Hoppa till huvudinnehåll

Ledare: Rensa upp i låneträsket

Stigande räntor drabbar många låntagare – men de klassorättvisa ränteavdragen innebär bara större hål i välfärden. Istället för subventioner åt villaägare och överklass måste lönerna upp.

Proletären

Svenska folkets ränteinbetalningar till bankerna skenar och därmed skenar även statens kostnader för ränteavdragen. Förra året närapå fördubblades räntekostnaderna, som landade på 210 miljarder kronor. 

Det är inte konstigt att bankerna gör rekordvinster. De fyra storbankernas vinst 2023 var 200 miljarder kronor, en ökning med 53 miljarder sedan året före.

Räntorna har stigit som följd av att Riksbanken, under förevändningen att bekämpa inflationen, i flera omgångar höjt styrräntan. Det uttalande målet har varit att göra det sämre för folk. 

Höjda räntor ska minska konsumtionen och därmed ”kyla ned” ekonomin för att få inflationen att sjunka. Många hus- och bostadsrättsägare oroar sig nu för ökade boendekostnader. 

Till skillnad från dem som bor i hyresrätt är staten med och subventionerar boendekostnaderna via ränteavdragen. För de första inbetalade 100.000 räntekronorna till banken betalar staten tillbaka 30 procent via skatten. Över den nivån ger staten 21 procent av räntekostnaden i retur, förutsatt att man tjänat så mycket att det finns skatt att dra av från. 

Det finns inget tak i systemet, så ju dyrare villa, herrgård eller slott någon köpt desto mer skattemedel betalas ut. Det är alltså ett system som göder de rika.

Förutom ränteavdragen favoriseras bostadsägarna med rot-avdrag. Återigen handlar det om en omfördelning från det gemensamma till det privata. 

För rot- och rut-avdrag finns ett tak på 50.000 kronor om året. Ett tak som borgarregeringen till sommaren höjer till 75.000 kronor, samt separerar de två avdragen så att det blir möjligt att tredubbla inkomsterna för dessa avdrag.

Statens skenande kostnader för ränteavdragen lär synas i de kommande deklarationerna där avdragen för räntor kommer att öka markant. Ekonomistyrningsverkets prognos talar om 56 miljarder, vilket motsvarar en fördubbling på tre år. Regeringen är mer försiktig och räknar endast med 37,5 miljarder, vilket sannolikt är alldeles för lågt. 

Det vet regeringen, som inser att denna skenande utgiftspost i statsbudgeten inte är hållbar. Därför föreslår de att rätten till vissa avdrag ska trappas av under två år med start från årsskiftet. Men någon verklig reform av de orättvisa ränteavdragen är det inte frågan om, utan en smärre justering så att vissa konsumtionslån inte ska kunna dras av utan säkerhet. 

Dessa så kallade blancolån, där sms-lån sticker ut, är en skuldfälla för många. Att rensa upp i detta träsk är bra, men då borde regelverket stramas åt och ockrarna utestängas istället för att enbart fördyra dessa lån för de som närmast tvingats eller lurats att ta dem.

Kronofogdemyndighetens senaste siffror visar hur allvarligt det är. Vid årsskiftet fanns det 417.248 personer registrerade hos dem med en total skuld på 119 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder sedan förra året. Ökningen av antalet personer i Kronofogdens register det senaste året är sex procent och medianskulden har ökat med elva procent.

Noterbart är att andelen kvinnor hos Kronofogden ökar i mer i såväl antal som belopp jämfört med männen, även om det alltjämt är dubbelt så många män som kvinnor som hamnar här.

Om regering och riksdag verkligen ville ta itu med de skenande och orättvisa ränteavdragen borde de omedelbart införa ett tak för dem. Det hade frigjort ett antal miljarder som kunde täcka några hål i den blödande välfärden. 19 av 21 regioner visar just på underskott och kraftiga nedskärningar är planerade runt om i landet.

Räntorna har varit låga i mer än ett decennium vilket lockat många att ta lån. Mellan 2019 och 2022 ökade den totala utlåningen med nästan 900 miljarder kronor. Tredje kvartalet förra året uppgick hushållens skulder till banker och bolåneinstitut till 4.820 miljarder kronor. 

Välfärden blöder, lönerna hålls tillbaka, staten subventionerar de rika och bankerna gör rekordvinster.

Snittpriset för köp av en svensk bostad ligger på 3,6 miljoner kronor. Belåningsgraden ligger i genomsnitt på 65 procent vilket ger ett snittlån på 2,4 miljoner. 

Variationerna runt om i landet är stora. De dyraste bostäderna och därmed de högsta lånen finns i storstäderna, men siffrorna ger ändå en fingervisning om vilka nivåer det handlar om och var taket för ränteavdragen borde ligga. 

På sikt bör dessa klassorättvisa avdrag tas bort helt, men de behöver trappas ned stegvis för att inte arbetare och barnfamiljer med stora lån ska tvingas lämna sina bostäder. I stället för skattereduktioner och subventioner som främst gynnar de redan rika måste hushållens köpkraft öka genom kraftigt höjda löner. 

Borgarnas omläggning av hushållens inkomster från lön till bidrag i form av jobbskatteavdrag, rot- och rut-avdrag ihop med ränteavdrag och avskaffade skatter såsom fastighetsskatten har grävt hål i välfärden. Samtidigt har omläggningen hållit tillbaka lönekraven. Trots den svaga löneutvecklingen har många arbetare kunnat bibehålla eller till och med öka sin konsumtion. Lån har ersatt lön.

Ränteavdragen är dessutom en bidragande orsak till de höga bostadspriserna. En analys från Finansinspektionen 2020 visade att bostadspriserna skulle sjunka med 17 procent om ränteavdragen togs bort, när räntan var runt fyra procent. Nu ligger räntan högre än så.

Det är bankerna som dragit vinstlotten när flödet gått från det offentliga och kollektiva till det privata och enskilda. Därför måste storbankernas dominans brytas. Varför inte förstatliga dem, så att vinsterna kan användas till välfärden? 

Fasa ut ränteavdragen stegvis – börja med att införa ett tak på lån över det genomsnittliga bostadslånet. Rensa också en gång för alla upp bland alla oseriösa kreditgivningsföretag som med aggressiv marknadsföring ger ut snabblån.

Välfärden blöder, lönerna hålls tillbaka, staten subventionerar de rika och bankerna gör rekordvinster. Det borde vara tvärtom – beskatta de rika, förstatliga bankerna, höj lönerna och finansiera välfärden fullt ut.