Hoppa till huvudinnehåll

Ambassadör för Kinas vägval

Kinas kommunistiska parti höll sin 20:e kongress för en månad sedan. En världsnyhet som har kommenterats flitigt – men utan att vi får höra något från kineserna själva. Proletären fick en exklusiv intervju med Folkrepubliken Kinas ambassadör i Sverige, Cui Aimin – som inte vill överdriva spänningarna med USA och vill se vänskaplig tävlan mellan de båda supermakterna.

Cui Aimin på ambassaden, där han tillträdde sin post i december förra året.

För en månad sedan avslutade ett av världens allra största politiska partier, det kinesiska kommunistpartiet KKP, sin kongress. Med sina omkring 97 miljoner medlemmar är det statsbärande KKP, som leds av generalsekreterare Xi Jinping, också världens förmodligen mest inflytelserika parti.

– Det var en mycket viktig kongress, säger Kinas ambassadör i Sverige sedan ett år tillbaka, Cui Aimin, när han tar emot på ambassaden i Stockholm.

– Den hölls vid en avgörande tidpunkt, då det kinesiska folket inleder en ny resa för att bygga upp ett heltäckande socialistiskt modernt land och rör sig mot nya målsättningar. Kongressen granskade och sammanfattade de senaste fem årens arbete, liksom de stora förändringarna i den nya eran under de senaste tio åren, och redogjorde för viktiga frågor, som att öppna en ny horisont för moderniseringen av marxismen i Kina, de kinesiska särdragen och de väsentliga kraven för en modernisering i kinesisk stil.

Vad är ”modernisering i kinesisk stil”?

– I ett nötskal är det en modernisering i ett land med väldigt stor befolkning. En modernisering som skapar välstånd för alla människor i landet, med harmoni mellan materiell och kulturell civilisation och mellan människor och natur, och med en fredlig utveckling.

– Den kinesiska moderniseringen har sina rötter i Kina, är relevant för den kinesiska verkligheten och har kinesiska särdrag – samtidigt som den gynnar hela världen och skapar en bättre framtid tillsammans med andra länder i världen.

Kinas betydelse och inflytande i världen ökar stadigt. Vilka ser du som de viktigaste framstegen sedan den 19:e kongressen 2017?

– De fem år som gått sedan Kinas kommunistiska partis 19:e nationella kongress har varit ytterst extraordinära. Under de senaste fem åren har KKP lett det kinesiska folket, 1,4 miljarder människor, att effektivt hantera den svåra och komplexa internationella situationen, inte minst med Covid-19, och de enorma risker och utmaningar som följde.

– Vi har uppnått vårt mål av måttligt välstånd för våra många invånare, lyft nästan 100 miljoner människor ur fattigdom, historiskt löst problemet med absolut fattigdom och gett ett betydande bidrag till den globala fattigdomsbekämpningen.

Framgångarna i fattigdomsbekämpningen är verkligen imponerande. Samtidigt bor fler än hälften av världens dollarmiljardärer i Kina. Vad gör KKP för att bekämpa de extrema klassklyftorna?

– Det är sant att det finns inkomst- och förmögenhetsskillnader i Kina. Det är ett problem som inte ska ignoreras, men som inte heller ska överdrivas. Det är viktigt att vara medveten om de stora ansträngningar som den kinesiska regeringen gjort för att minska skillnaderna. Ett välmående samhälle har byggts upp och den extrema fattigdomen har försvunnit. Människors livskvalitet har förbättrats kraftigt och antalet medelinkomsttagare blivit fler.

– Vi har byggt världens största socialförsäkringssystem och byggt ut sjukvårdssystemet. Vi har arbetat för att minska klyftorna mellan stad och land och vi har arbetat för att minska inkomstklyftorna. Nu är tillgången till sociala tjänster mer jämlik. Men i ett utvecklingsperspektiv finns det fortfarande mycket mer att göra.

På sistone har vi sett en rad provokationer från USA mot Kina, inte minst med Nancy Pelosis besök i Taipei. Mycket av den här spänningen är uppbyggd just runt Taiwan. Varför är det så viktigt för Peking att Taiwan fortsatt är en del av Kina?

– Taiwan har alltid varit en del av Kina. Taiwan-frågan är en restfråga sedan inbördeskriget [då Chiang Kai-Shek och Kuomintang (KMT) tog sin tillflykt dit när revolutionen segrade 1949], och USA liksom de andra 180 länderna i världen som har diplomatiska relationer med Kina ställer officiellt upp på principen om ett Kina.

– Taiwaneserna är våra bröder och systrar. Så det sista vi vill se är ett krig mellan Taiwan och Kinas fastland, för vi är samma folk. Vår position har alltid varit att sträva efter fredlig återförening enligt principen ”ett land – två system”, och så länge det finns minsta hopp om fredlig återförening kommer vi arbeta för det. Men vi kommer aldrig att göra avkall på rätten att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive militära, som är riktade mot inblandningen av externa krafter och ett litet antal separatister, däremot inte mot landsmännen i Taiwan i stort.

– Men när Kina har gjort det här åtagandet, baserat på vår ärlighet och goda vilja, har USA försökt att utnyttja det, genom att provocera och göra saker som uppmuntrar separatisterna att söka så kallad taiwanesisk självständighet, att lägga sig i Kinas interna angelägenheter och att stödja separatisternas aktivitet. Det har lett till ökade spänningar då de vill använda Taiwan-frågan för att hindra Kinas utveckling och förhindra en fredlig återförening.

Hur ser du på USA:s militära närvaro i området?

– Den nuvarande amerikanska regeringen har upprepade gånger förklarat att den inte stöder någon självständighet för Taiwan, men vissa personer på den amerikanska sidan har fortsatt att utmana Kinas suveränitet i Taiwan-frågan och medvetet skapat problem. De hävdar till och med att de vill hjälpa till med Taiwans försvar, vilket sänder en mycket felaktig och farlig signal.

– En del amerikanska politiker ser bara till sina egna själviska intressen och leker med elden i Taiwan-frågan, vilket bara förvärrar spänningarna i Taiwansundet. Vad USA bör göra är att sluta urholka och förvränga ”ett Kina-principen”, och följa de grundläggande normer för internationella förbindelser som innebär att respektera andra länders suveränitet och territoriella integritet, och att inte blanda sig i deras inre angelägenheter.

Är det ett nytt kallt krig vi ser mellan USA och Kina?

– Kina och USA är två länder som har väldigt olika kultur, sociala system och traditioner. Men historien visar att olikheterna inte står i vägen för samarbete och inte heller för vänskaplig tävlan mellan två stora länder.

– Ett nytt kallt krig mellan Kina och USA skulle vara en katastrof inte bara för de båda länderna, utan för hela världen. USA bör därför återgå till en rationell och pragmatisk politik gentemot Kina, återgå till de tre gemensamma kommunikéerna mellan Kina och USA som ligger till grund för de diplomatiska relationerna och spela en positiv roll för att föra relationerna mellan de två länderna tillbaka till en sund och stabil utveckling.

– När president Xi Jinping träffade USA:s president Biden i Indonesien nyligen påpekade han att förbindelserna mellan Kina och USA inte bör vara ett nollsummespel där den ena sidan konkurrerar ut eller frodas på bekostnad av den andra. Kinas och USA:s framgångar är möjligheter, inte utmaningar, för varandra.

– President Biden sade vid samma möte att USA respekterar Kinas system och inte försöker ändra det, att USA inte strävar efter ett nytt kallt krig, inte försöker skapa allianser mot Kina, inte stöder ”Taiwans självständighet”, inte stöder ”två Kina” eller ”ett Kina, ett Taiwan” och inte har för avsikt att ha en konflikt med Kina, försöka ”frikoppla” Kina, stoppa Kinas ekonomiska utveckling eller begränsa Kina.

– USA bör nu på allvar omsätta president Bidens positiva uttalanden i konkret politik och åtgärder, upphöra med att försöka hålla tillbaka Kina, sluta lägga sig i Kinas inre angelägenheter och sluta undergräva Kinas suveränitet, säkerhet och utvecklingsintressen. USA bör arbeta tillsammans med Kina i samma riktning för en sund och stabil utveckling av, och gemensamt cementera ett starkt ”golv” för, de gemensamma förbindelserna.

Sverige var det första västland som upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, men har de senaste åren följt USA:s aggressiva politik gentemot Kina. Bland annat stoppades Huawei från att bygga ut 5G-nätet här. Hur ser du på de nuvarande relationerna mellan Kina och Sverige?

– Först vill jag säga att jag beundrar visionerna och det stora modet hos den äldre generationen svenska statsmän som i en så svår internationell miljö vid den tiden bröt igenom de många hindren och resolut upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina.

– Kina och Sverige har inget historiskt groll och inga geopolitiska konflikter. Vi har en djup traditionell vänskap, nära ekonomiska och handelsmässiga förbindelser, stark ekonomisk komplementaritet och stor potential för ett grönskande tekniskt samarbete.

– I en anda av ömsesidig respekt och ömsesidig nytta bör de båda sidorna ytterligare främja ett mer fruktbart utbyte och samarbete på olika områden och främja en sund och stabil utveckling av förbindelserna mellan de båda länderna till gagn för de båda länderna och folket.

Hur ser Kina på att Sveriges ansökt om medlemskap i Nato?

– Det är Sveriges egen sak. Vi respekterar svenska folkets val. När det gäller frågan om europeisk säkerhet hoppas vi att alla parter kommer att ansluta sig till FN:s principer om odelbar säkerhet, ansluta sig till begreppet gemensam, integrerad, samarbetsvillig och hållbar säkerhet, och bygga upp en balanserad, effektiv och hållbar säkerhetsstruktur genom dialog och förhandlingar på grundval av respekt för varandras legitima intressen, för att på så sätt garantera Europas säkerhet på lång sikt.

– Nato är en produkt av kalla kriget, som är slut sedan länge, och bör göra de nödvändiga anpassningarna till den nuvarande situationen. Om Nato fortsätter att expandera, kommer det att bidra till upprätthållandet av fred och stabilitet i Europa? Kommer det att bidra till att uppnå varaktig fred och säkerhet i Europa?  Det är frågor som förtjänar att tas allvarligt på av våra europeiska vänner.

Kina har varken uttalat något stöd för eller fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Kan du förklara Kinas position i förhållande till kriget i Ukraina?

– Kina står stadigt på fredens sida. För närvarande har situationen i Ukraina en tendens att expandera och de negativa spridningseffekterna blir allt allvarligare, vilket inte ligger i någons intresse. Det viktigaste nu är att få till förhandlingar och vapenvila och att stoppa kriget.

– Kina har alltid hävdat att alla länders suveränitet och territoriella integritet bör respekteras, att FN-stadgans syften och principer bör iakttas, att alla parters legitima säkerhetsintressen ska tas på allvar och att alla ansträngningar för att lösa kriser på ett fredligt sätt bör stödjas.

– Kina kommer varken att stå med armarna i kors eller förvärra krisen, utan kommer att fortsätta att spela en konstruktiv roll på sitt eget sätt. Kina uppmanar de berörda parterna att lösa problemet genom dialog och förhandlingar, för att finna en lösning som tar hänsyn till alla parters rimliga säkerhetsintressen så snart som möjligt, och hoppas att det internationella samfundet kommer att skapa förutsättningar och utrymme för detta ändamål.

I Sverige och andra västländer anklagas Kina regelbundet för brott mot mänskliga rättigheter mot folkgruppen uigurer i Xinjiang-provinsen. Vad är ditt svar på de anklagelserna?

– Xinjiang är den geografiskt största provinsen i Kina, med ett system av regional etnisk autonomi. Under de 67 år som gått sedan Uiguriska autonoma regionen Xinjiang grundades har stora framgångar uppnåtts i den sociala utvecklingen. BNP per capita har ökat mer än 30 gånger, den totala uiguriska befolkningen har ökat från 2,2 miljoner till mer än tolv miljoner, och den förväntade livslängden från 30 år till 74,7 år.

– Xinjiang är också en av de mest etniskt varierande provinsförvaltningarna i Kina, med 56 etniska grupper som lever i fredlig samexistens, mångfald och enighet. Den kinesiska regeringen fäster stor vikt vid arv, skydd och utveckling av den enastående traditionella kulturen hos de olika etniska grupperna i Xinjiang, främjar orubbligt alla etniska gruppers gemensamma enighet och strävan och skyddar fullt ut alla etniska gruppers folkliga sedvänjor enligt lag. Till exempel finns det i genomsnitt en moské per 530 muslimer i Xinjiang, vilket är en högre andel än i många västerländska och muslimska länder.

– Men Xinjiang ligger också vid en del av världen där det finns en koncentration av terrorism och extremiststyrkor. För några år sedan var Xinjiang allvarligt hotat av terrorkrafter utanför landet, och vissa extremistiska ideologier har infiltrerat regionen. För att hantera det verkliga hotet från terroriststyrkor och garantera befolkningens säkerhet har den lokala regeringen i Xinjiang svarat på FN:s uppmaning och beaktat praxis från länder som Storbritannien och Frankrike och försökt att eliminera extremism genom utbildning, och uppnått mycket bra resultat.

– Under de senaste fem åren har inga fler våldsamma terrorattentat inträffat i Xinjiang. Människor från alla etniska grupper lever i en lycklig och stabil miljö, och den ekonomiska och sociala utvecklingen i Xinjiang har fortsatt att vara stabil. Är inte det en bra sak och ett bidrag till den internationella kampen mot terrorism?

De senaste åren har KKP bland annat fokuserat på att stärka den kinesiska identiteten. Finns det inte en risk att den politiken är skadlig för minoriteterna i Kina?

– Som jag sade, Kina är ett förenat multietniskt land, där de 56 olika etniska grupperna håller ihop som granatäpplekärnor i den kinesiska familjen. Etnisk enighet är mycket värdefullt för de kinesiska etniska grupperna, och medvetandet om kinesisk nationell gemenskap är grundläggande för etnisk enighet. Det är huvudlinjen i Kinas kommunistiska partis minoritetspolitik i en ny era, och ett nödvändigt krav för att skydda alla etniska gruppers grundläggande intressen.

– Bara om vi stärker medvetandet om etnisk gemenskap, skyddar nationell solidaritet, underhåller den nationella säkerheten och sociala stabiliteten, kan vi motstå infiltration och underminering från extremistiska och splittrande tankar, förverkliga etniska människors längtan efter ett bättre liv och uppnå, försvara och utveckla alla etniska gruppers grundläggande intressen.

KKP står för ”socialism med kinesiska särdrag”. Att släppa lös marknadskrafter och ”öppna upp” den kinesiska ekonomin har varit en stor del av de senaste decenniernas ekonomiska politik. Hur ser du på det, och har KKP någon plan för att minska förekomsten av kapitalistiska produktionsformer i Kina?

– Den traditionella synen är att socialism är lika med planekonomi och att kapitalism är lika med marknadsekonomi. Men i det 21:a århundradet, i en värld där två olika ekonomiska system, socialism och kapitalism, tävlar och lär av varandra, har vi socialistiska länder som har planekonomi men som också använder marknader för sitt eget bästa, och kapitalistiska länder som också har inslag av planekonomi.

– Vad vi gör just nu är att vi försöker göra vår ekonomi mer avancerad och utvecklad. Vi försöker göra tårtan större för att sedan distribuera rikedomen bättre. Det är vad vi fokuserar på att göra i den nuvarande fasen i vår socialistiska utveckling.

– Vår ingång, sedan perioden av reform och uppöppnande, har varit att vi uppmanar en del att bli rika först, så de kan hjälpa andra att bli rika sedan. Anledningen är att vi inte tror att socialism är lika med egalitarianism. Inte heller tror vi att socialism är lika med fattigdom.

– Men vad gäller folk som skapat sin rikedom på olaglig väg kommer den kinesiska regeringen att stoppa och reglera dem, för att maximalt skydda den stora majoritetens intressen i det kinesiska samhället. Vi kommer också fortsätta arbeta för att utvidga gruppen medelinkomsttagare. Nu finns det 400 miljoner medelinkomsttagare i Kina. För att sätta den siffran i perspektiv är det lika många som i alla länder i EU tillsammans.

Slutligen, vilka ser du som de största utmaningarna respektive möjligheterna för Kina för närvarande?

– Rapporten från Kinas kommunistiska partis 20:e nationella kongress pekade ut att Kinas utveckling har gått in i en period där strategiska möjligheter, risker och utmaningar existerar samtidigt, och osäkerheter och oförutsägbarhet ökat.

– Ur Kinas inre perspektiv står vi fortfarande inför svårigheter och problem, till exempel en obalanserad och otillräcklig utveckling. Många flaskhalsar är i vägen för främjandet av högkvalitativ utveckling, vetenskaplig och teknisk innovation och de svåra uppgifterna att skydda ekologi och miljö. Vi kommer även att påskynda uppbyggandet av ett modernt industrisystem, vitaliseringen av landsbygden och en samordnad regional utveckling.

– I ett omvärldsperspektiv kommer Kina fortsätta följa sin grundläggande politik att öppna sig mot omvärlden för ömsesidig nytta och fred i världen, fortsätta bidra till den globala utvecklingen, försvara den internationella ordningen, tillhandahålla kollektiva nyttigheter inklusive infrastruktur, medla i viktiga frågor samt främja byggandet av vår gemensamma framtid.