Gigjobb leder inte till vanligt arbete
Gigjobb har lyfts fram som möjliga instegsjobb för personer med svag förankring till arbetsmarknaden, som ungdomar och invandrare. Men en ny rapport pekar på att så inte är fallet.
I en nyligen publicerad rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) slår forskare hål på hypotesen om att gigekonomin skulle hjälpa minoritetsgrupper att få fotfäste på arbetsmarknaden genom gigjobb.
Rapporten ”Gigekonomin som dörröppnare?” inleds med ett citat från Erik Sandström, då chef för digitaliseringsfrågor på Arbetsförmedlingen (Dagens Nyheter den 25 februari 2018):
”Gigekonomin kommer att hjälpa dem som vill ha en fast anställning men som har svårt att få det, till exempel unga utan lång erfarenhet eller de som kommer nya till Sverige. För dem blir det lättare att få ett jobb inom gigekonomin och börja bygga ett cv som hjälper dem att få en fast anställning.”
Men studien, som genomfördes i mars till oktober 2018, kan dock sammanfattas med att gigjobben inte fyller den funktion som förespråkarna ofta pekar på. Istället är gigekonomin en ständig skapare av så kallade ”enkla jobb”, med sämre villkor och lägre lön än motsvarande jobb på den traditionella arbetsmarknaden.
Adrian Adermon, forskare vid IFAU, och Lena Hensvik, vid tiden för studien forskare vid IFAU men idag professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har undersökt hur gigjobb värderas av traditionella arbetsgivare. Genom att skicka ut 10.000 fiktiva arbetsansökningar och analysera svaren har de kommit fram till att fördelarna av att ha erfarenhet av gigjobb på sitt cv är snudd på obefintliga, om du inte har ett svenskklingande namn.
För ansökningar med svenskklingande namn, men utan arbetslivserfarenhet, var andelen positiva svar 17,3 procent. Motsvarande andel var 19,6 procent för ansökningar med erfarenhet från gigjobb. 21,3 procent för de med traditionell arbetslivserfarenhet. Så erfarenhet från gigjobb värderas av arbetsgivare, men inte lika högt som traditionell erfarenhet.
För ansökningar med arabiskklingande namn kunde forskarna konstatera en hög grad av diskriminering: andelen positiva svar är 10,6 procent för sökande utan arbetslivserfarenhet, vilket är omkring 60 procent av motsvarande siffra för sökande med svenskklingande namn. De kunde också konstatera att arbetslivserfarenhet inte värderades över huvud taget för denna grupp – andelarna är 10,3 procent för sökande med gigerfarenhet, och 10,1 procent för sökande med traditionell erfarenhet.
De fiktiva arbetssökarna var unga män som nyligen tagit examen från ett gymnasialt yrkesprogram med inriktning mot tjänstesektorn. En del med svenska namn, en del med arabiskklingande namn. Bostadsadress och gymnasieskola på ansökningarna är valda för att signalera medelklassbakgrund hos de sökande. Samtliga hade B-körkort. Anledningen till avgränsningen till män beror dels på att majoriteten av de som arbetar i gigekonomin är just män.
En rapport från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, från förra året visar att det främst är unga, utrikesfödda män som arbetar inom gigekonomin i Sverige.