Fusk och kriminalitet på nagelsalonger i Sverige
Efter en djupgransking av nagelsalonger i Sverige kan Skatteverket konstatera 42 miljoner kronor i oredovisade inkomster eller löner. ”Man hävdar att personalen är praktikanter och betalar därför inte ut någon lön”, säger Magnus Winberg på Skatteverket.
Antalet nagelsalonger i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Sedan 2018 har branschen pekats ut som en riskbransch vad beträffar fusk och arbetslivskriminalitet. Ett konstaterande som nu förstärks efter en rapport från Skatteverket.
50 nagelsalonger har djupgranskats av myndigheten och det visade sig att endast två av dessa salonger inte hade några fel i sina kassasystem eller personalliggare. Allt som allt kunde Skatteverket rapportera 42 miljoner kronor i oredovisade inkomster eller löner.
– Med tanke på att dessa salonger ofta är ganska små så är felen vi upptäckt mycket stora i förhållande till storleken, säger Magnus Winberg på Skatteverket till Proletären.
Ett exempel är skillnaden mellan antalet besök och inrapporterade inkomster. Under en gransking visade det sig att en salong tagit emot 5000 fler kundbokningar än vad som registrerats i systemen. Detta motsvarade en summa på två miljoner kronor och upptäcktes när Skatteverket fick tillgång till bokningstjänsten Bokadirekts register.
Magnus Winberg understryker att de 50 företagen inte representerar branschen i stort, men är samtidigt inte förvånad över fynden.
– Rent praktiskt kommer dessa salonger att få restskatt på det som vi hittat. Och i vissa fall blir det brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten. Vi har också hittat några fall av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Dessa skickar vi direkt till den berörda myndigheten.
Tror ni att ni kommer få tillbaka pengarna?
– Det tror jag. I vissa fall är det nog lönlöst, men då har vi i alla fall fått bort en oseriös aktör från marknaden.
Rapporten menar också att arbetskraftsexploatering kan förekomma på salongerna. Detta ger alltså stöd åt tidigare upptäckter av bland annat Uppdrag Granskning som under 2019 kunde avslöja att flera salongsarbetare tvingades betala tillbaka delar av sin vita lön till arbetsgivaren.
Nu verkar det som att arbetsgivarna hittat ytterligare ett sätt för nagelsalongsägarna att inte betala sina arbetare.
– Man hävdar att personalen är praktikanter och betalar därför inte ut någon lön. Ofta är det egenupprättade praktikavtal som gäller. Egentligen ska det vara någon slags myndighet involverad som ser till att man inte jobbar gratis.
På grund av de stora svarta intäkterna finns det ofta en koppling mellan oseriösa företag och organiserad brottslighet. Polismyndigheten, som sedan 2018 ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivkriminalitet, vill inte uttala sig specifikt om nagelsalonger när Proletären frågar hur man ska få bort kriminaliteten i arbetslivet.
”Vi behöver dock jobba på flera fronter för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Den går inte att kontrollera bort, så vi behöver också titta på efterfrågan på varor och tjänster som kan driva på den. Under hösten ska vi till exempel genomföra en informationskampanj för att öka allmänhetens kunskaper om detta”, skriver Sofia Hellqvist, pressekreterare på Polismyndigheten, till Proletären.