Larmade om bristande rutiner – hotades med uppsägning

I mars förra året skickade det privata vårdbolaget Attendo ut ett mejl till anhöriga till de boende på Sabbatsbergsbyns äldreboende där de hävdade att de satt in kohortvård. Alltså att friska och covidsjuka boende skulle isoleras från varandra och att personalen inte gick mellan friska och sjuka omsorgstagare. Det visade sig vara lögn.

Underbemanning omöjliggjorde kohortvård på Sabbatsbergsbyn och covidsmitta spreds snabbt till fem av boendets elva avdelningar. På fyra av dem dog nästan hälften av de boende, bara under ett par veckor. Vårdbiträdet Stine Christophersen slog larm, först internt och sedan i media, om situationen på boendet.

I en intervju med Expressen i maj förra året berättade hon att friska och sjuka inte alls isolerats från varandra och att det var en kaotisk och mentalt påfrestande situation för personalen.

Efter att Stine Christophersen agerat visselblåsare kring de allvarliga bristerna blev hon under sommaren 2020 kallad till möte på Attendos huvudkontor. Med på mötet var enhetschefen, regionchefen Helena Winter och Sabbatsbergsbyns verksamhetschef, Petra Lindhe. Stine Christopherson fick en skriftlig erinran. Attendo menar att hon har ljugit, agerat illojalt och skadat företaget. Hon vägrade skriva under.

Stine Cristophersen fick veta att om hennes beteende upprepades skulle det kunna leda till uppsägning. Vad cheferna inte visste var att Stine Cristophersen spelade in hela samtalet.

I en radiodokumentär i P1, Det illojala vårdbiträdet, sänds det inspelade samtalet. Stine Cristophersen berättar också om varför hon valde att larma och varför hon nu medverkar i dokumentären.

– Jag vill ta strid för meddelandeskyddet. De tar för givet att vi bara ska jobba och hålla käften, men jag kan inte bara gå vidare och leva med detta. Folk dog till höger och vänster ensamma på sina rum. Jag ville bara få stopp på det.

Angående Attendos påståenden om kohortvård säger hon i dokumentären:

– Det var en rak lögn, vi hade ingen kohortvård. Att det var en enda medarbetare som tog hand om den smittade stämmer absolut inte. Jag var ensam på hela avdelningen, med både sjuka och friska.

I inspelningen hörs cheferna insinuera att hon kanske ska jobba någon annanstans. De tillskriver Stine Christophersen flera påståenden i Expressens artikel trots att hon bara är en av flera källor. Hon är dock den enda som valt att ställa upp med namn och bild.

Cheferna gör även tydliga efterforskningar på vilka tidningens källor är. Något som inte är tillåtet enligt Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert.

– De tangerar ju förbudet för repressalier mot den som använt sig av yttrandefrihet och meddelarfrihet här. I meddelandefrihetslagen finns också ett förbud mot att efterforska vilka källorna är, även där går de över gränsen genom att driva en aktiv efterforskning, säger han till Proletären.

Meddelarfriheten är en mycket viktig och central funktion, speciellt inom vården, menar Nils Funcke.

– Även om det finns kontrollfunktioner inom organisationen och inspektionsmyndigheter som Ivo är det mycket som går under radarn. Därför är det viktigt för medarbetare att veta att de kan gå direkt till media med missförhållanden utan att bli straffade för det.

– Tyvärr är det alltför få som vet om att de har meddelarfrihet. Det beror dels på att fackföreningsföreträdare inte har någon djupare kunskap om den, men också för att myndigheter generellt sett är rent ut sagt usla på att förmedla kunskap om den delen av regelverket. I så kallade policydokument radas ofta skyldigheterna upp men rättigheterna lyser med sin frånvaro, säger Nils Funcke som hoppas att fler vågar ta till orda när det kommer till missförhållanden i framtiden.

Kort efter att Ekot meddelat att det finns dolda inspelningar från mötet drog Attendo tillbaka erinran och bad vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt.