Låst mellan Ryssland och Nato – ÖB hintar om krig i Sverige

Förhandlingarna förra veckan mellan Ryssland å ena sidan och i tur och ordning USA, Nato och OSSE å andra sidan har inte lett till några framsteg i det låsta läget runt Ukraina.

Västsidan med USA i spetsen vägrar fortfarande gå med på de viktigaste punkterna i det utkast till överenskommelse om säkerhetsgarantier mellan Ryssland och USA, som det ryska utrikesministeriet offentliggjorde för en månad sedan.

Moskva har som röd linje att Ukraina inte blir medlem i Nato och kräver ett stopp för krigsalliansens fortsatta utvidgning österut, vilket USA och Nato säger blankt nej till med motiveringen att det är upp till varje land att välja sin egen säkerhetspolitik. Ett påstående som uppenbarligen bara gäller åt ena hållet, då USA:s ständiga påtryckningar på europeiska länder knappast nämns i den upphettade rapporteringen.

Ett exempel bland många är hur Sverige inte skrivit under FN-konventionen om förbud mot kärnvapen – trots att Sverige 2017 var bland initiativtagarna till konventionen. Men efter påtryckningar från Washington bytte den svenska regeringen snabbt fot och anpassade positionen efter kärnvapenalliansen Natos önskningar.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som ivrigt upprepar mantrat om att alla länder har rätt att välja sin egen säkerhetspolitik, var då för fyra år sedan tydlig med att det kunde få konsekvenser för samarbetet mellan Sverige och Nato om Sverige skrev under avtalet.

Nu är Sverige istället bland de mest aktivistiska länderna i Europa som hejar på USA och gör sitt bästa för att ösa bensin på elden genom patetiska uppvisningar med stridsvagnar på gatorna på Gotland. Den påstådda anledningen: att några ryska landstigningsfartyg siktats i Östersjön.

På måndagen var samma fartyg på väg ut ur Östersjön på nytt, utan att ha gjort minsta ansats till att försöka inta Gotland. Istället har ett nederländskt Natofartyg utplacerats vid Bornholm, för att ”visa närvaro och solidaritet”, enligt Nato.

Utrikesminister Ann Linde säger till Aftonbladet att Sverige inte är under omedelbart hot, men att det inte går att utesluta att vi blir det i framtiden. Överbefälhavare Micael Bydén gick i söndagens Rapportsändning ett steg längre, i ett högst anmärkningsvärt uttalande.

Vid återinvigningen av Västernorrlands regemente i Sollefteå intervjuades Bydén. Han pratade om hur området är militärstrategiskt viktigt och hur återetableringen handlar om försvaret av medborgarna i regionen. Sedan lade han till:

– Men det handlar också väldigt mycket om samarbetet med andra länder och partners, för att ge och ta emot stöd, och då är vi i ett område där det kommer att behöva ske så småningom.

Till skillnad från utrikesminister Linde, som inte vill utesluta ett krigshot mot Sverige i framtiden, och till skillnad från försvarsminister Peter Hultqvist, som säger att risken för ett angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, slår alltså ÖB fast att Sverige kommer att behöva ”ge och ta emot stöd” från andra länder.

Läs: värdlandsavtalet med Nato, som ger USA:s krigsallians möjlighet att bedriva krig från svenskt territorium, kommer förr eller senare att behöva användas i mellersta Norrland. Naturligtvis med udden riktad mot Ryssland.

Inte alla länder i EU är lika uppeldade som Sverige. Tysklands nya utrikesminister Annalena Baerbock är på sin första utlandsresa och besöker såväl Ukraina som Ryssland. Hon förespråkar en seriös dialog med Ryssland om europeisk säkerhet – trots att hon kommer från det starkt västtillvända gröna partiet, och kraftigt har motsatt sig färdigställandet av gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland.