Ilska bland Karlshamns undersköterskor

I Karlshamn har Kommunal sagt upp ett lokalt avtal med kommunen. Avtalet gav cirka 1200 omsorgsanställda möjligheten att välja hur mycket de skulle jobba. De som ville och orkade jobba heltid kunde göra det, medan de som ville jobba mindre kunde göra det.

Avtalet gav också kommunen rätt att med kort varsel ändra i scheman och ringa in ordinarie personal istället för att ta in vikarier.

– Kommunen har utnyttjat personalen så mycket att de känner sig som timanställda som aldrig är lediga, säger Charlotta Svensson, ordförande i Kommunal i Karlshamn, till Sveriges Radio Blekinge.

Men i en insändare i Sydöstran är personerna bakom pseudonymen ”Uppgivna undersköterskor i hemtjänsten” inte glada över förändringen. De menar att möjligheten att styra över sin egen tid nu minskats avsevärt, och att fler sjukskrivningar av utsliten personal är att vänta. De säger också att det är en liten grupp anställda, på särskilda boenden, som haft de problem som Kommunal beskriver.

– Det är många som går på deltid och vill göra det. Vissa vill inte jobba heltid och andra kan inte. En heltidsarbetare har 19 arbetspass och blandar kvällsjobb och morgonjobb. Men får inte sin vila på lediga dagar ens för att man är så slutkörd, säger en av undersköterskorna i hemtjänsten, som vill vara anonym, till Arbetet.

Enligt henne har hon cirka 40 arbetskamrater med sig som undertecknare av artikeln.

Nu har undersköterskorna fram till den 1 maj på sig att välja om de vill jobba heltid eller deltid, och sedan är det den sysselsättningsgraden som gäller.

Beslutet att säga upp avtalet togs på ett medlemsmöte med knappt 20 deltagare.

Så kan fler jobba heltid

Kommunal har under lång tid arbetat för att heltidsarbete ska vara norm i alla kommuner. 2006 strök man, efter att ha rådfrågat en webbpanel, kravet på sex timmars arbetsdag. Istället skulle man satsa på att göra heltid till norm.

Varje gång engagerade medlemmar krävt att arbetstidsförkortningen ska tillbaka på dagordningen, har ledningen sagt att heltidsfrågan är viktigare.

Men med sex timmars arbetsdag – eller 30 timmars arbetsvecka – med bibehållen lön skulle man komma närmare heltidsmålet.

De som idag jobbar 80 procent eller mer skulle ju med en arbetstidsreform i realiteten bli heltidsanställda och få en heltidslön. Och de som frivilligt jobbar mindre, skulle få en rejäl löneökning.

Som det ser ut i kommunerna idag, är det många som inte orkar gå upp från deltid till heltid. Och många av de som jobbar heltid och vill gå ner i arbetstid har inte råd.

En arbetstidsförkortning skulle alltså avhjälpa båda problemen.