Kommentar: Israel vräker i Jerusalem och mördar i Gaza

De senaste dagarna har apartheidstaten Israel ännu en gång visat sitt rätta ansikte. 

I måndags stormade polisen al-Aqsamoskén i det ockuperade östra Jerusalem, och skadade hundratals palestinier som samlats för att be under de sista dagarna av ramadan. Detta efter flera dagar av protester mot att Israel ska vräka 300 palestinier i området Sheikh Jarrah i Jerusalem, för att istället ge deras hem till judiska bosättare.

Den militära grenen av Hamas gav ett ovanligt ultimatum till Israel, att utrymma moskén och att lämna Sheikh Jarrah senast klockan 18, vilket inte hände. Hamas skickade då raketer mot Jerusalem för första gången sedan Gazakriget 2014, vilket Israel tog som intäkt för att ”svara” med att bomba fler än 130 mål på Gazaremsan. Minst 24 har dödats av Israels attacker, varav nio barn.

Protesterna mot vräkningarna och polisens brutala behandling av demonstranterna har gjort att ockupationsmaktens övergrepp på palestinierna åter är på nyheterna. Med risk för en ny storskalig offensiv mot civilbefolkningen i Gaza kommer världens blickar säkert dröja kvar åtminstone en vecka till och uppmaningarna till lugn och att ”båda sidor måste avhålla sig från våld” kommer dugga tätt från politiker och tyckare.

Men det är inte två jämlika sidor som ska ”lugna ner sig”. Det är en genommilitariserad kärnvapenstat och ockupationsmakt, uppbackad av USA, som i mer än ett halvt sekel begått våld på det ockuperade folket – som enligt folkrätten har all rätt att göra motstånd mot ockupationsmakten, inklusive väpnat motstånd.

Vräkningarna visar hur Israel är en apartheidstat. Judar i Israel kan kräva att återfå fastigheter i östra Jerusalem, som återtogs från Jordanien i kriget 1967, medan palestinierna inte har samma möjlighet. Men det är palestinierna som i samband med Israels bildande 1948 fördrevs i hundratusental och ännu inte tillåts återvända.