Hoppa till huvudinnehåll

”Det är USA som är isolerat i FN”

I slutet av oktober väntas en stor majoritet av FN:s medlemsländer återigen rösta för att USA:s ekonomiska blockad mot Kuba måste brytas, en brännande fråga med tanke på den rådande energikrisen i landet. ”Lösningen är att blockaden hävs”, säger Alba Soto Pimentel, Kubas ambassadör i Sverige.

Förra året var det bara två länder som röstade emot FN-resolutionen om nödvändigheten att avsluta blockaden: USA och Israel.
Evan Schneider/UN Photo/Proletären

För trettioandra året i rad ska FN:s generalförsamling rösta om Kubas resolution om att USA ska häva sin blockad mot Kuba. Den väntas likt tidigare år röstas igenom med förkrossande majoritet.

– Det är en viktig händelse för kubansk utrikespolitik varje år. Det visar att vi har stöd från hela det internationella samfundet, och vem som är isolerad på riktigt, och det är inte Kuba. Det är USA, som bara har stöd från Israel och någon mindre stat som är satt under press just det året, säger Alba Soto Pimentel, Kubas ambassadör i Sverige.

USA:s ekonomiska blockad antogs formellt för 62 år sedan. Syftet är att skapa ett sådant missnöje med den ekonomiska situationen och levnadsstandarden i landet att folket vänder sig mot den socialistiska regeringen.

– Blockaden påverkar alla kubaners liv, och de senaste åren har varit tuffa. Kombinerat med amerikanska påverkanskampanjer ger det en viss effekt, men majoriteten av befolkningen är fortfarande för revolutionen.

Kuba är en liten önation, med få naturresurser. Landet är beroende av att importera bland annat bränsle, livsmedel, konsumentvaror och maskiner. Idag är nästan allt en bristvara.

Mest akut är bristen på olja, som är viktig för Kubas energiförsörjning. Kuba genomgår idag sin största energikris någonsin och tvingades nyligen stänga av i princip hela elnätet för reparationer och underhåll. Över tio miljoner kubaner var strömlösa den 17 oktober, innan försörjningen delvis och successivt kunnat återställas.

Alba Soto Pimentel menar att det är viktigt att komma ihåg grundorsaken.

– Det är blockaden som gör att vi inte kan importera bränsle och reservdelar som behövs i elproduktionen. Att få bort Kuba från USA:s lista över länder som stödjer terrorism, och att få bort blockaden, är lösningen på elkrisen.

Blockaden förbjuder amerikanska bolag att handla med Kuba. Brott mot sanktionslagarna kan rendera i långa fängelsestraff och miljontals dollar i böter.

Men även företag och banker i andra länder kan dömas för att göra affärer med Kuba. Om en produkt har ett patent från USA eller innehåller amerikanska komponenter är det olagligt att sälja den till Kuba. Nyligen dömdes den schweiziska banken EFG att betala nära fyra miljoner dollar i böter för att ha låtit personer på Kuba handla med värdepapper på ett sätt som bröt mot det amerikanska embargot. Totalt brukar böter på flera miljarder dollar delas ut varje år.

Sanktionerna har åsamkat permanenta skador på den kubanska ekonomin. Enligt landets egna beräkningar har blockaden kostat dem över 150 miljarder dollar fram till 2021. Uppskattningar som bekräftats av FN:s regionala ekonomiska organ i Latinamerika, som i ett framförande i FN menade att Kuba förlorat runt 130 miljarder dollar fram till 2018.

Varje år sedan 1992 har Kuba tagit upp frågan om de ekonomiska sanktionerna i FN:s generalförsamling. Första gången röstade 59 länder för resolutionen medan tre röstade nej och resten lade ner sin röst. Därefter har stödet för Kuba vuxit för varje år och de senaste 30 åren har resolutionen haft absolut majoritet. Förra året var det enbart USA och Israel som röstade emot, och Ukraina var det enda landet som lade ner sin röst.

Det är inte bara blockaden som försvårar Kubas internationella utbyte. 2018 agerade Kuba värd för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och vänstergerillan ELN. När Ivan Duque tillträdde som president i Colombia 2019 frös han förhandlingarna och begärde ELN:s förhandlare utlämnade, något som bröt mot avtalet för förhandlingarna. Kuba vägrade – vilket följdes av att USA:s president Donald Trump förde upp Kuba på USA:s lista över länder som stödjer terrorism.

– Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Vi kunde praktiskt taget inte längre göra internationella banktransfereringar.

Sedan dess har 92 banker slutat arbeta med Kuba och det har blivit ännu svårare för landet att köpa reservdelar, medicin, bränsle och livsmedel.

– Inget land i världen fungerar utan import eller krediter, konstaterar Alba Soto Pimentel.

I våras antog 123 länder i FN:s råd för mänskliga rättigheter en deklaration om att Kuba bör tas bort från USA:s lista över länder som stödjer terrorism, men USA har ännu inte svarat. 

Snart är det presidentval i USA. Oavsett utgång tror inte Alba Soto Pimentel att det innebär någon större skillnad för Kuba. 

– Historien har visat att både Demokraterna och Republikanerna vill se oss ge upp. När Joe Biden vann, och ersatte Donald Trump, blev många hoppfulla men ingenting blev bättre. Så vi har ingen anledning att heja fram någon av kandidaterna.