Handlare gör miljonvinster – skyller prisökningar på Läkemedelsverkets avgift
Branschorganisationen Livsmedelshandlarna menar att samhället ska leta i ”det offentliga” för att hitta grunden till prisökningen på mat i butikerna. Samtidigt har Livsmedelshandlarnas egna butiker gjort miljonvinster de senaste åren.

Sedan januari 2022 har priset på mat i butik ökat med en fjärdedel, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Nu går branschorganisationen Livsmedelshandlarna ut och menar att prisökningen beror på höjda avgifter i det offentliga. De pekar särskilt ut en tillsynsavgift som Läkemedelsverket tar ut på 2700 kronor – om året.
”Om ni undrar varför maten känns dyr så är det offentliga ett ställe att börja leta”, skriver Livsmedelshandlarna i ett pressmeddelande som skickades ut i förra veckan.
I ett videoklipp på Youtube (se ovan) pekar Livsmedelshandlarna särskilt ut att den administrativa avgiften för tillsyn av receptfria läkemedel höjts. Sedan 2006 har denna kostnad varit 1.600 kronor, per år. I november 2024 höjdes den med till 2.700 kronor – en avgiftshöjning med 1100 kronor.
Avgiften för receptfria läkemedel inte ökat i pris sedan 2006. Själva kontrollen av receptfria läkemedel är ålagd till kommunerna.
Själv gjorde Livsmedelshandlarnas ordförande Mårten Tennes Ica-butik i Nyköping en vinst på 20 miljoner kronor år 2023. Samma år kvitterade han ut 5,8 miljoner i aktieutdelningar och i slutet av 2024 gjorde han en extrautdelning på 8,8 miljoner kronor.
Proletären har sökt Livsmedelshandlarna för att fråga hur en administrativ kostnadsökning på 1.100 kronor om året kan ligga bakom en 25-procentig prisökning på mat sedan januari 2022. Vi ställde också frågan om inte handlarnas ständigt ökade vinster, och tiotals miljoner i aktieutdelningar, kan påverka matpriset i större utsträckning än en kostnadsökning på 1.100 kronor, per år, för receptfria läkemedel. Livsmedelshandlarna har inte svarat på Proletärens frågor.
Proletären har skrivit om matpriserna ett flertal gånger tidigare och mycket pekar mot att de fåtal handelskedjor som dominerar matvarumarknaden driver på prisutvecklingen för att öka sina vinster. ”Det finns [...] indikationer på att prisstrategin överensstämmer med hur aktörer på en oligopolmarknad skulle sätta priser”, konstaterade till exempel Konkurrensverket i en rapport för ett år sedan.
Matvaruhandlarna har de senaste åren gjort stora vinster på ökade priser. År 2023 gjorde Ica-gruppen den största aktieutdelningen i bolagets historia på 3,3 miljarder kronor (året innan låg utdelningen på 2,9 miljarder). Företagssajten Dagens PS beskrev det som att Ica-handlarna ”badar i pengar”.
Det verkar finnas fog att påstå samma sak angående konkurrenten Axfoods butiker, som Hemköp-butikerna. Livsmedelshandlarnas vice ordförande, Samir Cherif, som bland annat äger Hemköp på Linnégatan i Göteborg, taxerade en lön på 868.200 kronor, samtidigt som ha hade kapitalinkomster på 2,1 miljoner år 2023.
Samma år gjorde Cherifs holdingbolag en vinst på 17 miljoner. Ännu mer iögonfallande är den sparande vinsten inom bolaget som ligger på 119 miljoner kronor. 2023 gjorde Chefrif en aktieutdelning på tre miljoner från bolaget.