Skjutvapenvåldet i USA – utan och utom kontroll

De 19 barn som dog i masskjutningen på Robb Elementary School i Uvalde i Texas i förra veckan var mellan sju och tio år gamla: Xavier Lopez, Amere Jo Garza som nyss firat sin tionde födelsedag, Jose Flores, Alitha Ramirez, Lee Elrod, nioåriga Elihana Garcia, Miranda Mathis…

Två lärare, Eva Mireles och fyrabarnsmamman Irma Garcia, dog också när de försökte skydda sina elever medan polisen dröjde med att ingripa.

Bakom mordvapnen fanns den psykiskt sjuke 18-åringen Salvador Ramos. För ung för att ta en öl på en bar. Men inte för att köpa militära attackvapen över disk. Det var så Salvador Ramos hade fått tag på de två halvautomatiska AR15-gevären han använde mot barnen i skolan i Uvalde.

Bakom morden går det att följa pengarna i en rak linje från den enorma vapenindustrin, via vapenlobbyn i National Rifle Association (NRA) och andra, till betalda politiker på höga positioner. Det är de som de facto beväpnar rasistiska högerextrema milismedlemmar och gangsters av alla slag. Samt mördare som Salvador Ramos.

Under 2022 har 27 masskjutningar ägt rum i USA. De värsta i Uvalde den 24 maj och i Buffalo den 14 maj, då tio svarta, däribland flera barn, mördades när en rasist sköt vilt omkring sig på Tops Friendly Market i ett svart bostadsområde i staden.

I augusti för tre år sedan mördades 23 personer med latinamerikansk bakgrund av en Trumplojalist på Parkland High-skolan i El Paso, Texas. Den 18 maj 2018 sköts tio personer på Santa Fe High School i Kalifornien.

Till och med söndagen den 29 maj har 17.783 människor dödats av skjutvapen i USA bara i år. 147 av dem barn mellan 0-11 år och 522 mellan 12 och 17 år. Bara under helgen den 27-29 maj dog 120 människor av skottskador från revolvrar och olika halv- eller helautomatiska vapen.

Under måndagen sköts ytterligare ett 30-tal människor ihjäl runt om i USA. Den sista måndagen i maj är en helgdag i USA: Memorial Day, där amerikanerna hedrar de som stupat i landets många krig. 

I storstäderna New York, Chicago och Philadelphia sköts 13 människor till döds och 61 skadades. I Mecosta, med 450 invånare i delstaten Michigan, mördades tre barn och en vuxen kvinna i ett familjedrama förra veckan. Mannen försökte skjuta sig själv, men överlevde.

Några fakta om våldet:

•         Sedan år 2000 har cirka 400 barn dödats i skolskjutningar i USA och 1.400 har skadats. 2019 dog 29 gånger så många amerikanska barn under fem års ålder av skjutvapenvåld och 13 gånger så många under 15 års ålder, jämfört med barn i andra högutvecklade länder.

•         Mellan 1968 och 2017 dog 1,5 miljoner människor av skjutvapenvåld i USA – fler än alla stupade i de många krig USA deltagit i sedan frihetskriget 1775.

•         Fyra procent av världens befolkning lever i USA. 44 procent av de människor runt om i världen som valde att ta sina liv med en kula i huvudet eller hjärtat, var amerikaner.

•         USA är det enda landet i världen där antalet handeldvapen är större än invånarantalet. 2018 ägde de cirka 325 miljoner amerikanerna mer än 393 miljoner handeldvapen.

Och mördandet fortsätter. Utan och utom kontroll.

Bakom kampen mot kontroll och striktare vapenlagar står vapenindustrin. Den betalar till inflytelserika lobbyister som i sin tur betalar och använder sig av i första hand republikanska politiker, men också av demokrater som vägrar ta i frågan.

Direkta bidragsgivare till vapenlobbyister som NRA är till exempel Smith & Wesson, som öppet sponsrar NRA:s kvinnoorganisation, samt Barnes Bullets, som sponsrar organisationens tidning NRA Womens Outlook. Ruger och Winchester, båda kända vapenmärken, finns också bland sponsorerna.

Men också vanliga amerikanska skattebetalares pengar går rakt ner i fickorna på först vapenindustrin och sedan via vapenlobbyisterna vidare till mutade politiker.

Det är de federala anslagen till krigsindustrin som göder vapenindustrin och vapenhandlarna, både inom och utanför USA. Bland företagen som betalar till politiker och lobbyister finns norska Nammo Defense Systems, som just nu har en order från USA:s försvarsdepartement på 250 miljoner dollar.

Nammo säljer också ammunition direkt till konsumenterna, bland annat den som passar till det halvautomatiska geväret AR-15, som skolskyttarna i Uvalde och Buffalo använde. Sedan januari 2021 har Nammo skänkt 400.000 dollar (cirka fyra miljoner kronor) till lobbyorganisationer och politiker.

Glock, världens största tillverkare av handeldvapen, har nio lukrativa kontrakt med USA:s justitiedepartement och departementet för inrikes säkerhet. Glock har donerat mer än tio miljoner kronor till NRA.

Italienska Berettas amerikanska avdelning tar också emot regeringspengar (läs: skattepengar) för kontrakt med krigsindustrin – och ger tillbaka till lobbyister.

Den före detta kongressledamoten Gaby Giffords, som själv blev nerskjuten under ett kampanjmöte, konstaterar att NRA:s mål är att ”sälja fler vapen och fylla på i vapenlobbyisternas fickor”.

Mellan 1998 och 2020 betalade vapenförespråkarna motsvarande närmare 1,8 miljarder kronor direkt ner i fickorna på lagstiftande politiker. Bara från NRA kom cirka 640 miljoner kronor. Till detta ska läggas 1,55 miljarder kronor som mellan 2010 och 2020 betalades i olika påverkansoperationer, till exempel annonser som agiterade mot en viss politiker eller för en annan. Sedan år 2000 har NRA lagt ut motsvarande 1,4 miljarder på den typen av vapenpropaganda.

Inte minst har Donald Trump fått stöd: NRA sponsrade Trumps presidentvalskampanj med 54,4 miljoner dollar, motsvarande en halv miljard svenska kronor. När NRA i helgen arrangerade sin stora och årliga vapenmässa i Houston i Texas var Trump huvudtalare. Han hävdade att det enda sättet att stoppa skjutningarna i skolorna är att beväpna lärarna…

Donald Trump var huvudtalare på NRA:s årliga vapenmässa, som gick av stapeln dagar efter skolmassakern.

Donald Trump är dock inte den ende politikern på vapenindustrins lönelista. I topp på listan finns Texasrepublikanen Ted Cruz, som tagit emot 442.343 dollar från vapenlobbyn. Intressant är också att två av de senatorer som nyligen välkomnades av statsminister Magdalena Andersson för att stärka de svensk-amerikanska förbindelserna inför Natointrädet, finns på topplistan: John Cornyn från Texas är trea med bidrag på 340.325 dollar och Mitch McConnell från Kentucky är sexa. Han har fått 287.084 dollar av vapenindustrin.

Ted Cruz och John Cornyn gick omedelbart efter skolskjutningen i Uvalde i polemik mot dem som förespråkar striktare kontroll över vapenhandeln i USA – skolmördaren Salvador Ramos hade köpt de två halvautomatiska AR15-gevären helt legalt i en vapenaffär, utan någon som helst kontroll.

Cruz och Cornyn menade att det enda sättet att stoppa skjutningar som den i Uvalde är att ha beväpnad polis på alla skolor. Cruz hävdade också att när något sådant här händer kommer direkt ”demokrater och media med lösningen att inskränka laglydiga medborgares konstitutionella rätt att bära vapen”.

Den demokratiske kongressledamoten Ruben Gallego från Arizona gick på Twitter till våldsamt angrepp mot Cruz, som också är ledande i abortmotståndet: ”Fuck you @tedcruz, du bryr dig om outvecklade foster samtidigt som du låter våra barn bli slaktade… du är värdelös”, skrev Gallego.

Och följde upp med ytterligare en tweet: ”Låt mig klargöra: Dra åt helvete, din jävla barnamördare”.

Den amerikanska vapendebatten är lika gammal som USA självt. Vapenlobbyn med inflytelserika NRA i spetsen har ända sedan organisationen grundades i november 1871 hänvisat till konstitutionens andra tillägg som ger alla amerikaner rätt att bära vapen.

NRA betraktar sig själv som en människorättsorganisation och har över fem miljoner medlemmar. I kongressen och senaten har NRA stöd av republikanska politiker som vägrar ta upp frågan – och som därmed blockerar all debatt om den.

I bara 21 delstater har lokala parlament infört obligatorisk bakgrundskontroll vid köp av handeldvapen hos licensierade vapenhandlare. Det betyder att i 29 delstater är det fritt fram att köpa vapen av alla slag utan kontroll, och köper man av en handlare utan licens är det i princip fritt fram i hela USA.

Nästan hela södra USA, inklusive Texas, saknar vapenlagar. New York, Pennsylvania, Connecticut och ytterligare åtta delstater i nordöstra USA har infört olika former av kontroller, liksom ett bälte i västra USA med bland annat Kalifornien, Washington och Colorado.

Det amerikanska skjutvapenvåldet sprider sig också till närbelägna länder. Det vapenrelaterade våldet i Latinamerika och Karibien förvärras av vapen som kommer från USA. Varje år förs 200.000 skjutvapen från USA över gränsen till Mexiko, och 2019 konstaterades att 68 procent av de skjutvapen som beslagtagits av brottsbekämpande myndigheter i Mexiko hade sitt ursprung i USA.

Ungefär hälften av vapnen som beslagtogs i Belize, El Salvador, Honduras och Panama var tillverkade i eller officiellt importerade till USA.

Källor: Sajterna gunviolencearchive.org (uppgifter om dödade och skadade av skjutvapenvåld), opensecrets.org (vapenlobbyn och penningströmmarna) samt everytownresearch.org. Vidare researchgruppen smallarmssurvey.org, korruptionsjägaren readsludge.com, nyhetskanalen cnn.com samt den statliga myndigheten Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF).