Friskolor var länge något som hörde storstaden till, men på senare år har de blivit allt vanligare i mindre städer. Som i Jönköping. I början av 2000-talet etablerades en ny friskola i staden, John Bauergymnasiet. Namnet kommer från den kända trolltecknaren som just är bördig från Jönköping. Bakom den nya friskolan står Ultra Education AB. På sin hemsida berättar företaget stolt att man omsatte 747 miljoner kronor under 2006.
– Inom friskolan så ser man till ägarens vinstintresse, inte till kvalitén på undervisningen. Det måste stoppas, säger Mikael Ask som är lärare och aktiv i Kommunistiska Partiet i Jönköping.
Numera bedriver John Bauer skolverksamhet över hela Sverige, och på alla nivåer.
Andreas Larsson från Jönköping var en av de elever som sökte sig till John Bauer i början av skolans verksamhet. Han läste en yrkesförberedande linje i datorprogrammering.
På frågan varför han valde att gå på John Bauergymnasiet kommer svaret utan tvekan.
– Det var ju datorn som lockade mest. Det var det enda stället där man fick en egen dator.
På Jonh Bauer får alla elever nämligen en egen dator att använda i undervisningen. Det lyfts gärna fram i reklamen för skolan, och är en del av skolans IT-profilering. Men Andreas Larsson blev besviken.
– Det var en rätt dålig dator som förra årets elever också använt. Många datorspel fungerade inte, säger han med ett leende.
• Datorspel, men skulle inte datorn användas i undervisningen?
– Inte så mycket som den borde gjort. Jag kom ihåg speciellt när vi läste svenska, då läraren började lektionen fällde alla upp sina datorer och började surfa. Lärarna brydde sig inte så mycket, eller så bytte vi snabbt från spelet till Word när de gick förbi, berättar Andreas Larsson.
Att elever kan vara omotiverade att studera är visserligen inget specifikt för friskolorna. Många, många sjuttonåringar har struntat i läxan eller inte orkat lyssna på lektionerna. Planeringen sträcker sig så långt som till nästa helg, och definitivt inte till vad gymnasiebetygen ska användas till. Andreas Larsson menar ändå att det fanns en skillnad på John Bauer och de kommunala gymnasierna.
– Mitt intryck var att de pluggade mycket mer, och också lärde sig mer i den kommunala skolan.
– Det var en större frihet på John Bauer, men ofta använde jag och mina klasskompisar den friheten på ett inte så bra sätt. Studierna var ganska undermåliga, och det ställdes inte så höga krav på oss.
• Var det ingen bland eleverna som reagerade på att det var så här?
– Det rådde konsensus bland oss elever att det var rätt mycket en skitskola. Att vi inte lärde oss så mycket, men vi brydde oss inte.
– Det var samtidigt oerhört roligt, och vi hade kul tillsammans. Jag hade aldrig söndagsångest under de här tre åren.
Nyligen visade Ekot att många friskolor saknar egna bibliotek, de använder istället de kommunala biblioteken. Så även i Jönköping. Det har också visat sig att vissa friskolor sparar in på mat och annat som de kommunala skolorna måste ha. Det är något som Andreas Larsson delvis känner igen ifrån John Bauer.
– Maten var bra, och vi hade en egen matsal. Men det fanns inget bibliotek, och inte heller en gymnastiksal, som jag saknade, berättar han.
Frågan är varför så många elever ändå väljer John Bauer. För Andreas Larsson och hans kompisar var det programmeringslinjen som var avgörande, vilken inte fanns på de kommunala skolorna. Nivån på utbildningen motsvarade dock inte hans förväntningar.
– Många elever var klart bättre än de lärare som undervisade i programmering och webdesign. Överlag kändes det inte som att lärarna hade lärarutbildning.
• Vad är ditt intryck efter tre år på John Bauergymnasiet?
– Som jag sa innan, tre oerhört roliga år, men också lite bortkastade.
• Hur menar du då?
– Jag menar att vi inte lärde oss så mycket.
John Bauergymnasiet har nu vuxit, fått fler program, och är den största av friskolorna på gymnasienivå i Jönköping. Dessutom har det tillkommit fler, såsom Jönköpings praktiska gymnasium och Kungsgymnasiet. Friskoleetableringen berör inte bara de elever som läser där, utan får också konsekvenser för den kommunala skolan.
Ann Kello, som är studie- och yrkesvägsledare på Sandagymnasiet, har märkt av detta.
– Det kommer alltid några elever hit från John Bauer i slutet av september, som inte klarade ut den undervisningen de har, berättar Ann.
• Vad är det de inte klarar av?
– Eleverna på John Bauer får ju jobba mycket självständigt, och det är väldigt bra för de som klarar av det, men för de som inte klarar ut det är det sämre, förklarar Ann Kello.
– Vi får ju ta elever som inte klarar ut det eftersom det är så pass fritt. De behöver riktiga lektioner, med riktiga lärare. På John Bauergymnasiet är det inte riktigt så, där jobbar man med två klasser och en lärare, och det sparar man in mycket på.
De kommunala gymnasieskolorna har fått göra andra anpassningar. Nu ska man konkurrera om elever, och skolorna har känt sig tvingade att göra reklam för sin skola.
– Vi har ju fått börja med marknadsföring, och det är väldigt mycket pengar som går till det. I år har vi gjort en broschyr som gått till alla niondeklassare i Jönköpings kommun, vi har köpt stora annonser på stan. För att klara av detta har vi köpt in tjänster från en reklambyrå, säger Ann Kello.
Ann Kello möter i sitt jobb många elever och föräldrar som vill söka sig till friskolor. Hon menar att det finns en övertro på friskolan, och att det i mångt och mycket beror på en snedvriden debatt om den kommunala skolan.
– Jag tror det är för att det finns en missvisande debatt i massmedia om den svenska skolan, Jag tycker inte att det är en så stor katastrof som det påstås, säger Ann Kello.
En bidragande orsak till den intensiva debatten om friskolorna i Jönköping är att socialdemokraterna tydligt har tagit ställning mot friskoleetableringen i kommunen.
Magnus Rydh (s), vice ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden, förklarar för Proletären varför:
– För det första innebär friskoleetableringen en kostnadsökning för kommunen. Vi står ju med lokaler och personal och när Skolverket beviljat en friskola etablering kan vi inte avveckla lokalerna och personalen i det tempo vi skulle behöva. Det innebär en merkostnad, och då får den kommunala budgeten betala den merkostnaden.
– För det andra ökar friskolorna segregationen i samhället. Friskolorna bidrar till en olycklig uppdelning och till segregationen, utan tvekan. Det är väldigt provocerande att ägarna till friskolorna bygger upp egna förmögenheter, och inte återinvesterar det tillbaka i verksamheten.
• Men ditt parti, socialdemokraterna är ju inte mot friskolor.
– Tyvärr har partiet spretat i de här frågorna. Vi i Jönköping arbetar för att partiet ska ta tydligare ställning mot avarterna av friskolorna. Det är två krav vi vill ha igenom. Det är att all vinst ska återinvesteras till skolan, och att kommunledningen ska ha större inverkan på vilka skolor som ska etablera sig. Nu är det helt upp till Skolverket, trots att det är vi som får ta de ekonomiska konsekvenserna.
Det verkar som att det ändå finns ett behov av friskolorna. Det går bra för Ultra Education, och det är kö till friskolorna i Jönköping.
Bo-Göran Nilsson, lärare på kommunala Sandagymnasiet har funderat över de här frågorna.
– Till vissa delar måste vi vara självkritiska inom de kommunala skolan. Vi kan bli mer effektiva, men allt det som görs i friskolorna, går att göra i den kommunala skolan, säger Bo-Göran Nilsson över en kopp kaffe i lärarrummet på Sandagymnasiet.
– Principiellt är jag emot friskolor. Skolan tillhör en del av infrastrukturen, och då ska det offentliga ha hand om det. Jag anser också att skolan ska vara statlig, och inte kommunal som nu. Men man måste säga att det går att inom den statliga ramen ha en pedagogisk utveckling. Exempel från sjuttiotalet visar att det är fullt möjligt. Då fanns det regionala så kallade demonstrationsgymnasium, där det gjordes försök att jobba mer fritt, där man testade olika sorters projekt, berättar Bo-Göran Nilsson.
– Det jag menar är att det krävs en utveckling även inom den kommunala skolan, men det är fullt möjligt att det ryms inom ramen för den offentliga skolan, slår han fast.
– Det finns en stor risk för segregation med friskolesystemet. Skolan är bland annat till för att elever ska kunna träffas över allehanda gränser. Självklart är det så att det finns olika umgängesmönster även i den kommunala skolan, men de är i alla fall i samma lokaler, säger Bo-Göran Nilsson.
• Vad kan man göra åt friskolorna?
– Jag hävdar att man skulle lagstifta mot friskolor. Vi bestämmer att vi ska ha en offentlig, statlig skola, punkt slut. Sedan får det ju finnas en avvecklingstid för alla friskolor, alltså att man sätter ett slutdatum då alla friskolor ska stängas.
I Jönköping är friskoleetableringen inte begränsad till gymnasienivå, utan det finns flera skolor som bedriver verksamhet från förskola till niondeklassen. Den största heter Proolympia, och drivs liksom John Bauer av Ultra Education. På högstadieskolan Kungsängen träffar vi Rolf Wigren och Tommy Johansson, som är högstadie- respektive mellanstadielärare på kommunala skolor.
– Vi på Kungsängen var den första skolan som blev drabbad av en grundskoleetablering av en friskola. Vi förlorade på ett bräde 180 elever som gick till Proolympia.
• Vad fick det för konsekvenser?
– Ja, att vi inte fick så mycket pengar. Som tur var det ingen av personalen som fick gå, utan det fanns andra arbeten inom kommunen som de lärarna kunde ta, svarar Rolf Wigren.
Detta var fem år sedan, och nu har Kungsängskolan tagit igen det elevtappet, Dock har friskoleetableringen medfört förändringar.
– Det har blivit en ökad segregering, procentuell, konstaterar Rolf Wigren. Tommy Johansson känner igen sig i beskrivning från sin arbetsplats, Oxhagsskolan.
– Det var likadant på vår skola där de mer väletablerade svenska eleverna gick till Proolympia när de på startade upp verksamhet i årskurs sex.
• Varför blir det så?
– För att du ska kunna gå på Proolympia, måste du ha mycket hjälp hemifrån och man måste ta ansvar själv för sitt skolarbete. Det säger sig självt att har kommit hit som invandrare för kanske två år sedan har du svårare för svenska språket. Sedan finns det ju en mängd sociala problem i vårt område som spelar in, förklarar Tommy Johansson.
Samtalet glider in på vad som ska göras för att tackla problemen med friskolor.
– Jag är helt emot friskolor, det ökar segregeringen i samhället. Friskolor på grundskolenivån ska inte få förekomma, säger Rolf Wigren, och Tommy Johansson håller med:
– Nej, det ska vara en enhetlig skola.
• Men samtidigt verkar många vilja gå på friskola?
– Det har förts en stor politisk debatt för att bereda mark för friskolor, och det har ju funnits mäktiga intressen som tankesmedjan Timbro bakom den debatten. Det är stora pengar det handlar om, Ultra gör ju miljonvinster. Det har förts en lobbyverksamhet i 10-15 år mot enhetsskolan, anser Tommy Johansson.
– Jag känner ju inte igen mig i den debatt som förs om skolan. Jan Björklund säger att vi har en flumskola. Man blir så förbannad! Min skola är ingen flumskola, flummar är ju det minsta man gör, säger Rolf Wigren, och tilllägger:
– Samtidigt var det ju en nedmontering av den offentliga skolan under nittiotalet som vi känner sviterna av fortfarande.
Konsekvenserna och problem som friskolorna skapar är inte specifika för Jönköping. Bara Ultra Education har verksamhet ”från Ystad till Skellefteå” som de skriver på sin hemsida. Friskolebranschen är numer en miljonindustri. Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Statistiken visar vad dessa vinster kommer ifrån. Den fristående gymnasieskolans lärartäthet uppgår till 6,9 lärare per 100 elever och i den kommunala 8,3 lärare per 100 elever. Samtidigt är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom fristående gymnasieskolor 50 procent medan den uppgår till 79 procent för den kommunala.
– Man får inte heller glömma att i socialdemokratins iver att genomföra EU:s krav på nedskärninga i det offentliga har man sedan länge övergivit tanken på skolans roll som ”klassutjämnare”. Socialdemokraten Magnus Rydhs lokala nej till friskolor faller platt till marken när man ser vilken politik de fört nationellt och på regeringsnivå, säger läraren Mikael Ask från Kommunistiska Partiet i Jönköping.
– Vi säger nej till friskolor, och det måste till en lagstiftning mot dem. Vi i Kommunistiska Partiet har jobbat länge med frågan om skolan. Istället för den parallellskola som håller på att växa fram vill se en upprustning av den offentliga skolan genom att mer resurser tillförs, säger Mikael Ask.
– Det är också viktigt att kommunaliseringen av skolan rivs upp och att staten återigen tar ett nationellt ansvar. Kommunaliseringen har öppnat för väldiga variationer, och staten måste garantera en jämlik skola för alla oavsett var man bor.
– Vi har alla möjligheter i Sverige att ge alla barn en jämlik och bra skolgång, avslutar Mikael Ask.
PÄR JOHANSSON
Proletären 9, 2008
Proletären behöver ditt stöd!
Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.
Senaste artiklarna
Mest läst
- Mollies mamma: ”Jag vill att allt ska komma fram och att makthavarna ska stå till svars”
- Bojkotta Israel – här är produkterna du ska undvika
- Falska fakturor och bonussystem – så lurade Bravida till sig skattemiljoner
- V sviker sitt eget strategidokument – för att bli regeringsdugliga
- Dags för årets första Fredsloppet – rekorddeltagande väntas