Trudeau inför undantagslagar mot lastbilsförare

Efter över en månads protester mot vaccinpass och coronarestriktioner i Kanada har regeringen nu infört undantagslagar – och börjat bogsera bort de lastbilar i ”Frihetskonvojen” som lamslagit huvudstaden Ottawa. 

Undantagslagarna godkändes av Kanadas parlament i början av veckan och ger regeringen möjlighet att beslagta och bogsera bort fordon och frysa bankkonton kopplade till demonstranterna. De hårda metoderna har motiverats med att protesterna lamslagit stadens centrum och att polisen inte velat eller kunnat ingripa tillräckligt hårt.

Senast Kanada införde undantagslagar var 1970 efter att Quebec-separatister kidnappat provinsens vice premiärminister och en brittisk diplomat. Då hette premiärministern Pierre Trudeau – pappa till nuvarande premiärminister Justin Trudeau.

Så sent som 2012, efter massiva studentprotester mot höjda studieavgifter, införde provinsen Quebec en ny speciallag som bland annat förbjöd protester på eller nära universitet. Lagen, som hade stöd av både liberaler och konservativa, fick kritik av bland annat FN och Amnesty.

Kanadas kommunistiska parti, som tidigare beskrivit coronaprotesterna som ”farliga för arbetarklassen, men användbara för den härskande klassen”, fördömer införandet av undantagslagar. Lagarna ”är en slägga som kommer att upphäva de medborgerliga och demokratiska rättigheterna för alla i Kanada, och i praktiken införa krigslagar i hela landet”, skriver de i ett uttalande där de också påpekar att polisen i Ottawa varit mycket passiva i jämförelse med under studentprotesterna 2012 och till exempel inte gripit konvojdeltagare som gjort sig skyldiga till hatbrott.

Samtidigt som Kanadas regering nu till slut tar i med hårdhandskarna mot demonstrationerna har det framkommit fler uppgifter om Frihetskonvojens deltagare och finansiärer. Tidigare har det påståtts att uppemot 50.000 lastbilar deltagit i protesterna men under måndagen bogserade Ottawas polis bort ”ett hundratal” lastbilar från centrala staden. Totalt beräknas uppemot 1.000 fordon, och därtill tiotusentals demonstranter, ha deltagit i protesterna.

Av Kanadas ungefär 300.000 lastbilsförare är 64 procent anställda förare, enligt branschorganisationen Trucking HR Canada. Resten är egenåkare och småföretagare. Genomgångar på sociala medier av företagsnamn på konvojens lastbilar och bilar antyder att många deltagare tillhör just denna grupp.

Bakom Frihetskonvojen står organisationen Canada Unity som bland annat anlitats av energibolag för att trakassera lockoutade arbetare, vilket Proletären tidigare skrivit om. Andra arrangörer kommer från konservativa separatistpartier i västra Kanada och från den högerextrema rörelsen. Flera av arrangörerna har kopplingar till polisen eller bakgrund i det militära.

Samtidigt har fler uppgifter om finansiärerna bakom konvojen kommit ut. Insamlingen till konvojen startades i januari av Tamara Lich i januari på donationssidan GoFundMe och kom snabbt upp i över tio miljoner kanadensiska dollar från totalt 120.000 givare, innan den stoppades med hänvisning till att insamlingen bröt mot sidans regler. På den kristna sidan GiveSendGo samlades ytterligare åtta miljoner dollar in. 

Efter att den sistnämnda sidan hackats har det framkommit att 56 procent av donationerna kommer från USA. Bland de största identifierade finansiärerna finns techmiljardären Thomas Siebel, den Texasbaserade byggkapitalisten Benjamin Pouge (som tidigare lånat ut sin privatjet till Trump) och flera andra inom Trumprörelsen i USA. 

En lång rad kanadensiska företag och enskilda kapitalister har också skänkt pengar till konvojen. Det rör sig främst om små eller medelstora företag som till kanadensiska Press Progress bekräftat (och försvarat) donationerna.