Hoppa till huvudinnehåll

5 lögner du kommer höra under hamnkonflikten

Arbetsköparna och deras propagandaorganisationer skäms inte för att sprida lögner och halvsanningar. Här är fem lögner du troligen kommer få läsa under den kommande hamnkonflikten.

Arbetsköparsidans propagandaorganisationer kommer att sprida många lögner och halvsanningar om Hamnarbetarförbundet och hamnkonflikten.
Montage: Proletären

1. Hamn har sagt nej till att teckna kollektivavtal

Hamnarbetarförbundet har flera gånger föreslagit en lösning där man tecknar ett likalydande avtal som Hamn- och stuveriavtalet, det som Sveriges Hamnar och LO-förbundet Transport har. 

Detta är inte Hamnarbetarförbundets förstahandsalternativ. Förbundet har tydligt sagt att det bästa vore ett trepartsavtal mellan Transport och Hamnarbetarförbundet å ena sidan och Sveriges Hamnar å andra sidan. Detta har dock inte Transport gått med på. 

Det som Hamnarbetarförbundet har tackat nej till är ett hängavtal.

2. Ett hängavtal ger samma rättigheter som ett riktigt kollektivavtal

Sveriges Hamnar och andra på arbetsköparsidan påstår att ett hängavtal ger samma rättigheter som ett riktigt kollektivavtal. Frågan är då varför de inte kan teckna ett riktigt kollektivavtal istället. 

Svaret är att ett hängavtal inte ger fackförbundet något inflytande över innehållet i avtalet. Om Hamnarbetarförbundet skulle teckna ett hängavtal på det befintliga Hamn- och stuveriavtalet, skulle de helt sakna inflytande över avtalet. 

I Hamnarbetarförbundet avgör medlemmarna om ett avtal ska godkännas eller inte. Självklart vore det otänkbart att istället låta ett helt annat fackförbund – som betraktar Hamnarbetarförbundet som en konkurrent – besluta om villkoren i avtalet. 

Om hamnarbetarna tar strid lär raseriet blossa upp igen

3. Det går inte att teckna två kollektivavtal

Det finns, enligt Hamnarbetarförbundet, inga rättsliga hinder för att teckna fler än ett kollektivavtal, varken på central eller lokal nivå. 

Hamnarbetarförbundet har tidigare haft lokala kollektivavtal i några av landets hamnar. Detta har dock Sveriges Hamnar och Transport satt stopp för. 

Det finns också exempel på när arbetsköpare faktiskt har avtal med två fackförbund. Det finns två olika fack för lärare, TCO-anslutna Lärarförbundet och Saco-anslutna Lärarnas riksförbund.

Finns det några hinder för att teckna två parallella likalydande avtal så bör dessa inte vara större än att de går att komma runt om samtliga parter är villiga. Den svenska modellen bygger just på att det är parterna som ska komma överens, och att politiker och lagstiftning i så stor utsträckning som möjligt ska hålla fingrarna borta.

4. Hamnarbetarförbundet lamslog Sverige med strejker 2017

Konfliktåtgärderna drabbade många företag hårt under 2017. Men faktum är att det inte var Hamnarbetarförbundets sammanlagt åtta timmar av arbetsnedläggelse som låg bakom alla försenade transporter, utan Sveriges Hamnars lockout på sammanlagt 371 timmar. 

Det var alltså arbetsköparsidan som valde att stänga Göteborgs hamn, Nordens största transportnav, i 371 timmar, inte Hamnarbetarförbundet.

På ett liknande sätt är Sveriges Hamnars varslade lockouter i den kommande hamnkonflikten avsevärt mer omfattande än Hamnarbetarförbundets korta punktstrejker.

5. Hamnarbetarförbundet vill ha konflikt

Det har flera gånger påståtts att Hamnarbetarförbundet egentligen inte vill ha något avtal eftersom de inte vill ha någon fredsplikt. Det är självklart nonsens. 

Fredsplikt, det vill säga strejkförbud, är något som ett fackförbund säljer till arbetsköparen. Arbetsköparen betalar för fredsplikten genom att tillmötesgå fackförbundets krav.

Varför skulle Hamnarbetarförbundet ge arbetsköparsidan fredsplikt om de inte får förhandla om villkoren? 

Vilket av Sveriges Hamnars medlemsföretag skulle gå med på att göra en affär med ett annat företag utan att få förhandla om villkoren?