Strider det mot lagen att privatisera kommunala skolor? Den frågan sysselsätter just nu både jurister inom Sveriges Kommuner och Landsting och anställda på finansdepartementet. Men frågan om friskolor handlar inte om regelverk, utan om politik.
Nu har det gått snart tre månader sedan SVT:s Uppdrag granskning avslöjade hur privatiseringen av Tibble gymnasium i Täby gick till. Reportaget som visar hur en av Sveriges största gymnasieskolor skänktes bort till skolans rektor och en lärare mot de övriga lärarnas och elevernas vilja fick konsekvenser.
Bara dagar efter att programmet visats i tv satte Sveriges Kommuner och Landsting sina jurister på att snabbutreda om lagen tillåter att kommunala skolor privatiseras på det här sättet. Frågorna som utreds är om kommuner aktivt får agera för att konkurrera ut sig själva, och om de i sådana fall får skänka bort skolorna till underpris.
SKL:s jurister beräknas vara klara i början av 2008.
Även stora privata skolkoncerner reagerade på det som skedde i Täby. Avknoppningar av skolor är en ny företeelse. Tidigare så har friskolor startats upp vid sidan av de kommunala skolorna. Om företag nu istället ska kunna ta över en redan existerande skola med personal och ett etablerat elevunderlag så snedvrids konkurrensen, menar Friskolornas riksförbund.
Uppmärksamheten kring SVT:s reportage och friskolornas kritik tvingade regeringen att agera. Dagens regelverk för avknoppningar av kommunal verksamhet, som skolor, ska ses över, skrev socialdepartementet och utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande i samband med att de tillkännagav att en utredningen i frågan ska tillsättas. Om dagens lagstiftning står i vägen för privatiseringar, vilket juristerna på SKL menar kan vara fallet, så ska lagen ändras.
– Utredningen ska titta på vilka förändringar som behövs i lagen och föreslå dem, sade Jan Björklund till SVT i oktober.
I dag, nästan tre månader senare, har varken socialdepartementet eller utbildningsdepartementet något med utredningen att göra längre. Istället är det finansdepartementet som bereder frågan, för längre än så har utredningsarbetet inte kommit.
Att utredningen om avknoppningar flyttats från social- och utbildningsdepartementen till finansdepartementet är inte betydelselöst. Regeringen vill omvandla frågan om privatisering av kommunala skolor till en ekonomisk och administrativ fråga, istället för en politisk. Det ligger i linje med regeringens försök att framställa det som att friskolefrågan bara handlar om lika spelregler. Så länge privata och kommunala skolor följer samma lagar och regleringar så är allt frid och fröjd; må bästa skola vinna, menar regeringen.
Men i själva verket är frågan allt annat än juridisk eller administrativ.
Under 2007 nåddes Skolverket av 55 ansökningar om att privatisera kommunala skolor. De flesta ansökningarna rör skolor i Stockholmsområdet. Det är långt fler privatiseringsansökningar än vanligt, och ungefär en tredjedel kommer att beviljas. På vissa håll innebär det att den enda skolan på orten eller i stadsdelen blir privat. Så avskaffas den av högern så hyllade ”valfriheten” i praktiken för många elever, samtidigt som segregationen i skolan ökar.
Skolverket tror att ökningen av antalet ansökningar om att privatisera skolor beror på det minskade elevunderlaget till gymnasiet de kommande åren. De privata skolföretagen vill etablera sig redan nu, för att vinna konkurrensen om de allt färre eleverna.
Med andra ord kommer skolor att tvingas stänga, och friskolorna gör allt för att det inte ska vara de som drar det kortaste strået.
Talet om lika spelregler kommer alltså i praktiken att innebära döden för många kommunala skolor.
Så omvandlas utbildningspolitiken till rent marknadstänkande, och kunskap som tidigare betraktades som en rättighet blir en vara.
I dag är friskolebranschen en miljardindustri. Förra året gjorde friskoleföretagen rekordvinster. Sex av de största aktörerna, med Wallenbergägda Kunskapsskolan i spetsen, tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor. Så visst finns det vinnare på högerns skolpolitik.
Men förlorarna är många fler. Skillnaden i kunskap mellan eleverna ökar, och medan vissa skolor liknar rena elitskolor har andra svårt att hjälpa sina elever att klara godkäntnivån. Och visst vore det bra om SKL:s jurister kom fram till att privatiseringar av skolor bryter mot lagen, men i grunden är det en annan politik som behövs.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 1-2, 2008
Proletären behöver ditt stöd!
Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.
