En halv miljon utan jobb 2010

Mer än en halv miljon människor kommer att vara arbetslösa 2010, enligt en ny prognos från Arbetsförmedlingen, AF.
Krisen har tvingat Arbetsförmedlingen att revidera tidigare prognos. Nu tror man att sysselsättningen krymper med 260.000 jobb i år och nästa år. Under 2010 väntas antalet arbetslösa uppgå till 520.000 personer, eller 11 procent av arbetskraften.

Ökningen kommer att ske i alla grupper men värst drabbade blir ungdomar och män inom industri- och byggsektor. I januari i år gick 136.000 personer i åldern 15 till 24 år utan jobb. Det ger en arbetslöshet på drygt 24 procent, vilket är den näst högsta ungdomsarbetslösheten av alla länder i EU.

Minussiffror
Men även tjänstesektorn har nu börjat känna av krisen. I februari minskade behovet av tjänsteproduktion med 6,7 procent jämfört med samma månad i fjol. Det är den nionde månaden i rad med minussiffror inom tjänstesektorn.

I offentlig sektor har antalet varsel ökat. Under årets tre första månader har 3622 anställda i kommuner och landsting varslats. Det kan jämföras med 1972 varslade sammanlagt under 2008.

Nu börjar också fjolårets varslade bli av med sina jobb och det innebär stor press på a-kassorna. I mars betalade kassorna ut 1,5 miljarder kronor i arbetslöshetsersättning, en ökning med 23 procent jämfört mars 2008.

Med tiden kommer fler än Hotell- och restaurangfacket, Kommunal och IF Metall att höja avgifterna till kassan, en effekt av att regeringen har gjort om reglerna så att a-kasseavgiften nu ökar i takt med att arbetslösheten stiger inom LO-förbunden.

KENT HALDEBO
Proletären nr 16, 2009

Otillräckliga åtgärder mot ekonomi i kris
Det är fritt fall för svensk ekonomi, enligt Konjunk-turinstitutet, KI. Inte sedan andra världskriget har tillväxten varit sämre och nu efterlyser KI miljardsatsningar för att dämpa risken för massarbetslöshet.
 
Regeringen klamrar sig trots detta fast i utgiftstaket för statsfinanserna, men innan påsk gjordes ett försök att punktera oppositionens kritik om ”passivitet” med ett stödpaket på 17 miljarder kronor till kommunerna från 2010 till 2012.

En av de tyngsta instanserna, KI, har levererat en nattsvart prognos över den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten, BNP, sjunker i år med 3,9 procent samtidigt som 250.000 jobb försvinner redan till nästa år.

Man får gå tillbaka till 1930-talskrisen för att hitta ett ännu större fall i BNP för svensk del. Enligt KI ökar arbetslösheten till närmare 11 procent nästa år. Investeringarna minskar inom alla områden och varuexporten rasar med 15 procent.

Långvarig kris
Krisen kan bli mer långvarig än vad de flesta bedömare vill inse och det kan dröja ända till 2016 innan svensk ekonomi kommer i balans igen. En början till återhämtning kan skönjas först efter 2012.

För att mildra krisens effekter föreslår KI att Riksbanken sänker räntan till noll procent och att regeringen rustar kommuner och landsting med statliga stimulanser för att dämpa effekten av ökad arbetslöshet: 8 miljarder kronor i år och med ytterligare 50 miljarder kronor nästa år.

Trots allt elände kan KI:s prognos vara för optimistisk. De rika ländernas samarbetsorganisation OECD är än mer pessimistiska. Enligt deras senaste prognos faller OECD-ländernas BNP med hela 4,3 procent i år.

Varken Konjunkturinstitutet eller OECD kan beskyllas för att vara vänsterinfluerade, ändå tvingas man se allvarligt på krisen. Men det är inget som kan tillskrivas regeringen, som konsekvent avfärdat alla uppmaningar om att mildra krisen med klassisk stabiliseringspolitik.

Även regeringen tvingas dock att skriva ned tillväxten. Beskedet från finansminister Anders Borg är att BNP i år minskar med 4,2 procent. Under de närmaste tre åren försvinner 320.000 jobb och arbetslösheten ökar till nästan 12 procent år 2011. Det är en ”vargavinter” som väntar, enligt Borg.

Men trots alla uppmaningar om att skjuta till pengar till offentlig sektor har regeringen besvarat kraven med en axelryckning och att man inte kan trolla med knäna. Greppet om utgiftstaket är halsstarrigt och bottnar i planer på att rädda SEB och Swedbank från spekulationsäventyret i Baltikum. 

Varsel väntar
Men dagarna innan påskhelgen svängde regeringen och meddelade att man förstärker ekonomi i kommuner och landsting med totalt 17 miljarder kronor, i ett engångsbelopp på 7 miljarder kronor nästa år och 10 miljarder kronor i höjda statsbidrag för åren 2011 och 2012. För 2009 blir det däremot inget.

Pengarna för 2010 betalas ut i december i år för att inte hamna på fel sida om utgiftstaket, det ska alltså sparas in på annat för att inte budgetramarna för kommande år ska spräckas.

I upptakten till den värsta ekonomiska krisen på 70 år slår högern ifrån sig eländet för att inte öka statens utgifter, allt för att inte 90-talskrisen ska gå i repris med de ”nya moderaterna”.

De medel som skjuts till fungerar i bästa fall som en konstgjord andning inom offentlig sektor. Miljarderna till trots kommer många kommuner och landsting att avskeda personal, försämra servicen och höja skatten för att spara i brist på pengar.

Krisen kommer att förvärras på grund av att regeringen väljer att slå vakt om finanskapitalet i stället för att satsa på offentlig sektor och infrastruktur. Men tror regeringen att det går att rida ut stormen på det viset är man fel ute.
Budgetunderskott är bara en västanfläkt mot vad som väntar om inte John Keynes stabiliseringspolitik tillämpas.