Kommentar: En seger för Lula och Latinamerika
Med 50,9 procent av rösterna i den andra valomgången blir vänsterkandidaten Lula da Silva på nytt Brasiliens president. Men utmaningarna är enorma, och Bolsonaro har ännu inte erkänt sig besegrad.
Det blev till slut seger för vänsterkandidaten Lula da Silva i den andra omgången av presidentvalet i Brasilien.
Men det stora försprång som Lula haft i opinionsmätningarna krympte till en valseger med minsta möjliga marginal, 50,9 procent av rösterna mot sittande presidenten Jair Bolsonaros 49,1 procent (även om det innebär en skillnad på två miljoner röster i jättelandet där 119 miljoner brasilianer gick till valurnorna).
I skrivande stund har Bolsonaro fortfarande inte heller erkänt sig besegrad. Det är en oroväckande tystnad från den Donald Trump-inspirerade Bolsonaro, som ägnat månader åt att så misstro mot det digitala valsystemet.
Redan har också lastbilschaufförer blockerat vägar i minst 20 av Brasiliens 26 delstater, och en del av dem har uppmanat till militärkupp för att stoppa Lula från att komma till makten. Ett mörkt eko från förr i landet som var en USA-stödd – officiellt antikommunistisk – militärdiktatur mellan 1964 och 1985, där misstänkta kommunister torterades och mördades. En tid och ett ledarskap som Bolsonaro har hyllat.
Lastbilsförarna, som är en del av Bolsonaros trogna väljarbas som utgörs av såväl högerradikala som av den växande evangeliska kyrkan i det djupt polariserade landet, får näring av bland annat Bolsonaros äldste sons vaga uppmaningar.
Flavio Bolsonaro, som är senator för Rio de Janeiro, twittrade på söndagen: ”Låt oss inte ge upp vårt Brasilien! Gud leder oss!”, och senare ”Fader, jag är med dig för vad som än kommer!”.
Hade Trump varit president i USA hade det möjligtvis fortfarande varit lika tyst från Vita huset som från Bolsonaro. Nu var istället Joe Biden snabb med att gratulera Lula till valsegern, och Brasiliens största tidning Folha uppgav i söndags att Biden planerar att skicka sin nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till Brasilien för att försäkra ett fredligt maktskifte.
Det kan mycket väl vara så att Bidenadministrationen också mellan skål och vägg välkomnar valresultatet, då Bolsonaro kommit bra överens inte bara med Trump utan också med Rysslands president Putin.
Men oavsett om det dras några lättnadens suckar i Washington över att Bolsonaro förlorade, innebär Lulas återkomst en mycket viktig förstärkning av den vänstervåg som åter drar över kontinenten – efter några mörka år som följde på den positiva utvecklingen på tidigt 2000-tal, när först Hugo Chavez valts till president i Venezuela, Lula i Brasilien och senare också Evo Morales i Bolivia. En utveckling som knappast ligger i USA:s intresse.
Det kommer också hjärtliga gratulationer till Lula från pålitligare håll än från imperiet i norr.
”Käre broder Lula, jag gratulerar dig å Kubas regerings och folks vägnar, som firar din stora seger för enighet, fred och latinamerikansk och karibisk enighet. Räkna alltid med Kuba”, skriver Kubas president Miguel Diaz-Canel på Twitter.
Venezuelas nuvarande president Nicolas Maduro var inte mindre entusiastisk när valresultatet var klart och han twittrade: ”Leve folken som bestämt sig för att vara fria, suveräna och självständiga! Idag segrade demokratin i Brasilien. Grattis Lula! En stor kram!”
Så sent som för en vecka sedan var Lula också tydlig med att det skulle bli ändring på de diplomatiska relationerna med Caracas om han vann valet, och att han till skillnad från Bolsonaro inte erkänner USA-marionetten och kuppmakaren Juan Guaidos låtsasregering.
– Det är otroligt att Venezuelas ambassadör i Brasilien, Maria Teresa Belandria, är utsedd av Guaido. Hon representerar varken Venezuela eller Guaido, som inte längre är någonting i Venezuela, och de fortsätter att behandla henne som om hon vore en ambassadör, sa Lula då på en presskonferens.
Från Ecuador, ett av få kvarvarande länder i regionen med en högerpresident, kom den gladaste hälsningen inte från president Giullermo Lasso utan från tidigare presidenten Rafael Correa, som likt Lula utsatts för så kallad lawfare. Både Correa och Lula har dömts till fängelse för korruption, för att stoppa dem från att kunna ställa upp i val.
Men nu kommer den frigivne 77-årige Lula tillbaka för en tredje mandatperiod – med en mycket tuff uppgift framför sig i ett polariserat land med en stark bolsonarismo och med en majoritet emot sig i parlamentet.
Lula ska sväras in som president den 1 januari.