Haitis upprorsledare vägrar USA-uppgörelse

De senaste veckorna har den ständigt oroliga situationen i Haiti närmat sig fullt kaos. Förra veckan avgick premiärminister Ariel Henry, efter att kriminella gäng som förklarat krig mot regeringen bland annat fritagit tusentals fångar ur fängelser. 

Enligt FN finns det fler än 300.000 internflyktingar som flytt våldet och oron. Det kaotiska läget kräver nu en övergångsregering och utländsk inblandning för att få lugn i det karibiska landet med knappt tolv miljoner invånare, varav en stor del lever i djup fattigdom.

Det är åtminstone ungefär så det beskrivs i tidningar och på tv. Men upproret är snarare ett uttryck för ett genuint folkligt missnöje med de utlandsstödda ledare som i åratal plundrat Haiti på pengar för att låta bygga lyxvillor i andra länder. 

Så förklarar i alla fall den tidigare polisen och numera ledaren för gängalliansen G9, Jimmy Chérizier, med smeknamnet Barbecue, vad det är som händer. Den brutale gängledaren – eller den karismatiske frihetskämpen, beroende på vem som sätter etiketten – menar att han leder de fattigas resning mot en politikerklass som aldrig gjort något för dem.

Det finns också ett stort mått av antikolonialism i vad borgerlig media beskriver som ett rent gängkrig. I en intervju med den colombianska radiokanalen W i veckan vägrade Jimmy ”Barbecue” Chérizier bli intervjuad på programledarens skolfranska, när studion tappat kontakten med den kreoltalande tolken. 

– Franska är det koloniala språket. Jag pratar kreol, sade Barbecue och inväntade att tolken åter var på linjen. 

I samma intervju betonade ”Barbecue” Chérizier krisen i Haiti genom att påpeka att sjukhus och skolor inte längre fungerar. Han anklagade också den nu avgångne Ariel Henry för att ha använt polis och legosoldater för att mörda sitt folk. 

Barbecue har i en tidigare intervju med W Radio erkänt att han legat bakom fritagandet av närmare 5.000 fångar från Haitis största fängelser. Han ska enligt egen utsago ha mellan 7.000 och 8.000 man till sitt förfogande, de flesta väldigt unga.

Men till W säger Barbecue, som fick sitt smeknamn på grund av att hans mamma sålde grillad mat när han var liten, att det inte är gängen som är Haitis problem – utan oligarkerna. 

– Fem procent styr över 95 procent av folket, som inte har någon makt över sina liv.

Själv försäkrar Chérizier att han inte är ute efter presidentmakten, han vill bara förbättra levnadsförhållandena för den fattiga befolkningen.

Det var efter ett möte med den karibiska samarbetsorganisationen Caricom förra veckan som premiärminister Henry avgick. På mötet i Jamaicas huvudstad Kingston representerades USA av utrikesminister Tony Blinken, som deklarerade att USA:s försvarsdepartement dubblar sin budgetpost för ett så kallat multinationellt stöduppdrag till Haiti från 100 till 200 miljoner dollar.

Ett initiativ som Chérizier helt avfärdar. Liksom den plan för en övergångsregering som USA vill se.

– Lösningen på Haitis problem finns hos haitierna, inget annat land bör lägga sig i. Varje land försvarar sina intressen, vad vi behöver är att förbättra våra levnadsförhållanden.

I juli 2021 mördades Haitis dåvarande president Jovenel Moïse. Barbecue säger till W Radio att han inte hade en bra relation med Moïse, som dödades av colombianska och US-amerikanska legosoldater i presidentresidenset i huvudstaden Port-au-Prince.

– Men vad jag vet är att han kom från en fattig familj och ville se Haiti förändras. Om de inte ändrar på sådant folk dödar de dem.

Vilka ”de” är låter han hänga i luften, men säger också: 

– Det står klart att ingen kan komma in i Haiti och mörda presidenten i hans hus, utan stöd av USA i synnerhet och det internationella samfundet i allmänhet.

I den 50 minuter långa intervjun med Radio W anklagar Jimmy ”Barbecue” Chérizier återkommande politikerna och oligarkerna i Haiti för den svåra situationen i landet. Samtidigt är det oklart hur hans egen politiska lösning ser ut. 

På en direkt fråga om vilket ekonomiskt system Barbecue själv skulle vilja se i Haiti låter upprorsledaren inte lika radikal som sin påstådda förebild Che Guevara – men ger uttryck för vad de allra flesta av Haitis omkring tio miljoner fattiga säkerligen skulle skriva under på:

– Det viktiga för mig är inte om det är kapitalism eller socialism, bara vi får gratis skola och sjukvård.