Riksdagsledamöterna höjer sina löner
Riksdagsledamöterna spränger för första gången 70.000-kronorsvallen i och med årets löneökning. Nu tjänar en ledamot dubbelt så mycket som gemene man och kvinna i Sverige.
Riksdagsledamöterna kan vänta sig en extra fin julklapp i år. Riksdagens arvodesnämnd har nämligen beslutat att höja ledamöternas arvode från och med den 1 januari 2022. Vid detta datum sprängs för första gången 70.000-kronorsvallen, då ledamöterna får hela 71.500 kronor som arvode i månaden. En ökning med 1.600 kronor från föregående lönenivå.
Riksdagens arvodesnämnd säger att beslutet baserar sig på de löneförändringar som det tidigare avtalats om på arbetsmarknaden.
Om man utgår från medellönen i Sverige, som enligt SCB är 36.100 kronor, betyder detta att ledamöterna tjänar dubbelt så mycket. Ser man till lönerna som är lägst i Sverige så tjänar ledamöter nu nästan tre gånger så mycket som en taxichaufför eller städare.
Enligt riksdagens arvodesnämnd har ledamöternas arvoden ökat med 158 procent mellan 1994 och 2019. Under samma period har till exempel kommunalanställda ökat sina löner med 121 procent, enligt SCB.
Den största löneökningen som riksdagsledamöterna fick var 1999, då lönen ökade med 12,2 procent, eller 5.700 kronor i rena pengar.
Gapet mellan den genomsnittliga lönen och riksdagsledamöternas arvoden har ökat med tiden. 1994 tjänade en riksdagsledamot 26.500 kronor i månaden. Detta kan jämföras med den genomsnittliga månadslönen i Sverige som var 15.523 kronor, enligt SCB:s lönestatistiska årsbok från samma år.
I samband med riksdagsledamöternas arvodeshöjning kommer politiker på regional och kommunal nivå också att se en löneökning. Detta eftersom lokalpolitiker ofta har sina ersättningar knutna till riksdagsarvodet.