, sockerrör, kassava och andra stapelvaror som kan användas för etanolproduktion. Allt mer mark används för produktion av bioenergi, vilket minskar utrymmet för annan matproduktion. Utvecklingen drivs på av höga oljepriser och omfattande statliga subventioner. För varje procentenhet priset på stapelvarorna stiger, växer mängden hungrande med 16 miljoner, hävdar Runge och Senauer, som menar att år 2025 hotas 1,2 miljarder människor

Inte energieffektivt
Att tillverka etanol av jordbruks-produkter är inte energieffektivt. Det går åt nästan lika mycket energi till att producera etanol som man får ut. Lantbruksforskaren Torbjörn Rydberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala hävdar i en intervju i Dagens Nyheter att det är rena lurendrejeriet att tro att man kan ersätta bensin med etanol. I Sverige skulle det behövas 20-25 miljoner hektar åker eller skogsmark för att ersätta transportsektorns energibehov med etanol, enligt Torbjörn Rydeberg. Då ska man komma ihåg att dagens tillgängliga åkermark i Sverige är cirka tre miljoner hektar.

Den etanol som finns i Sverige i dag är till största delen framställd ur sockerrör odlade i Brasilien. Där används allt större arealer till att odla sockerrör. Något som innebär ytterligare ett hot mot regnskogen.

– Förutom att de behöver skövla skog om efterfrågan ökar så är arbetsförhållandena på odlingarna dåliga, och arbetarna lever i snitt 15 år efter att de har börjat på odlingarna. Och man besprutar odlingarna med ett cancerogent biomedel för att få skörden att mogna jämt, säger Torbjörn Rydberg i en intervju i Uppsala Nya Tidning och tillägger att en ökad produktion av etanol av råvaror på sikt kan leda till en konflikt med matproduktionen som använder sig av samma råvaror.

Driver upp matpriset
Redan idag driver konkurrensen om råvaran upp priset, även i Sverige. Landets stora kvarnar ser de ökande priserna som ett växande problem och de börjar få svårt att få tag på spannmål.

– Majspriset har gått upp med 100 procent på två år, spannmål med 30 procent i år, säger Mats Olsson vd på Lilla Harrie Valskvarn till TT och fortsätter:
– Det finns inga lager, efterfrågan är större än produktionen och priset kommer att fortsätta stiga.

Något som än så länge inte drabbar oss i Sverige speciellt hårt. Annorlunda är det i de fattigare delarna av världen. I Mexico City demonstrerade invånarna nyligen mot hur priset på baslivsmedlet majs rusat i höjden eftersom stora delar av skörden exporterats till USA för etanoltillverkning.

I slutet av mars hade president George W Bush en träff med de stora biltillverkarna där han lovordade satsningar på alternativa bränslen som ett sätt att minska landets stora oljeberoende och ville få biltillverkarna att fördubbla tillverkningen av miljöbilar.

Bush snabbar på
Bush vill även att kongressen ska snabba på lagstiftningen för att göra det möjligt att ta fram 132 miljarder liter alternativa bränslen till 2017. Idag används majs till en stor del av tillverkningen. Kubas Fidel Castro har i en artikel i Granma räknat ut att det skulle gå åt 320 miljoner ton majs för att tillverka dessa mängder etanol. Då ska man veta att USA:s totala majsproduktion 2005 var 280,2 ton.

Enligt Bush och bildirektörerna skulle man se över möjligheten att använda gräs och sågspån som råvaror. Även om det skulle vara möjligt, så fungerar som bekant marknaden inte på det viset att man kan använda lågproduktiv mark som inte används, till att odla energigrödor. Något som forskaren Daniel Johansson vid Chalmers i Göteborg visat på i en avhandling. Den visar att högproduktiv jordbruksmark tas i anspråk utifrån vanliga marknadsekonomiska krafter.

– Man odlar vad som ger högst vinst och på den mark som ger bäst avkastning, säger Daniel Johansson till TT.

Farligt för miljön
Konkurrensen om marken kommer att leda till hårdare gödsling och monokulturer för att maximera avkastningen. Grödorna kräver mycket konstgödsel, bidrar till jorderosion och förorening av vatten och kräver mycket bränsle för att odla, skörda och torka något som hotar både människor, djur och natur. Då ska man inte glömma att vi i Sverige inte är de som i ett första skede kommer att drabbas hårdast. Det är i vanlig kapitalistisk ordning världens fattiga.

Lösningen är att planera samhället för att minska energianvändningen utan att levnadsstandarden försämras. Men det förutsätter att profiten inte får råda.

Sten Waltersson
Proletären nr 26, 2007