Sjöfartsutredningen föreslår bland annat ett svenskt internationellt skeppsregister, där de fackliga rättigheterna hamnar i skottgluggen. Såväl kollektivavtal som Lagen om anställningsskydd ska sättas på undantag för att underlätta för redarna att anställa låglönebesättningar. 12000 sjömansjobb är hotade.
Frågan om ett internationellt skeppsregister är inte ny. Redan på 1990-talet försökte den dåvarande borgarregeringen under Carl Bildts ledning driva igenom ett liknande förslag. Då som nu är det redarkapitalet som agerar som regeringens uppdragsgivare.
– Det vi sett av förslaget är en blåkopia av det som redarna försökte driva igenom på 1990-talet, säger Peter Skoglund, ombudsman på Seko Sjöfolk. Skillnaden nu är att redarna ändrat strategi och säger att det internationella registret bara ska gälla fartyg som går i fjärrfart.
Peter Skoglund berättar att med fjärrfart menas i princip all sjöfart bortom Skagen och Norges kust.
– Vi utgår från att om registret blir verklighet så kommer det bara ta något år innan färjerederierna står på tur.
På 1990-talet var motståndet mot ett internationellt skeppsregister stort bland sjömännen och regeringen och redarnas förslag kunde drivas tillbaka.
Idag är läget annorlunda, inte minst genom EU-inträdet som satt låglönekonkurrens i system. Den verklighet som hotar sjömännen har redan gjort sig kännbar i till exempel byggnadsbranschen.
Dessutom är det en återvald borgerlig regering som med ökad råg i ryggen kommer att gör allt i dess makt för att fortsätta och intensifiera attackerna mot arbetarklassen.
Peter Skoglund är övertygad om att regeringen valt att presentera Sjöfartsutredningen först i oktober för att få bort obekväma och antifackliga frågor från valrörelsen.
– Eftersom delar av utredningen läckte ut redan innan valet vet vi att förslagen redan är färdiga, inte minst de som visar hur hårt utredningen slår mot arbetarrörelsen.
Redan när infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) tillsatte sjöfartsutredningen i januari i år slog Seko Sjöfolk larm, och kallade förslaget för en krigsförklaring mot facket.
Sedan dess har sjöfacket bedrivit opinionsarbete mot förslaget på ett internationellt fartygsregister.
– Vi har försökt föra fram vår sak i alla forum som finns, berättar Peter Skoglund. Vi åker på politiska seminarier och uppvaktar regeringspartierna.
• På 1990-talet slog ni tillbaka redarna och regeringens förslag, bland annat genom att samla till opinionsmöten och hota med stridsåtgärder. Kan det bli aktuellt den här gången också?
– Än så länge finns bara ett förslag, men när det väl ligger blir det full aktivitet. Om vi bränner allt vårt krut med en gång kan utredaren ändra några smådetaljer för att framställa förslaget som mindre provocerande.
– I den här striden har vi även befälsförbunden med oss. De har lärt av den danska erfarenheten, där befälen var för det danska internationella skeppsregistret. Det tog inte många år innan befäl från låglöneländer började på båtarna.
Peter Skoglund sticker inte under stol med att det i och med krisen råder ett kärvt läge för svensk sjöfart, och att många rederier har svårt att få kostnaderna att gå ihop. Seko Sjöfolk har försökt få till samtal med redare och politiska företrädare för att finna konstruktiva lösningar på sjöfartens problem, men mötts av kalla handen.
– Det är ett misslyckande att facket och redarna inte kan göra något gemensamt i denna sak. Redarna vill inte samtala med oss, de vill hellre ha låglönebesättning.
• Vilka åtgärder skulle ni från facket vilja se för att förbättra villkoren för svensk sjöfart?
– Ett förslag är att förenkla reglerna för att bygga fartyg. Nu får redarna betala sjöfartsverkets inspektörer. Det är stora kostnader att skicka inspektörer till Sydafrika bara för att kontrollera en kompass.
Peter Skoglund säger att fack och redare tidigare kunnat enas om avtal för att sänka kostnader. Men frågan om ett internationellt skeppsregister handlar kanske mer om en ideologisk offensiv mot arbetarklassen än om att hitta rationella lösningar för rederierna.
– Redarna har inte tålamod att vänta tills utredningen träder i kraft om två år. De flaggar ut båtarna istället för att få ner lönerna, utflaggningarna har ökat rejält bara i år.
– Det här gäller inte bara oss sjömän, regeringen vill knäcka hela arbetarrörelsen, avslutar Peter Skoglund. Om ett internationellt skeppsregister införs är fältet fritt att införa liknande system i andra branscher.
Wictor Johansson
Proletären nr 39, 2010
Dansk erfarenhet bekräftar farhågor
1988 beslutade den dåvarande danska regeringen att införa ett danskt internationellt skeppsregister, DIS. Det innebar konsekvenser som är exakt desamma som de Seko Sjöfolk nu varnar för i Sverige.
När det danska registret infördes förlorade som en direkt effekt 4000 danska sjömän jobbet. Idag är så gott som all dansk sjöfart registrerad i DIS, med undantag för skolfartyg och färjor i inrikestrafik, enligt fackförbundet 3F sjöfolksavdelningen Sömaendenes Forbund som inte redovisar mer än 1200 aktiva medlemmar. Det är inte bara manskap som drabbas, även befälen anställs från låglöneländer i allt större utsträckning.
När DIS infördes innebar det att överenskommelser mellan fack och rederi som i vissa fall gällt i nästan hundra år raderades med ett pennstreck.
Enligt FN-organet ILO (International Labour Organization) bryter DIS-registret mot flera internationella konventioner. Dels för att DIS hindrar danska fackliga organisationer att teckna avtal på danska arbetsplatser, och dels för att DIS tillåter utländska fackföreningars avtal att gälla på danska arbetsplatser.
ILO har prickat DIS för detta vid upprepade tillfällen och krävt åtgärder från den danska regeringen, utan resultat.
– I Danmark är sjöfarten ett område där det finns en lagstiftning som förbjuder danska fackförbund att verka, säger Henrik Berlau, ordförande för 3F sjöfolksavdelningen Sömaendenes Forbund, till tidningen Sjömannen.
Det danska registret är populärt även bland svenska redare, som lika gärna flaggar ut sina fartyg till DIS som till ökända bekvämlighetsflaggländer som Panama och Malta.
Så sent som i förra veckan flaggade svenska Broströmsrederiet ut samtliga sina svenskflaggade skepp till det danska internationella skeppsregistret.
