Unga irländare står upp mot Nato
Neutraliteten är hotad i Irland, där högerregeringen driver på för ett Natomedlemskap. Ungkommunister från Connolly Youth Movement berättar om hur till och med en möjlig återförening mellan republiken och Nordirland används som lockbete för att få in Irland i en militärallians med den tidigare kolonialherren och ockupationsmakten Storbritannien.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina är det inte bara i Sverige och Finland som krigshetsare och vapentillverkare sett sin chans att få landet att ge upp neutralitetspolitiken. Även i Irland, som ligger ungefär så långt bort från Ryssland som ett europeiskt land kan göra, har det stora landet i öst lyfts som ett hot.
– Det var mycket i media förra året om att det skulle finnas en rysk spion i parlamentet, men det har man inte hört ett knyst om sedan dess, säger Adam Fagan till Proletären när vi träffar honom och andra medlemmar i den kommunistiska ungdomsorganisationen Connolly Youth Movement (CYM) i Dublin.
Att Irland saknar ett eget luftförsvar – enligt ett hemligstämplat avtal ska Storbritanniens flygvapen RAF skydda landet i en krissituation – och att Irland måste försvara transatlantiska kablar från hybridattacker är argument som lyfts fram för av Natoförespråkarna, säger Adam Fagan.
– Det som händer nu är att den militära budgeten ska fördubblas, fortsätter han, men det är svårt att se att det här på något sätt skulle vara bra för den stora majoriteten i Irland, arbetarklassen.
Precis som i Sverige och Finland finns det ekonomiska intressen i Irland som försöker driva på utvecklingen.
– Det sägs att det inte finns den typen av försvarsindustriella intressen i Irland och att vi inte har någon regelrätt vapenindustri här, till skillnad från i norr. Men det stämmer inte, till exempel produceras mycket teknologi som kan användas både för civila och militära syften. Dessutom är vi en del av Natos så kallade Partnerskap för fred sedan 1999, och deltar i EU:s försvarssamarbete Pesco sedan 2017.
Sedan 2001 har USA förflyttat närmare tre miljoner soldater genom Shannon airport i västra Irland, de allra flesta på ”civila” flygningar. Detta trots att flygplatsen endast får användas av USA för att transportera materiel, inte trupper.
– Du vet de afghaner och irakier som fördes till Guantanamo? Många av planen som de transporterades i landade och tankade där, säger Adam Fagan.
Conor McQuaid från Belfast fyller i:
– Sedan är det ju så att Nordirland de facto redan är en del av Nato, eftersom vi ockuperas av Storbritannien. Dessutom är vapenindustrin i norr mycket mer öppen. Vapentillverkaren Thales fabrik i Belfast fick just ett kontrakt på att tillverka missiler för två miljarder pund till Ukraina.
De säger båda att det finns ett politiskt tryck för att få Irland att delta militärt i Ukrainakriget, men framför allt att överge neutraliteten och bli en del av Nato. I detta spelar Storbritannien och deras så kallade säkerhetsintressen en viktig roll.
Conor McQuaid berättar att en brittisk tankesmedja nyligen gett ut en rapport, Closing the backdoor, där de explicit skriver ut att Irland är en viktig del av det brittiska försvaret. Därför måste Storbritannien trycka på för att få med Irland i Nato och öka såväl sin egen militära närvaro i Nordirland som den militära rekrytering de gör vid bland annat universitet där.
Samtidigt driver unionistpolitiker på genom att säga att Irland måste gå med i Nato för att en återförening mellan de sex norra grevskapen på ön och republiken Irland ska vara möjlig. De menar att om inte Nordirland är en del av Storbritannien och därmed Nato så kommer ön att stå oskyddad.
– De drar till med en del sjuka exempel också. ”Tänk om det var en del av Irland som var ockuperat av främmande makt, då skulle vi bli som Ukraina om vi inte är Natomedlemmar...” Men en del av Irland är ju ockuperat och det av ett Natoland dessutom.
Försöken att få opinionen att svänga har dock misslyckats. Adam Fagan säger att omkring 70 procent av befolkningen fortfarande är för neutralitet.
– Om man pratar med folk är den gängse uppfattningen att Irland är och ska förbli en neutral stat. Det sitter så djupt att det råder en viss förvirring, vissa tror att man kan förbli neutral och vara medlem i Nato. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på att vi deltar i Pesco och Natos Partnerskap för fred.
Även försöken att locka med återförening har gått dåligt. Conor McQuaid berättar att det nyligen utförts en opinionsundersökning bland det republikanska socialdemokratiska partiet Sinn Féins väljare. I syd var 17 procent för ett Natomedlemskap om det innebar en återförening av Irland. I norr var siffran 31 procent.
– Det reflekterar politiken rätt väl. I syd står socialdemokrater upp mot Nato, och i norr gör de det inte alls på samma sätt, säger han.
Ett sätt som högerregeringen använt sig av för att försöka legitimera ett ytterligare närmande till Nato är så kallade direct consultations, ett slags medborgarforum. En på ytan demokratisk process för att se över Irlands säkerhetspolitik.
Men forumen hölls klockan nio på en vardag och det fanns 50 biljetter till varje möte. Det var först till kvarn som gällde för biljetterna och folk kände inte till att de här mötena skulle hållas. De flesta närvarande var politiker, akademiker och knutna till militären på olika sätt, berättar Adam Fagan.
CYM bestämde sig för att fixa biljetter till mötet i Cork och gå dit med förberedda inlägg. Dessutom hade de med sig en banderoll med texten ”Nato wars – millions dead”. Deras mål var att dra medieuppmärksamhet till hur odemokratiska mötena var, och det lyckades de med. Michaél Martin, dåvarande utrikesminister som nu blivit premiärminister, tappade fattningen och skällde ut dem.
– Sedan blev våra medlemmar utsläpade av polisen. Det såg inte särskilt snyggt ut eftersom vi var de enda unga där, och dessutom de enda som var emot. Det blir ju unga som vi som måste kriga för Nato. Sedan lät regeringen det hela rinna ut i sanden, de fattade väl själva att det var ett misslyckande, säger Adam.
Vid ett annat tillfälle gick det inte lika bra. När studenter i Belfast skulle protestera vid en konferens där Hillary Clinton deltog greps tre personer och anklagades sedan för våldsamt motstånd, berättar Conor McQuaid.
– De skulle veckla ut en stor Palestinaflagga vid Queens University i Belfast. Det är något som gjorts i protest flera gånger och det har aldrig slutat såhär tidigare. Poliserna ville inte ens berätta vad det var de greps för.
Nu jobbar Connolly Youth Movement med en kampanj för att lyfta händelsen och få anklagelserna avskrivna.
– Vi kämpar på och fortsätter vara politiskt aktiva vid universiteten, särskilt med att försöka störa rekryteringen till den brittiska militären som sker där. Keir Starmer har nyligen understrukit hur viktig den är för Storbritanniens armé. Jag tycker att det här rätt tydligt visar på hur motståndet mot Nato och stödet till Palestina är frågor som måste hänga ihop. Vi måste försöka stoppa de imperialistiska krigen på de sätt vi kan, avslutar Conor McQuaid.