Bandet rullar in i hemmakontoret
Användandet av digital produktivitetsmätning har exploderat de senaste åren. Men det finns än så länge finns ingen forskning eller statistik över hur utbrett det är i Sverige. Proletären har pratat med två experter på det digitaliserade arbetslivet för att ta reda på vad de tror om utvecklingen.
Möjligheten för företag att mäta de anställdas produktivitet med hjälp datorprogram har funnits länge men under de senaste åren har användandet ökat lavinartat och det sprider sig upp i samhällshierarkin. I USA övervakas redan en majoritet av de hemmaarbetande tjänstemännen, men hur ser det ut i Sverige?
På fabrikerna har det löpande bandet utvecklats med Lean Production, Toyotamodeller och Just-in-time. Idag styrs lagerarbetare med robotröster i hörlurarna för att minimera spilltiden under arbetet och öka effektiviteten.
Enligt en rapport från Kommunal arbetar 38 procent av undersköterskorna i hemtjänsten med strikt minutstyrning. Undersköterskorna hinner inte dricka kaffe, äta lunch eller gå på toa för att besökstiderna är minutstyrda och klockade. 20 minuter för en dusch, fem minuter för att bädda sängen – varje uppgift ska bockas av i en app och registreras. För budarbetare, som Foodora- eller Postnordanställda, är det en självklarhet att bli spårade. Vi konsumenter förväntar oss att kunna följa hur produkten vi beställt rör sig mot oss i en hastighet vi bedömer som rimlig.
Det löpande bandets principer breder ut sig. Bort med spilltiden – öka produktiviteten. Enligt en undersökning gjord av New York Times spårar åtta av de tio största arbetsgivarna i USA sina anställda med digitala produktivitetsmätare, många i realtid. Det har varit verklighet länge för butiksanställda på Walmart, lagerarbetare på Amazon och budförare på FedEx eller UPS.
– Den här har ju varit en integrerad del i industri och låglöneyrken och nu klättrar det sig uppåt. I regel kan man säga att det följer nivån på arbetet, de med lägst utbildning och lägst betalt blir mest övervakade. Det är en klassfråga, säger Mattias Bejimo. Han har arbetat med digitalisering i samhället sedan 1999, föreläser och skriver om digital övervakning i samhället och på arbetsplatsen.
Men övervakningen har börjat leta sig upp i klasspyramiden. Ekonomer, ingenjörer och systemutvecklares arbete mäts i datorprogram som Sneek, WorkSmart, Microsoft 365 och Hubstaff. Programmen registrerar antalet tangentbordstryck, musrörelser och hur ofta den anställde är aktiv i ett visst program. De tar skärmdumpar och bilder på de anställda med datorns webbkamera i intervaller för att kontrollera att personen arbetar och chefen kan se alla samtal, meddelanden och mejl som tas emot och skickas.
New York Times har intervjuat hundratals tjänstemän som beskriver övervakningen som “demoraliserande” och “förnedrande”. En ekonom berättar hur hon hennes arbetsvecka växt från 40 till 60 timmar eftersom programmen bara registrerar arbetstid som den räknar som tillräckligt aktiv och en forskningsanalytiker berättar om hur han inte längre hinner gå på toaletten på arbetstid.
Våren 2020, började fler och fler tjänstemän arbeta hemma till följd av pandemirestriktionerna. Som mest arbetade 40 procent av svenskarna hemifrån, och en tredjedel av arbetskraften i USA. Under perioden exploderade marknaden för mjukvara som mäter produktivitet digitalt.
Under 2021 var efterfrågan på programmen 50 procent högre än året innan. Och trots slopade restriktioner så fortsatte efterfrågan att öka med 75 procent under första halvåret 2022, jämfört med 2020. I New York Times säger riskkapitalisten Jason Corsello att investeringarna i den här sortens program har åttafaldigats under de senaste fem åren. Han menar att det är en av de snabbast växande sektorerna i den amerikanska ekonomin.
Enligt Mattias Beijmo finns den här sortens program också i Sverige. Men det finns inga siffror om hur utbrett det är och företagen som tillhandahåller tjänsterna är försiktiga med att skylta med svenska referenser eftersom svenska fackförbund fortfarande är förhållandevis starka.
– Men fackföreningarna har inte så bra koll i den digitala domänen och de här företagen börjar märka att Sverige är en marknad.
Enligt Mattias Beijmo har den digitala övervakningen två syften. Dels att mäta produktivitet och se till att de anställda är aktiva. Men också att genom datainsamling kunna utveckla artificiell intelligens som ska kunna ersätta vissa yrken eller arbetsuppgifter.
Hemsidan ExpressVPN har gjort en undersökning bland 2000 företag i USA där anställda har möjlighet att arbeta hemifrån. Där framgår det att 78 procent använder den här typen av program för att övervaka anställda och bara hälften av de anställda var medvetna om det. Samtidigt visade rapporten att över hälften av de tillfrågade anställda kände ökad press, stress och mindre lust att arbeta under övervakningen. Nästan hälften av alla arbetsköpare uppgav att de använt sparade meddelanden, samtal och mejl från de anställdas datorer för att förhindra bildandet av fackförbund.
Mattias Bejimo är övertygad om att den här typen av övervakning av arbetet är framtiden, även här i Sverige.
– Drivkraften att övervaka arbetare har funnits i många hundra år och kan inte chefen vända sig om och se efter så att Kalle och Lisa sitter vid sina kontor och jobbar, så kommer de vilja övervaka dem digitalt.
Han menar att det behövs fackliga avtal om övervakningen och att det införs digitala skyddsronder, ungefär som skyddsombud på fabriksgolvet, som kan följa upp hur data som programmen samlar in används och vart informationen hamnar.
CrossOvers Worksmart är en av de mest populära programmen för produktivitetsövervakning. När företagets vd, Andy Tryba, presenterar företagsidéen i ett klipp på Youtube nämner han Toyotamodellens ”Gemba” som sin främsta inspirationskälla. Gemba är en bärande del i Lean Production och betyder att cheferna ska ge sig ut på fabriksgolvet för att leta spilltid. Andy Tryba ser sitt datorprogram som den digitaliserade motsvarigheten.
Mikael Nyberg är journalist och författare och har skrivit boken “Kapitalets automatik” där han beskriver den moderna kapitalismen och digitaliseringen av arbetslivet. Han har ingen klar uppfattning om hur vanligt det är med digital produktivitetsmätning av kontorsarbetare i Sverige. Men han tror att själva strävan från kapitalet att proletarisera tjänstemannayrkena är oundvikligt.
– De försöker hitta dödtid som de kan eliminera. Det liknar den tidigare utvecklingen av produktionsprocessen. Fredrick Taylor upptäckte att anställda solidariskt höll igen för att minska hetsen, så han delade upp arbetet i enahanda, strikt övervakade moment. Det här är en vidareutveckling av det.
Mikael Nyberg menar att sådana metoder kan främja produktiviteten, men till priset av att varje andrum i arbetsdagen försvinner.
– Det behövs en växling mellan ansträngning och återhämtning – tar man bort det så förbrukar man i snabb takt mänskligt råmaterial, det tar bort livet ur arbetslivet.
I sin bok Kapitalets automatik beskriver han hur den tekniska utvecklingen fastnar i en stor dos systematisk dumhet. Som att vårdarbetare och lärare får allt mindre tid för sina patienter och sin undervisning för att allt mer tid går åt till att mata datoriserade övervakningssystem med information. Antalet administratörer växer medan planerad underbemanning skapar kaos på golven.
– Men de anställda utvecklar metoder för att skydda sig mot den datoriserade kontrollen. Folk lägger ut klipp på TikTok som visar hur man kan lura övervakningsprogrammen, och på Amazon säljs det produkter som kontinuerligt rör på musen så att programmen registrerar aktivitet när arbetaren inte är på plats.
Nyberg tror att det är sannolikt att den här typen av digital övervakning kommer öka i Sverige, men han poängterar att drivkraften i utvecklingen inte är teknisk – utan det handlar om hur förhållandet ser ut mellan arbetarna och de som äger företagen.
– Det är inte illvilja som gör att man inför sånt här, det är konkurrensen automatik. När några företag höjer sina vinster genom att hårdare exploatera sin personal då måste de konkurrerande företagen hänga på.