Norman Bethune: Kanadensaren som blev kinesisk revolutionär

Enkelt uttryckt är Norman Bethune i sitt hemland Kanada en högt aktad läkare. I Kina är han, lika enkelt uttryckt, en idol; i skolorna hyllas Bethune som en stor förebild, statyer av Bethune finns lite varstans i det väldiga landet, och Kinas tidigare ledare Mao Zedong framhöll många gånger Bethune som en stor förebild.

Fram till 1970 var Norman Bethune en icke-person i Kanada. Det året arbetade den kanadensiska premiärministern Pierre Elliott Trudeau för och etablerade också diplomatiska förbindelser med Kina. Det lyfte Norman Bethune ur anonymitetens mörker, och idag hedras hans minne med statyer i bland annat Montreal och Toronto. Men framförallt erkänns hans enorma betydelse för läkarvetenskapen och hälsovården i Kanada som idag har ett sjukvårdssystem som i mångt och mycket liknar det svenska.

I Canadian Medical Hall of Fame, i London 20 mil sydväst om Toronto i Ontario-provinsen, hyllas Bethune med en egen utställning som ”en outtröttlig förkämpe för medicinsk excellens och hälsovård för alla folk”.

Utställningen sammanfattar i några meningar Norman Bethunes betydelse för sjukvården i hemlandet, där Bethune hämtade erfarenhet från sitt revolutionära arbete i Spanien och Kina:

”Norman Bethune är mest ihågkommen för sin användning av den mobila blodtransfusionsenheten, som räddade många liv i det spanska inbördeskriget där han utförde otaliga blodtransfusioner mitt under hårda strider. Detta är ett betydande bidrag i den militärmedicinska historien. Bethune skrev mycket om utvecklingen av nya kirurgiska instrument, och hjälpte till med det arbete som skulle bli en viktig referens för alla kirurger i Kanada. 1936, när han bodde i Montreal, föreslog Bethune ett universellt hälsovårdssystem för Kanada. Även om förslaget inte accepterades utan vidare, skulle Bethunes goda arbete utomlands och övertygande rekommendationer så småningom hitta en plats i det kanadensiska medicinska systemet”, kan utställningsbesökarna läsa.

Före andra världskriget var den kanadensiska sjukvården i privata händer, men 1947 antog delstaten Saskatchewans regering en övergripande, universell sjukvårdsplan. 1950 följde provinserna British Columbia och Alberta efter och 1957 antog den federala regeringen The Hospital Insurance and Diagnostic Services Act 1957, som innebär en statligt subventionerad hälso- och sjukvård för kanadensarna. 1961 hade alla provinser och territorier gått med på att tillhandahålla offentligt finansierade sjukhus och diagnostiska tjänster.

Den utvecklingen tillskrivs idag till stor del Norman Bethune. Men det tog tid: Norman Bethune var länge mer känd som medlem i Kanadas Kommunistiska Parti än som läkare.

Henry Norman Bethune föddes i Gravenhurst i Ontario, den 4 mars 1890. Han studerade vid ett lokalt college och tog examen 1907. Efter en kort period som lågstadielärare skrev han in sig vid University of Toronto för att studera fysiologi och biokemi, men 1911 avbröt han studierna för att arbeta som lärare i ett avlägset beläget skogshuggarläger i Whitefish i Ontario. 1914, när första världskriget bröt ut, tjänstgjorde han i kanadensiska armén som bårbärare på slagfälten i Frankrike. I det arbetet hämtade Bethune många erfarenheter som skulle vägleda honom senare i livet.

Han sårades av splitter i slaget vid Ypres och efter vård återvände han till Toronto: 1916 tog han sin läkarexamen. Efter flera uppdrag, bland annat som pionjär i barnsjukvården i England men också jobb i bilarbetarstaden Detroit i USA, anställdes Bethune 1928 som thoraxkirurg på prestigesjukhuset McGill Universitys Royal Victoria Hospital i Montreal. Där utvecklade han flera kirurgiska instrument, bland annat Bethune Rib Shears som fortfarande används: instrumentet används för att skära ben, senor och fibrösa strukturer samtidigt som den skyddar mjuka vävnader.

Samtidigt växte hans politiska medvetande. Han såg orättvisorna i samhället, och hur sjuk- och hälsovården var förbehållen den rika överklassen, de som kunde betala för kvalitativ vård. Norman Bethune arbetade i flera gratiskliniker och agerade ivrigt för en allmän och samhälleligt finansierad hälso- och sjukvård. På lördagsmorgnarna höll han i en gratisklinik för fattiga arbetarfamiljer. Och i en progressiv radiokanal gav han råd och tips om hur man förebygger tuberkulos. I ett program, som sparats till eftervärlden, gick Bethune till angrepp mot sjukvården i Kanada och mot de läkare som stödde ett förlegat system:

– I vår praktik är vi alla självbelåtna och nöjda. Vi är som skräddare, vi lappar en arm, ett ben, som en skräddare lappar en gammal rock. Och egentligen praktiserar vi inte medicin, vi bedriver en affärsverksamhet i utbyte mot kontanter. Låt oss ta den privatekonomiska vinsten ur medicinen och rena vårt yrke från rovlysten individualism. Låt oss göra det skamligt att berika oss själva på bekostnad av våra medmänniskors elände.

Norman Bethune agiterade för att läkare skulle anställas och arbeta för en statlig eller provinsiell lön, istället för att krama ur så mycket som möjligt ur sina patienter. Tillsammans med likatänkande läkare och personal inom sjukvården bildade han The Montreal Group for the Security of People's Health. 1935 kunde han på nära håll studera den socialiserade sjukvården i Sovjetunionen, och hemkommen från den resan anslöt han sig till Kanadas Kommunistiska Parti. Då var Norman Bethune 46 år gammal.

1936 hade Franco och hans tysk-stödda fascistarmé gått till angrepp mot den spanska demokratin. Norman Bethune beslöt sig för att åka till Spanien. Kort innan han lämnade Montreal skrev han dikten Den Röda Månen (här i Proletärens översättning) som publicerades i det litterära magasinet The Canadian Forum, Kanadas största litterära tidskrift som utkom mellan 1920 och år 2000.

Och samma bleka måne i kväll,

Som rider så tyst, klart och högt,

som speglar våra bleka, bekymrade blickar

mot en kall kanadensisk himmel.

Ovanför de splittrade bergstopparna

Gick den upp i går, låg och vild och röd

 

Och återspeglar i den upplysta skölden

de dödas blodbestänka ansikten.

Mot den månskivan,

höjer vi våra knutna nävar.

 

Och våra namnlösa döda lovar vi

”Ni, kamrater som stred

för friheten och framtiden

Ni som dog för oss,

vi kommer alltid att minnas er”.

 

Den 3 november 1936 anlände Norman Bethune till Spanien. Han var beredd att göra praktik av sina teorier och med idén att kunna inrätta en mobil blodtransfusionstjänst; han tänkte transportera blod som donerats av civila till sårade soldater vid fronten. Över radion bad Bethune om blodgivare och tusentals slöt upp. Bilarna som användes var utrustade med kylskåp, steriliseringsenhet och utrustning för att ge blodtransfusioner, och kunde transportera blodet tiotals mil.

– En förbättrad mjölkleveranstjänst, skämtade Bethune om blodleveranserna.

Då genomfördes blodtransfusionerna direkt från person till person, så att säga från arm till arm. Tanken på att skapa en blodbank och förvara blod i flaskor var revolutionerande och de mobila blodbankerna är en av de största innovationerna inom den militära medicinen. Tjänsten fick namnet Servicio Canadiense de transfusión de sangre och blev mycket framgångsrik. Den räddade livet på många republikanska soldater, inte minst i de internationella brigaderna. Den blev också föregångaren till en mer känd militär enhet, populariserad genom TV: det som fram till 1997 hette Mobile Army Surgical Hospital, M.A.S.H.

När Bethune återvände till Kanada under sommaren 1937 kastade han sig in i ett omfattande arbete för den spanska republiken och de frivilliga.

Samtidigt studerade Bethune det revolutionära uppsvinget i Kina, och oroade sig för de japanska militära framgångarna i landet. Han reste till Kina och i januari 1938 träffade han Mao Zedong i Yenan. Bethune testade sin nyaste innovation, en mobil kirurgisk enhet: en operationsenhet som kunde lastas på tre mulåsnor. I brist på riktiga kirurgiska instrument ritade Bethune instrument som sedan togs fram av smeder och snickare tillhörande Folkets Befrielsearmé.

Han utbildade unga bybor med läshuvud i anatomi, fysiologi och hur man behandlar mindre sår. Med det myntade Bethune det senare så väl använda kinesiska begreppet ”barfotaläkare”. Bethune utbildade många 100-tals revolutionära ”barfotaläkare” som följde med de revolutionära styrkorna. I ett inlägg i sin dagbok kommenterade Bethune sitt arbete:

”Det stämmer att jag är trött men jag tror inte att jag har varit så lycklig på länge. Jag är nöjd. Jag gör det jag vill göra.”

Men den läkare som räddade livet på så många kinesiska revolutionärer, skulle själv möta sitt öde i Kina. I november 1939 skar han sig i ett finger under en operation; han plåstrade om sig och fortsatte att arbeta. Några dagar senare, efter en ny blodig operation, infekterades såret och efter två veckors feber avled Norman Bethune av blodförgiftning den 12 november 1939. Han var 49 år gammal.

I ett sista brev skrev Norman Bethune till den revolutionära arméns befälhavare Nie Rongzhen:

”Käre befälhavare Nie, idag mår jag riktigt dåligt. Förmodligen måste jag säga farväl till dig för alltid! Skicka ett brev till Tim Buck, generalsekreteraren för det kanadensiska kommunistpartiet. Adressen är No.10, Wellington Street, Toronto, Kanada. Gör också en kopia till kommittén för internationellt bistånd till Kina och Demokratiska alliansen i Kanada, säg dem att jag har trivts väldigt bra här… Var också snäll och ge min Kodak Retina II-kamera till (den revolutionära arméns fotograf) kamrat Sha Fei.

Norman Bethune, klockan 16:20 den 11 november 1939.”

Dagen efter avled Norman Bethune (白求恩, Bái Qiúēn på kinesiska). Och den 21 december, för i dagarna 85 år sedan, skrev Mao Zedong den hyllning till Norman Bethune som fortfarande reciteras av kinesiska skolelever:

”Kamrat Bethunes anda, hans ytterliga hängivenhet mot andra utan någon tanke på det egna jaget, kom till uttryck i den obegränsade ansvarskänsla han visade i sitt arbete och den gränslösa hjärtevärme han visade alla kamrater och folket. Varje kommunist måste lära av honom.”

Norman Bethune ligger begravd på de Revolutionära martyrernas viloplats i Shijiazhuang i Hebei-provinsen. Där finns också ett museum till Bethunes minne.

HYLLNINGAR

I Kanada finns numera flera Norman Bethune-statyer: i Montreal på Norman Bethune Square, i födelsestaden Gravenhurst  och på universitetsområdet i Toronto. 1972 utnämndes Bethune till en person av stor historisk vikt för Kanada. 1979 grundades Dr. Norman Bethune Collegiate Institute i Scarborough och 1998 valdes han in i Kanadas Medicinska Hall of Fame i London, Ontario.

I Kina finns ett flertal statyer av Dr. Bethune, spridda över hela landet. Otaliga medicinska institutioner bär Norman Bethunes namn och han är en av mycket få västerlänningar som hedrats på det sättet i Kina. Den högsta kinesiska orden för insatser på det medicinska området, är Bethune-medaljen.

Varje år arrangeras också Harbins internationella is- och snöskulptur-festival till Norman Bethunes minne. 2006 producerade Kinas TV en serie i 20 delar om Bethune, en av de dyraste TV-satsningarna någonsin i Kina. Kanadensaren Trevor Hayes spelade huvudrollen.

I Malaga, Spanien döptes 2006 en gata efter Bethune.

I filmen Dr. Bethune (白求恩大夫;  Bái Qiú'ēn Dàifu) från 1964 spelas Norman Bethune av Gerald Tannenbaum. Och Donald Sutherland (1935-2024) spelar Bethune i tre filmer: i ett avsnitt av doku-serien Witness to Yesterday (1974) samt i spelfilmerna Bethune (1977) och Bethune, the Making of a Hero  från 1990. Norman Bethune röstades 2004 fram som den 26:e störste kanadensaren genom alla tider.

I litteraturen kom 2006 romanen The Communist's Daughter av Dennis Block, och författaren Roderick Stewart har skrivit fem biografiska verk om den revolutionäre läkaren.