Hoppa till huvudinnehåll

Tunga jobb med lätta lönekuvert

Danska forskare har undersökt hur tunga olika yrken är att utföra. I toppen av listan finns bara arbetaryrken – ofta med låg lön och status, men som snabbt skulle få samhället att stanna om de inte utförs. ”En sån generalstrejk skulle jag vilja se”, säger VVS-montören Mattias Bakteman.

Mattias Bakteman är rörmokare, tvåa på listan efter målare som är det tyngsta jobbet enligt studien.
Erling Bronsberg

Forskare från det danska Nationella forskningscentret för arbetsmiljö, NFA, har kartlagt de fysiska kraven i olika yrken. Totalt 69.117 friska arbetstagare, utan tidigare långtidssjukskrivningar, från hela Danmark deltog i undersökningen.

Undersökningen är en del av forskningsprojektet Sund och säker under hela arbetslivet, som tittar på sambanden mellan ålder, arbetsmiljö och hälsa.

Forskarna har undersökt hur mycket arbetstagaren står eller går på jobbet, lyft och vridningar, ansträngande arbete på huk och knä och monotona, manuella arbetsmoment. Undersökningen visar att de tyngsta yrkena är arbetaryrken, de tre tyngsta i byggbranschen.

I topp finns även köksbiträden och undersköterskor. I botten av listan hittar vi kontorsarbetare och akademiker.

Proletären har undersökt den genomsnittliga månadslönen för de olika grupperna: arbetare inom de tio tyngsta yrkena tjänar i snitt drygt 9.200 kronor mindre i månaden än de som jobbar i de tio lättaste yrkena. Det påverkar pensionen, liksom möjligheten att gå i pension när man behöver.

Undersköterskan Suzanne Hultin, som nyligen gått i pension efter 46 år på Visby lasarett, berättar att hon trivts med sitt yrke men att arbetsglädjen försvann i slutet.

– Det blev för tungt. Jobbet tär på både kropp och psyke och till slut har man ingen energi ens på lediga dagar. Jag gick vid 65 men många går tidigare för att de inte håller, trots att de kanske inte har råd.

– Det är många tunga lyft och vändningar. Jag jobbade på ortopeden där man mobiliserar patienter efter operation eller skada. En del är medgörliga, en del inte. Med gamla eller dementa blir det mycket tyngre. Använder man inte de hjälpmedel som finns, går man sönder. Men med en del patienter kan man inte använda lift. Och förutom förslitningen leder stressen till psykiska besvär och att magen tar stryk, säger Suzanne Hultin.

De vanligaste arbetsskadorna är utslitna leder, rygg- och axelskador samt problem med nacke, knän och höfter. 

– Vi jobbar med patienter som opererat eller skadat det vi själva får problem med, säger Suzanne.

Alexandra Hultin
Suzanne Hultin, pensionerad undersköterska

VVS-montörer – rörmokare – ligger näst högst upp på listan. Mattias Bakteman har jobbat inom yrket i 16 år. Han är inte förvånad.

– Det är tungt med tre meters stålrör hit och gasbehållare dit. ROT-jobben brukar vara förbannat jobbiga, mycket tungt att bära i trånga utrymmen. Axlar, rygg och knän tar stryk och många blir långtidssjukskrivna, säger han.

– Alla obekväma ställningar sliter mest. På sista jobbet innan semestern gick jag med krökt rygg eller på knä i en dryg kilometer. Det är omöjligt att hitta en ergonomisk ställning när man lägger golvvärme eller hanterar gamla gjutjärnsavlopp. Det är klart att kroppen tar stryk.

Erling Bronsberg
Mattias Bakteman, rörmokare.

Att borgerliga politiker vurmar för höjd pensionsålder ser Mattias och Suzanne närmast som ett hån. Det är inte möjligt i deras yrken.

– Nej. Under mina år som rörmokare har jag träffat en enda som kunde fortsätta efter 65. De som kan går i förtid, de andra drömmer om det, säger Mattias Bakteman.

– Absolut inte. Ett bedrövligt förslag. Då får vi ha personal som går med rollator, säger Suzanne Hultin. Akademiker kan kanske jobba till 70 bast, men inte vi. Man blir snuvad på livet om man måste jobba tills man stupar. Jag tycker man ska få gå tidigare och att arbetsuppgifterna anpassas för att inte slita sönder den äldre personalen. De kan inte prestera på samma nivå som unga, så är det bara.

Suzanne Hultin har haft flera kollegor som jobbat vidare trots att kroppen sagt ifrån. Annars hade pensionen blivit för låg.

– Du får en säck pengar och börjar du ta av den tidigare räcker den inte länge. Hade jag inte haft lite eget sparande och försäkringar hade jag bara fått drygt 13.000 efter skatt. Inte mycket att hurra för efter ett helt och tungt arbetsliv.

Under mina år som rörmokare har jag träffat en enda som kunde fortsätta efter 65. De som kan går i förtid, de andra drömmer om det.

Sex timmars arbetsdag som standard skulle vara en viktig reform för dem med tunga jobb.

– Absolut, klart man mår bättre av kortare arbetsdagar! Med bibehållen lön för att slippa den inre stressen över att pengar uteblir, säger Suzanne Hultin. I Visby gjordes ett försök där vi skulle jobba kortare dagar men fler totalt. Det funkar inte. Och hälsoscheman testades – hemskt.

Mattias Bakteman instämmer och menar att dagens åtta timmar oftast blir många fler i praktiken.

– Sex timmars arbetsdag kanske skulle få ner det till åtta timmar om dagen, så det är en bra start.

Många av yrkena i botten på listan anses ha hög status, medan arbetaryrkena i topp har låg. Men Mattias Bakteman och Suzanne Hultin konstaterar att Sverige skulle stanna om de inte kom till jobbet.

Det blev tydligt under pandemin vilka som fick dra lasset. Och vad fick vi? Applåder…

– Allt skulle stanna, snabbt. Och utan personal i sjukvård och barnomsorg skulle alla få stanna hemma. En sån generalstrejk skulle jag vilja se, säger Mattias.

– Det är för jävligt att de viktigaste jobben har så låg status. Om inte undersköterskor, städare, rörmokare, byggare och målare fanns hade vi inte klarat oss. Det blev tydligt under pandemin vilka som fick dra lasset. Och vad fick vi? Applåder… Högre lön och höjd status för yrket hade varit bättre, säger Suzanne. När vi demonstrerat för högre löner är det ju för att vi har alldeles för låg lön, det syns på pensionen. Jag hoppas på ett rejält lönelyft för vårdpersonal i framtiden. Begär vi högre löner för undersköterskor kan vi få upp de andra vårdlönerna också, tillsammans.

Nu sväller administrationen inom vården, medan organisationerna på golvet krymper. Samtidigt urholkas Las. Inte hållbart, anser Suzanne Hultin.

– Ska man utveckla vården kan inte några administratörer sitta och bestämma. Vad vet de? Ta vara på personalens idéer och tankar. Vi kan jobbet, vi vet vad som behövs och förbättringsarbetet borde utgå från oss. Att kunna påverka sitt jobb är så viktigt för att behålla hälsa och arbetsglädje. Nu urholkas Las också, och då breder tystnadskulturen ut sig och man håller käften för att ha kvar sitt jobb. Hur många kommer att må bra av det?

Klicka på faktarutan för att se hela listan över yrken:

Fakta

Hur tungt är ditt jobb?

Här listas yrkesgrupperna från studien, från tyngst ner till lättast baserat på lyft, vridmoment, monotona arbetsmoment och ansträngande arbete på huk och knä.

1. Målare       

2. Murare, VVS-arbetare      

3. Snickare     

4. Städare      

5. Livsmedelsindustriarbetare           

6. Slaktare och bagare

7. Industriarbetare     

8. Frisör                      

9. Kassörska   

10. Köksbiträde          

11. Postbud, brevbärare    

12. Kock och servitör     

13. Lager- och transportarbetare      

14. Trädgårdsmästare och jordbrukare         

15. Montör     

16. Bygg- och anläggningsarbetare   

17. Maskinoperatör     

18. Mekaniker

19. Smed        

20. Maskinförare       

21. Mark- och betongarbetare          

22. Undersköterska    

23. Elektriker  

24. Barnskötare         

25. Butikssäljare        

26. Precisionshantverkare      

27. Lastbilsförare       

28. Apotekstekniker och biomedicinsk analytiker        

29. Brandman, räddningstjänst och säkerhetsvakt   

30. Speditörer och expeditörer         

31. Sjuksköterskor      

32. Militärer   

33. Buss- och taxichaufför     

34. Laboratorieassistent   

35. Grundskollärare   

36. Fysioterapeut och ergonom        

37. Bibliotekarie och kulturarbetare 

38. Yrkeslärare           

39. Polis och kriminalvårdare

40. Kundtjänstarbetare          

41. Farmaceut, tandläkare och veterinär

42. Gymnasielärare

43. Läkare

44. IT-tekniker

45. Kontorsanställda och sekreterare

46. Chef

47. Teknisk illustratör

48. Försäljnings- och inköpsagent    

49. Universitetslärare och forskare

50. Chefs-, läkar- och advokatsekreterare

51. Journalist

52. Revisor

53. Bokföringsassistent

54. Ingenjör och arkitekt       

55. Psykolog   

56. Naturvetenskaplig akademiker   

57. Samhällsvetenskaplig akademiker

58. Tull- och skattjänstemän 

59. Rådgivare och analytiker 

60. IT-konsult

61. Jurist