Strejker och protester för högre löner i Europa

Inflationen bland EU-länderna uppmättes i september till ett genomsnitt på 10,9 procent. Runt om i Europa har arbetare strejkat och protesterat mot de ökade levnadskostnaderna och reallönesänkningarna. Andra veckan i november rådde landsomfattande strejker i Grekland, Belgien och i Frankrike – med krav på löneökningar i takt med inflationen.

I Österrike har facken säkrat löneökningar över inflationen, och i Storbritannien har bland andra bussförare i Hull och London lyckats kämpa sig till reallöneökningar. Förra veckan vann hamnarbetarna i Liverpool löneökningar på mellan 14 och 18 procent efter att ha genomfört flera punktstrejker sedan september.

I Belgien stod tåg och bussar stilla, skolorna var tomma och shoppingcenter och industrier stängdes efter att landets tre fackliga centralorganisationer organiserat generalstrejk den 9 november. Priserna i landet har ökat med i snitt tolv procent jämfört med förra året, gas och energipriser har ökat femfaldigt.

ABVV/FGTB

Demonstration i samband med generalstrejken i Belgien.

Belgien har ett indexsystem för löneökningar som innebär att lönerna automatiskt räknas upp med inflationen, men facken kräver löneökningar utöver indexet och hänvisar till företagens jättevinster.

Under generalstrejken framfördes även krav på högre skatt för ”krisens profitörer” och en frysning av energipriserna. Det är andra gången i år som belgiska arbetare tar till generalstrejk. 

I Frankrike genomförde centralorganisationen CGT en nationell endagsstrejk den 10 november. Anställda inom både privat och offentlig sektor lade ner sina arbeten med krav på löne- och pensionshöjningar och bättre arbetsvillkor.

Frankrike har Europas lägsta inflation just nu, på 6,2 procent, ändå har reallönerna för arbetare i landet minskat med nästan tre procent under året. En nationell endagsstrejk med samma krav genomfördes också den 27 oktober.

I över en månad har arbetare på oljeraffinaderier runt om i Frankrike strejkat med krav på högre löner och hundratusentals människor har tagit till gatorna och demonstrerat i bland annat Paris och Marseille. Kravet var på tioprocentiga löneökningar, men på fem av sju raffinaderier röstade arbetarna för företagets bud på sjuprocentiga löneökningar och bonusar för alla anställda på mellan 3.000 och 6.000 euro.

Efter strejker på det statliga energiföretaget EDF:s kärnkraftverk har arbetarna där tillskansat sig generella löneökningar på 4,6 procent samt en individuell lönepott på i snitt 2,45 procent per anställd och en engångssumma på 2.600 euro – alltså reallöneökningar. 

I Grekland gick över 2,5 miljoner arbetare ut i en 24 timmar lång generalstrejk den 9 november. Bussar, tåg, flyg och färjor stod stilla. Samtliga hamnar och alla statliga skolor stängdes ner.

Pame

Grekiska arbetare i strejk för högre löner den 9 november.

Protester och demonstrationer anordnades i flera städer med tusentals deltagare med slagord som ”Vi kräver löneökningar och åtgärder mot inflationen” och ”De många vägrar frysa för att de få ska säkra sina vinster”.

Inflationen i Grekland ligger på nio procent, med sjunkande reallöner som följd. Den radikala fackliga fronten Pame förde fram krav på höjda löner, kollektivavtal, pristak på el och gas samt slopad moms på konsumtionsvaror.

I Tyskland, som har en liknande avtalsrörelse som i Sverige, upphörde fredsplikten den 29 oktober. Sedan dess har nära en halv miljon arbetare deltagit i industrifacket IG Metalls varningsstrejker runt om i landet.

Arbetsköparnas erbjudande om en engångssumma på 3.000 euro som ”inflationsersättning” och en möjlig procentuell löneökning – som de bara går med på att förhandla om ifall arbetarna går med på 30 månader långt fredsavtal – har fackförbundet ratat. Facken kräver åtta procent löneökning.

Inflationen i Tyskland låg på 10,4 procent i oktober, alltså innebär även fackets krav en reallönesänkning. IG Metall överväger nu att eskalera konflikten genom 24-timmars strejker om inte arbetsköparna går dem till mötes.

I Storbritannien har strejkerna duggat tätt under året. Sjuksköterskor, advokater, bussförare, järnvägsarbetare, brandmän, flygplatspersonal, postarbetare, telekomarbetare och sophämtare är några av de yrkesgrupper som krävt löneökningar i takt med de ökade levnadskostnaderna.

I Storbritannien är den senaste inflationssiffran 10,1 procent och reallönerna har minskat med i snitt fyra procent.

Nära 2.000 hamnarbetare organiserade i fackförbundet Unite strejkade i landets största containerhamn i Felixstowe i slutet av augusti i år. Facket ratade erbjudandet på sju procent och genomförde ytterligare en strejk i oktober, inget avtal har slutits ännu.

Bland järnvägsarbetare och tunnelbaneförare pågår en konflikt för höjda löner organiserade av det stridbara fackförbundet RMT. Över 40.000 arbetare deltog i strejken som lamslog 80 procent av järnvägen i England, Skottland och Wales den 21 juni i år. Ytterligare en strejk är annonserad till den 26 november, då 9.500 järnvägsarbetare kommer lägga ned sitt arbete.

RMT och dess ordförande Mick Lynch har varit högljudda kritiker till propagandan om ”löne-prisspiralen”, alltså teorin om att löneökningar skulle driva på inflationen. I en intervju i BBC fick Mick Lynch frågan om inte fackets lönekrav riskerar att spä på inflationen. 

– Varför nämner du inte vinster och aktieutdelning också? Den enda analysen vi får höra är att låginkomsttagare skulle vara ansvariga för inflationen, men det är helt enkelt inte sant. Inflationen ökade före våra krav på löneökningar och har byggs upp under tiden det har varit reallönesänkningar, var Mick Lynchs svar till journalisten.

RMT

Alex Gordon (mitten), ordförande, och Mick Lynch (höger), generalsekreterare i RMT.

I Storbritannien har flera strejker varit lyckade och lett till reallöneökningar. Förra veckan säkrade hamnarbetarna i Liverpool löneökningar på mellan 14 och 18 procent efter en två veckor lång strejk mot bolaget Peel Ports, som är en av Storbritanniens största hamnoperatörer. Och efter över en månads arbetsnedläggelse bland bussförare i Hull gick arbetsköparen Stagecoach med på en 20-procentig löneökning.

Både hamnarbetarna i Liverpool och bussförarna i Hull är anslutna till Unite. Unites generalsekreterare Sharon Graham sa redan i oktober till Sky News att de fler än 450 strejkaktionerna i landet det senaste året ”fått 200 miljoner pund (drygt 2,4 miljarder kronor) tillbaka i arbetarnas fickor”.

I Nederländerna har centralorganisationen FNV ställt lönekrav på 14,3 procent inför avtalsrörelsen 2023.

– Inflationstakten för oktober 2022 är utgångspunkten för vad vi lägger på bordet för det kommande året. Inflationen är på den högsta nivån någonsin, vilket är anledningen till att en rejäl lönehöjning är en oerhörd nödvändighet. Lyckligtvis har många företag råd med det också. Men alltför ofta skickar de vidare notan för prisökningarna till sina anställda, sa FNV:s vice ordförande Zakaria Boufangacha i samband med att lönekravet presenterades den åttonde november. 

Bussförare och järnvägsarbetare har redan varit ute i strejk för högre löner och enligt FNV:s medlemsundersökningar är 55 procent av medlemmarna redo att strejka för att få upp lönerna.

I Österrike ställde industrifacket kravet på löneökningar på 10 procent. Inflationen mättes till 6,3 procent. Den fjärde november skrev facket på en löneökning på sju procent, vilket innebär en liten reallöneökning. Det varslades om strejk, men den verkställdes aldrig.