Byggnadsarbetare: ”Företagen väljer vinst före anständighet och bra villkor”
Ett par hundra byggnadsarbetare samlades på onsdagen för att protestera mot den ökande kriminaliteten i byggbranschen.
Kriminaliteten inom byggbranschen kostar jobb, lönepengar och arbetsmiljö. I veckan krävde ett par 100 byggnadsarbetare, målare, elektriker och Sekofolk åtgärder i en gemensam demonstration i centrala Stockholm.
– Läget är värre än vad många tror. Det är i fritt fall och handlar i vissa fall om rent slaveri, säger byggnadsarbetaren Jesper Hansen från Stockholm.
Byggnads Stockholm-Gotland arrangerade mötet tillsammans med Målarettan, El-ettan och Seko Stockholm. Mötets krav: rädda jobben och sätt stopp för kriminella byggföretag.
Jesper Hansen ser dagligen hur gymnasieelever inte kan komma in på arbetsmarknaden, varken i praktik eller lärlingsplatser, sedan bolagen valt billig utländsk arbetskraft.
– Företagen väljer vinst före anständighet och bra villkor. Återväxten i branschen är hotad, lönerna sjunker och arbetsmiljön är rent ut sagt bedrövlig. Och längst fram i ledet står vi svenska byggnadsarbetare för att stoppa detta. Men var är arbetsgivarna, var är byggföretagen? De motsätter sig vartenda krav vi har på förbättringar och de säljer ut stora delar av jobben till underbud. Det skapar försämrade villkor, allt för en ökad vinst.
I en rapport från Skatteverket förra året uppgår de oredovisade inkomsterna från svartarbete till 91 miljarder kronor varje år. Det motsvarar 2,3 procent av BNP och sex procent av de totala arbetsinkomsterna. Pengarna går rakt ner i fickorna på bland andra kriminella byggföretagare.
– Vi ser att arbetarna drabbas av detta, men vi ser också hur hederliga företag drabbas och slås ut, säger Jesper Hansen som är ombudsman med ansvar för rättsförhandling och skolinformation inom Byggnads Stockholm-Gotland. Vi måste kräva att de företagen rättar in sig i leden och kämpar med oss för att få bort kriminaliteten i byggbranschen. Svenska skattepengar ska inte gå till förslumning av arbetsmarknaden. Kollektivavtal ska vara ett krav i offentliga upphandlingar liksom lärlingsplatser ska vara ett krav.
Stefan Slottensjö från Byggettan var en av arrangörerna för mötet. I Proletären har Slottensjö tidigare förklarat att han ser hela frågan som i grunden väldigt enkel.
– Byggbolagen skulle kunna göra slut på kriminaliteten i branschen på nolltid genom att bara anställa egen personal med schyssta villkor, och inte ge sig i lag med kreti och pleti eller använda underentreprenörer i långa kedjor. Det som ligger i botten här är den allmänna borgerliga synen på marknadens frihet. När byggbolagen tjänar pengar på det, då är det väl klart att de inte vill sätta ner foten och få stopp på det.
Slottensjö menade att när byggbolagens organisation Byggföretagen säger sig vilja jobba mot kriminaliteten i branschen, så är det inget mer än en läpparnas bekännelse.
– Det här är ett politiskt problem också, men framförallt är det Byggföretagen som inte vill ha någon annan ordning. Det som skett hittills är mest putsning på ytan, men att sätta ner foten på riktigt allvar… nej, det vill de inte. Byggföretagen försöker bromsa, det är helt klart. Vi hade ett möte i mars med Byggföretagens ordförande (förre moderata toppolitikern Catharina Elmsäter Svärd). Hon pratade på men man känner ju att det inte finns någon substans i det och att hon ljuger.
Byggnads ordförande Johan Lindholm deltog i mötet på Mynttorget, utanför slottet i Gamla Stan i Stockholm.
– Det är klart att man kan stänga kedjorna av underleverantörer och så vidare, det är ju långt ner i de kedjorna som banditerna finns. De har som arbetsidé att inte betala varken skatt eller att följa lagar och kollektivavtal. Vi kan bara fortsätta att nöta, och påtala det, säger Johan Lindholm till Proletären.
– Men ska vi komma åt det, så måste det till betydligt tuffare sanktioner. Vi kan inte bara fortsätta prata om ett problem som ständigt växer, utan det måste bli mer verkstad.
Johan Lindholm riktar blickarna mot EU.
– EU lovade att den svenska arbetsrätten skulle hållas orörd, men det har de ju inte hållit, långt därifrån. Nu vill de lägga sig i den svenska modellen för lönebildning också… en katastrof. Vi måste få ett undantag. Annars måste vi gå man ur huse och protestera, säger Johan Lindholm.
Förra året arbetade 55.000 utländska arbetare i Sverige enligt EU:s utstationeringsdirektiv. Drygt 34.000 av dem fanns inom byggbranschen. Utstationerade arbetare har formellt schyssta löner och är anmälda till Arbetsmiljöverket. Men lönemyglet är omfattande liksom mörkertalet.