Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Techmiljardärerna i Trumps öra

Några av världens rikaste män hade hedersplatserna när Donald Trump installerades som president. Bland dem är den allra mest inflytelserika Elon Musk, som har en unik position för att påverka besluten efter sin egen agenda.

Mark Zuckerberg, Jeff Bezos (tillsammans med Lauren Sanchez), Sundar Pichai och Elon Musk på installationen av Donald Trump som USA:s president.
Julia Demaree Nikhinson/AP/TT

Det var en brokig samling gäster närvarande när Donald Trump svors in som USA:s 47:e president förra veckan. Den irländske MMA-fightern Conor McGregor var där, liksom den amerikanske poddaren Joe Rogan och Italiens premiärminister Georgia Meloni.

Men närmast presidenten satt varken de inbjudna politiska högdjuren från andra länder, eller för den delen Trumps egna tilltänkta ministrar i den tillträdande administrationen eller republikanska guvernörer – varav några inte ens fick plats i rummet. Och att tidigare demokratiska presidenter som Bill Clinton och Barack Obama, vars fru Michelle valde att överhuvudtaget inte komma till ceremonin, inte fick de bästa hedersplatserna var kanske inte så oväntat.

Nä, det var istället några av USA:s och världens allra rikaste techmiljardärer som satt tillsammans med Trumps familjemedlemmar precis bakom honom, vilket uppmärksammats brett i media både i USA och hemma i Sverige. På Trumps sida podiet fanns bland andra Facebooks vd Mark Zuckerberg, Amazons vd Jeff Bezos och inte minst en av Trumps numera närmaste män, Teslas vd Elon Musk, som ska leda Trumpadministrationens eget nedskärningsdepartement Doge, som delar namn med en kryptovaluta.

Googles vd Sundar Pichai och Apples vd Tim Cook var också på podiet, liksom mediemogulen Rupert Murdoch – som dock fick hålla till godo med en plats borta vid Trumps tidigare vicepresident Mike Pence.

Många av de närvarande multimiljardärerna har också skänkt pengar till installationen, liksom de svenska företagen Spotify och Ericsson. Den materiella anledningen till att USA:s superrika nu står på kö för att visa sin trohet till Donald Trump är inte heller konstigare än som Ericssons vice styrelseordförande och Svenskt Näringslivs ord Jacob Wallenberg förklarar det:

– Då kommer du i närheten av den inkommande administrationen, ministrarna och presidenten, det är då snacket börjar. Där vill du vara med, säger en av Sveriges mäktigaste män till SVT.

Det är knappast heller ett nytt fenomen att stora företag och deras rika ägare skänker pengar till de båda stora partierna, deras presidentkandidater och till presidentinstallationen för att få inflytande över politiken, och få tjäna sina miljarder i fred.

När det gäller en sådan som Mark Zuckerberg – som tidigare snarast velat framställa sig som woke, och som 2018 bad om ursäkt för desinformation som spreds på Facebook – är det nog också de rent materiella anledningarna som vägt tyngst när han tagit bort Facebooks så kallade faktakontroll och restriktioner för hatpropaganda, och ställt in sig i ledet hos Trump. 

Men här finns också en ideologisk trend, där också Zuckerberg på sistone bland annat talat på Joe Rogans podd om ”nödvändigheten av maskulin energi” på arbetsplatser. Något som dock ännu inte övertygat alla i Trumplägret om att Facebookägaren verkligen gjort en politisk resa högerut, likt andra superrika i techvärlden.

Elon Musk själv däremot går från klarhet till klarhet. Nyligen har han uttalat stöd för högerpopulistiska AfD i Tyskland, liksom för den fängslade brittiske huliganen och notoriske rasisten Tommy Robinson – villket gjort att han tagit sin hand från Storbritanniens version av Ian Wachtmeister, Nigel Farage, som leder det likaledes högerpopulistiska partiet Reform, där Farage inte vill släppa in Robinson. (Möjligtvis hänger det ihop med att Farage var en av dem som inte fick plats i Kapitolium på måndagen, utan fick nöja sig med att fira Trumps tillträde tillsammans med bland andra Conor McGregor på söndagen i Washington.)

Och om det inte räckte valde Musk att i samband med installationen av Trump, inför hela världen sträcka ut högerarmen i en Hitlerhälsning. Två gånger för säkerhets skull, så att ingen skulle missa det.

Musk förnekar naturligtvis att det var det han gjorde, och gömmer sig bakom den vägg av ironi och trollattityd som kännetecknar den moderna alt-rightrörelsen. Från hans försvarare hörs bland annat att en stor Israelvän som Musk knappast kan vara nazist, ett argument lika starkt som att folkmördaren Benjamin Netanyahu – som försvarade Musk efter gesten – inte skulle vara en modern arvtagare till de tyska nazisterna bara för att han är jude.

Dagens fascister bär inte uniform och koppel som tyskarna gjorde, och de älskar den judiska staten Israel – som är den vites överhöghet manifesterad tydligare än någon annanstans på jorden.  

Som Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson påpekar i en läsvärd text är Musk uppvuxen i Sydafrika under apartheid, som privilegierad vit i ett rasistiskt förtryckarsystem där de svarta helt saknade politiskt inflytande. En bakgrund som han delar med en annan framstående techkapitalist, David Sacks, som nu blir ansvarig för AI och kryptovalutor i Trumpadministrationen.

Enligt Elon Musks pappa Errol valde Elons morföräldrar att flytta till Sydafrika eftersom de var anhängare av Hitlers idéer om vit överhöghet och den starkes rätt. Det betyder inte att Elon Musk ärvt deras tankar, men han verkar ha hittat fram till sin egen version av kombinerad ledarkult, förakt för allt vad fackföreningar och arbetarrörelse heter och idéer om att en upplyst elit av tekniknördar som han själv ska leda mänskligheten.

Nu är han kanske världens mest inflytelserika person, åtminstone näst Trump själv. Med Biden försvann en krigshök och representant för den på ytan mer polerade USA-imperialismen, men det finns inget som säger att det kommer att bli bättre med de elitistiska techmiljardärerna vid rodret i Washington.