Journalist på skvallertidningen: ”Man är väl en del av problemet"

Kungen firar 50 år på tronen – och det är få arbetsplatser i Sverige som detta är en lika big deal på som på Stefans. Han är journalist och jobbar på en av Sveriges största skvallertidningar. Tidningen i fråga är inriktad på kungabevakning och jubileumsåret är det största som hänt på länge.

– Det benämns som ett ”kungligt superår”. Kungen själv verkar inte så pepp men han verkar inte pepp på mycket alls. 

Men… är du rojalist?

– Nej, det är jag inte. Principiellt är jag emot monarkin, men nu när jag jobbat med det i några år och man har fått följa kungafamiljen så har jag nästan mot min vilja blivit lite fäst vid dem. Det blir ju svårt när man kollar på Estelle som är så gullig till exempel…

Men hon är ju ett barn. Klart hon är gullig. Det är väl inget särskilt med det?

– Ja, men liksom Victoria till exempel. När hon står där vid något jävla soppkök… det är svårt att värja sig.

Jaja, de är säkert trevliga som personer. Men vad tycker du om deras ämbete?

– Ja, det är helt uppåt väggarna så klart. Det är ju en kvarleva från förr, en ganska osvensk tradition egentligen. Hela grejen med att vi lever i ett formellt, eller förment, jämlikt samhälle… men fortfarande har ett system där folk från födseln värderas högre… det är inte riktigt ”vi”.

– Det är i och för sig kanske därför som det svenska kungahuset är lite mer ”jante” än andra kungligheter, ta till exempel vaccineringen för corona. Kungafamiljen dröjde flera månader innan de vaccinerade sig… för att de fick stå i kö. Det tyckte jag någonstans var fint ändå. Sen har de ju sina privilegier så klart, men det är ändå lite bättre än andra kungahus.

En riktig svensk jantegrej som kungahuset ägnar sig åt är att ringa in till tidningar och gnälla. Det har hänt flera gånger att de hört av sig till Stefans tidning och kommenterat innehållet, till exempel när redaktionen skrivit om skilsmässorykten eller olika affärer.

– Det brittiska kungahuset kör på ”never explain, never complain”, det svenska är lite mer hands on och försöker påverka. Men jag vet inte hur mycket de lyckas. 

Många läsare hör av sig också. Stefan beskriver några av dem som ”hardcore rojalister”.

– De kan bli riktigt arga och vill att vi ska vara ännu mer insmickrande mot kungahuset.

Hur ser du på tidningens framtid? Och kungahusets framtid?

– Man får tycka vad man vill om det… men det verkar finnas en återväxt för kungaintresset. Det är svårt att stå emot den där stjärnglansen. Jag tror att även nya generationer smittas av den. Man ser på bilderna från kungaparets eller kronprinsessans olika länsbesök… där är det jättemånga unga, typ 20-30-åringar, som kommer och vill ta selfies med dem och liknande. 

– Folk pratar ibland om att monarkin kommer att försvinna… men vem ska driva den folkliga opinionen för att ändra grundlagen? Ingen prioriterar den frågan. Jag har i alla fall inga tankar om att monarkin kommer gå under inom kort.

Men är det inte så att ni aktivt bidrar till dess fortlevnad?

– Jo, man är väl en del av problemet. Men jag har förlikat mig med att det i alla fall är ett av de mindre problemen. Jag hade mått sämre om jag jobbade för Timbro. De ställer till med oerhört mycket mer skada.

Stefan heter egentligen någonting annat. Han har jobbat som journalist i många år, bland annat på en av Sveriges största kvällstidningar. Han är anställd på skvallertidningen sedan några år tillbaka.