Chalmers ville förbjuda politiska budskap: ”Studenterna borde göra uppror”

Efter en manifestation för Palestina på Chalmers tekniska högskola i Göteborg har rektorn för den akademiska institutionen beslutat att förbjuda alla former av politiska budskap på campus eller i skolans lokaler, vilket också inkluderar affischering.

Motivet till beslutet är, enligt Chalmers, att förebygga och ”värna arbetsmiljö och trygghet för våra studenter och anställda”.

Strax innan manifestation skrev Judiska centralrådet till Universitets- och högskolerådet och menade att budskapet ”i solidaritet med Gaza” kan tolkas som stöd för Hamas terrorangrepp och att propalestinska manifestationer “absolut kan bli en säkerhetsrisk” för judiska studenter.

Manifestationen på Chalmers organiserades av Palestinagrupperna i Sverige och dess representant, Sara Nihad, tillbakavisar Judiska centralrådets argument.

– Det är ett påstående helt baserat på ignorans, helt ärligt. Alla som känner till den här organisationen vet att det här inte har någonting med religion att göra och det här handlar inte om det judiska folket överhuvudtaget. Det här handlar om det ockuperade folket i Palestina, sa Sara Nihad till Göteborgsposten (GP).

Chalmers bekräftar också att den manifestationen för Palestina skedde fredligt och ”utan klagomål” och till GP säger Chalmers rektor, Martin Nilsson Jacobi, att han inte hört talas om att det skulle ha förekommit någon antisemitism på skolan.

En som är kritisk mot Chalmers beslut är Nils Funcke, expert i yttrandefrihetsfrågor, som menar att allmän rädsla och ängslighet kan inte vara tillräckliga skäl för att inskränka yttrandefriheten.

– Istället borde rektorn ta initiativ och anordna seminarium eller debatter med alla de vanliga ordningsregler som finns. Och blir det stökigt så får han väl ta in ordningsvakter, säger Nils Funcke till Proletären.

– Vetenskapen och demokratin bygger på att olika ståndpunkter möts och att man diskuterar svåra frågor. Hur ska till exempel samhällsvetenskapliga eller juridiska institutioner agera i detta fall? Där kan själva undervisning bygga på att man ifrågasätter saker som folkmord, enskilda övergrepp, hetslagstiftningen eller koranbränning.

Nils Funcke menar också att det blir problematiskt när en ensam person, i detta fall rektorn för Chalmers, ska bedöma vad för typ av manifestationer och affischer som får förekomma på universitetet.

– I detta fall ska alltså rektorn gå in som en slags 1700-tals-censor och bestämma vad som får sättas upp och inte. Det ligger i yttrandefrihetens natur att allt som sägs inte kan uppfattas som gott av alla i samhället. Då är friheten ingenting värt.

Chalmers rektor ger samtidigt ett exempel på vilken typ av politik som däremot får förekomma på Chalmers campus. I GP frågar reportern om Pride.

– Det är ett jättebra exempel, Pride stöttar vi ju. Jag förstår att vissa kan uppfatta det som politiskt men för oss står Pride för fundamentala värden som stämmer överens med vår värdegrund, säger Martin Nilsson Jacobi.

Nu uppmanar Nils Funcke studenterna på Chalmers att hitta sin rebelliska sida.

– Jag kan tycka det är lite tafatt av studenterna att nu följa reglerna. De borde snarare göra uppror och storma rektorsexpeditionen, bildligt talat. Akademiska institutioner har ett väldigt stort ansvar när det kommer till yttrandefrihet och bör gå i förväg för dessa diskussioner. Istället väljer man nu att gå baklänges.

Efter publiceringen av denna artikel meddelade Chalmers att de backar och häver förbudet mot politiska manifestationer. Förbudet hade då varit aktivt i endast fem dagar.

– Beslutet var inte avsiktligt för evigt utan så länge det behövdes, nu behövs det inte längre för den situation som skapat oro bland studenterna har upphört, sa Chalmers kommunikationsansvarige Henrik Dahlberg till Svt efter denna artikels publicering.