Hoppa till huvudinnehåll

Journalistförbundets medlemsomröstning om Las riggad?

Medlemmarna i Journalistförbundet ska rösta om den nya Las-överenskommelsen. Men ledningens hantering av frågan får kritik.

Medlemsomröstningen kommer att äga rum i maj eller juni.
Nutthaseth Vanchaichana/Montage: Proletären

Journalistförbundet är på väg att genomföra sitt kongressbeslut att ha en medlemsomröstning om Las-avtalet, eller det nya Huvudavtalet som det nu heter.

Medlemsomröstningen kommer att äga rum i maj eller juni, efter att riksdagen röstat igenom regeringens lagrådsremisser gällande förändrad arbetsrätt och studiestöd i enlighet med Las-överenskommelsen.

Det nya huvudavtalet är det kollektivavtal som kommer att införas den 1 oktober på svensk, privat arbetsmarknad efter att lagändringarna beslutats i riksdagen där det finns en majoritet för regeringens lagförslag.

Det Journalistförbundet låter sina medlemmar rösta om är huruvida de ska omfattas av det nya huvudavtalet eller inte.

– De hade kunnat rigga omröstningen på ett annat sätt, så att vi fick ta ställning till hela paketet, säger Jan Spångberg, klubbordförande på Expressen Lifestyle och en av de drivande bakom motståndet mot Las-överenskommelsen på kongressen, till Proletären.

– De hade kunnat fråga om fördelarna med avtalet är tillräckligt stora för att väga upp försämringarna av Las, eller om det väger jämnt, och låtit oss rösta för eller emot hela paketet. Och om vi i så fall röstat nej hade de kunnat förhandla fram ett bättre avtal.

– Men inte ett ord om detta i förbundets info. Det är som att de tror att vi ska bli avtalslösa om vi säger nej. Och det talas inte om vad vi betalat. Enligt mig har vi betalat alldeles för mycket.

– Det är ett lurigt läge eftersom vi inte kan säga nej till lagen. Omröstningen blir mer som en opinionsundersökning. Verkligheten har sprungit förbi kongressbeslutet. Då, i oktober, stod Metall och Kommunal bakom uppgörelsen, inte hela LO, och det var fortfarande en remissrunda.

Är vi lurade?

– Nej, inte lurade, men beslutet är lite obsolet. De är skyldiga att genomföra omröstningen eftersom det är ett kongressbeslut. Nu handlar det om hur den är riggad.

Från förbundsledningens sida är man noga med att påpeka att omröstningen inte har med förändringarna i lagen om anställningsskydd att göra. På förbundets hemsida skriver man: ”Vi som förbund kan alltså inte rösta om förändringarna i lagen. Det gör politikerna.”

Tidigare i år, i en debattartikel i Journalisten, anklagade Jan Spångberg med flera Journalistförbundet för att sprida propaganda om fördelarna med det nya huvudavtalet. De frågade ”Vem kan vi lita på?” och pekade på förbundets förhandlingschef Johan Lifs utsagor i facebookgruppen SJF:s fackliga frågor. Johan Lif svarade i samma tidning att han försökt svara så sakligt som möjligt på frågor om det nya huvudavtalet och att han bemött ett antal felaktiga påståenden.

– Som hög tjänsteman i en organisation bör man vara noga med att beskriva båda sidor i en konflikt och inte driva propaganda för en sida, säger Jan Spångberg.

Om valdeltagandet i Journalistförbundets medlemsomröstning hamnar under 50 procent blir den enbart rådgivande, är deltagandet högre blir den beslutande.

Att döma av en artikel i Journalisten den 8 mars 2022 är de flesta av förbundets styrelsemedlemmar medvetna om att förändringarna i arbetsrätten innebär kraftiga försämringar för anställda, men de tycks samtidigt mena att det inte är meningsfullt att ställa sig utanför Huvudavtalet. Eftersom valdeltagandet förväntas bli under 50 procent anser de sig inte heller skyldiga att lova att följa medlemsomröstningens utslag.

Regeringens lagrådsremisser om reformerad arbetsrätt och studiestöd kom den 27 januari i år. De är formulerade i enlighet med Las-överenskommelsen från december 2021 mellan PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv samt Januariavtalet mellan januaripartierna S, C, M och L. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni i år.

Den reformerade arbetsrätten innebär bland annat att lagen om anställningsskydd förändras så att det blir lättare och billigare för företag att säga upp anställda. Till exempel utgår ingen lön under pågående tvist om uppsägning av personliga skäl. Begreppet ”saklig grund” försvinner ur lagstiftningen och ersätts med termen ”sakliga skäl”. Eftersom begreppet ”saklig grund” har preciserats i AD- domar har det uppstått en rättspraxis som kommer att bli ogiltig, vilket lämnar fältet öppet för godtycklighet.

Journalistförbundets kongressbeslut ser ut så här:

"Att vid lämplig tidpunkt innan eventuellt undertecknande av nytt huvudavtal genomföra en medlemsomröstning, att medlemsomröstningen är beslutande om minst 50 procent av de aktiva medlemmarna deltar i omröstningen, i annat fall är omröstningen rådgivande, och att FS [förbundsstyrelsen, reds anm] inför denna medlemsomröstning presenterar vad ett ja eller nej till att skriva på ett nytt huvudavtal innebär för medlemmarna, beroende på om de är frilans eller anställda med hänsyn till arbetsgivare och avtalsområde."