Stockholm avskaffar privata ambulanser: ”Känns oerhört bra”

Fredagen den 1 mars började processen med att fasa ut samtliga privata företag inom Region Stockholms ambulansverksamhet. Ett led i den rödgröna regionmajoritetens löfte om att successivt avknoppa delar av den privata vården.

Dagen innan besökte Proletären akutmottagningen på Södersjukhuset där Peter Grip jobbar som ambulanssjuksköterska. Dagen till ära blev han och arbetskamraterna, som inte längre kommer att vara anställda av det multinationella företaget Falck, bjudna på kaffe av regionens eget ambulansbolag ASIAB.

– Det känns oerhört bra, säger Peter Grip i korridoren på SÖS. De senaste decennierna har Stockholm drivit ett enormt privatiseringsprojekt. Konsekvensen av detta är att de som är i störst behov av vård inte kommer få den. Resurserna läggs på helt andra ställen.

Han har jobbat på Falcks ambulanser i snart 30 år och har med egna ögon sätt hur de privata företagen agerar i upphandlingarna. När marknadskonkurrensen kommer in i bilden riktas företagens fokus mot bokslutet, istället för personalen och patienternas behov.

– Falk byggde sin verksamhet på taskiga arbetsvillkor. Och de gör det för att tjäna pengar till koncernen. Men det finns också andra problem. När vi till till exempel hade svårt att hitta personal tvingades företaget att hyra in vikarier från Göteborg och Kiruna. De hade ingen lokalkännedom alls.

Kritiken mot den privata vården handlar också om en brist på planering och kontroll över en samhällsbärande sektor. Peter Grip menar till exempel att den uppstyckade vården gör det omöjligt för regionen att planera i stunder av kris.

– Jag kan säga att den privata vården inte alls fungerade under pandemin. Regionen hade ingen insyn i våra lager, utrustning, kompetens eller antal ambulanser. Allt låg i privata händers kontroll.

Region Stockholms har haft cirka 60 procent av sin ambulansverksamhet upphandlat via de privata företagen Falck och Samariten Ambulans (som i sin tur ägs av vårdkoncernen MedHelp). Men nu är det alltså regionen som ska ta över dessa verksamheter.

Beslutet togs bland annat av Jonas Lindberg, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning. Han är också regionledamot för Vänsterpartiet i Stockholm.

Partiet är formellt inte med i regionstyret, men stöttar minoritetsstyret bestående av S,MP och C via ett samverkansavtal som skrevs på efter valet. Ett krav från Vänsterpartiet och Jonas Lindberg var då bland annat att privatiseringarna inom vården ska rullas tillbaka.

– I grunden handlar detta om att en central infrastruktur inom sjukhussystemet inte kan ligga i privata händer. Ju fler aktörer desto stökigare blir det. Och just nu har det varit ett stort fokus på den civila beredskapen i samhället, vilket öppnade upp för en kritik mot den enorma privatiseringen som vi haft i Stockholm.

Cal Orre/V i Region Stockholm

Jonas Lindberg jobbar som undersköterska och sitter i regionfullmäktige för i Vänsterpartiet Stockholm.

Peter Grip håller med om att den allmänna diskussionen om beredskap gjort att kritiken mot privata alternativ tagits mer på allvar.

– Det enda positiva med den här krigshetsen är att politikerna och tjänstemännen börjar inse att privat vård inte fungerar. Det blir bara en extra utgift och att aktieägarna ska ha sin vinst.

I fallet med Stockholms ambulansverksamhet så går det också att empiriskt styrka ståndpunkten om att förbjuda privata vårdföretag, menar Jonas Lindberg. Han refererar till en studie som konstaterar att även om de privata ambulanserna anländer snabbare till sina patientanrop, så dör patienter i större utsträckning, än om de åkt i en offentlig ambulans.

– Jag brukar likställa privatiseringen av ambulansen med om vi skulle privatisera polisen eller brandkåren. Många skulle nog tycka detta är helt absurt men ändå har vi gjort så i Stockholm, säger Jonas Lindberg.

Regionen ambulanser kommer nu att utgå från ASIAB, ett eget bolag som ägs av regionen och som grundades 1993. Samma år som Falck också vann sin första upphandling av ambulanserna.

Jonas Lindberg menar att bolagiseringen av regionen verksamhet också kommer att fasas bort successivt i framtiden och hänvisar till ett beslut i frågan som ska fattas i regionfullmäktige den 13 mars. Då handlar det om att häva den tidigare borgerliga majoritetens beslut att bolagisera regionens sjukhus.

– Just under pandemin kunde vi se hur pass bräckligt vårdsystemet var på grund av alla privatiseringar. Nu verkar man fått upp ögonen för detta. Men det är lite sjukt att det ska krävas att försvarsmakten går in och kritiserar privatiseringarna för att det ens ska hända något.

Peter Grip har märkt av konsekvenserna av sjukhusens bolagisering.

– Under pandemin upptäckte vi hur det fungerade. Intresset från sjukhusen var att se efter sin egen budget och började dirigera om patienter från sina sjukhus till helt andra.

– Allt det här handlar om regionens ersättningsmodeller, som tillkommit på grund av de privata vårdbolagen. I vissa fall får de en ersättning per diagnos, och då växer bara diagnoserna. Men inte behandlingar. Det är ett sjukt system som vi skapat.

Men samtidigt som tillbakarullningen av privat vård nu påbörjats inom Stockholm, menar Jonas Lindberg att vårdbolagen knappast kommer att stå och tyst se på.

– Marknaden har redan kidnappat stora delar av vården och vi märker att de privata företagen vill sabotera processen att ta tillbaka den i offentlig regi.

– De privata vårdföretagen har till exempel börjat säga upp sina avtal med regionen tidigare än planerat, så att patienterna slängs ut och hamnar mellan stolarna. Och då blir patienterna självklart irriterade och skyller på det offentliga. Men det är tyvärr en risk vi måste ta. Målet är att gå mot ett mer behovscentrerat vårdsystem, avslutar Jonas Lindberg.