Kuppen i Paraguay kommer inte som någon överraskning. Efter att ”de fattigas biskop” Fernando Lugo tillträdde som president i augusti 2008 har reaktionen gjort åtskilliga försök att få bort honom. Inte minst har militären konspirerat, vilket fått presidenten att vid upprepade tillfällen byta ut den högsta militärledningen.
Denna gång var det inte med stridsvagnar på gatorna som kuppen genomfördes utan av parlamentets båda kamrar. Fernando Lugo anklagades för att allvarligt ha misskött sitt ämbete och ställdes inför ett riksrättsåtal. Mindre än tjugofyra timmar efter att åtalet väckts, och utan någon reell möjlighet att förbereda ett försvar mot anklagelserna, hade han avsatts.
Lugo ersattes av sin vicepresident, Federico Franco från det liberala partiet. Franco har länge stått i oppositionen till presidenten. I januari 2010 under ett av de tidigare försöken att få bort Lugo förklarade Franco att han var beredd att ta över.
Förevändningen för åtalet var en sammanstötning den 15 juni mellan polis och bönder i nordvästra delen av landet. Under avhysningen av jordockupanterna bröt skottlossning ut. Elva bönder och sex poliser dödades.
Efter den blodiga händelsen sparkade Fernando Lugo inrikesministern och polis-chefen och tillsatte en kommission för att utreda vad som hänt.
Landets högerkrafter lade skulden på presidenten. Inte för att de värnar de jordlösa böndernas kamp för jord, utan för att de såg en möjlighet att bli av med Lugo ett år innan mandatperiodens slut.
Varför är de reaktionära krafterna så måna om att bli av med Fernando Lugo?
Det beror knappast på att hans politik varit särskilt utmanande för överheten. Redan innan han valdes till president definierade han sig som mitten-vänsterpolitiker, och han distanserade sig från Latinamerikas mest radikala ledare. Valalliansen bakom honom innehöll också politiska krafter från höger till vänster.
Under sin presidentperiod har han fört en försiktig progressiv politik, som inkluderat satsningar för att fylla de fattigas grundläggande behov av mat, vatten, vård och utbildning. Löftena om en jordreform har
däremot inte infriats. Partierna bakom Lugo har under hela perioden varit i minoritet i parlamentet. Hans regering har också haft att kämpa mot den statsapparat som byggts upp av det konservativa Coloradopartiet under dess sex decennier vid makten.
Trots att Fernando Lugo inte hotat de rådande maktförhållandena ville USA-imperialismen och den lokala reaktionen ha bort honom. Skälen är desamma som när Honduras president Manuel Zelaya kuppades bort i juni 2009.
USA och dess allierade vill bryta den vänstervåg som svept över Latinamerika i mer än ett decennium och ta tillbaka initiativet var helst det är möjligt. De vill återta kontrollen över en kontinent som i allt högre utsträckning börjat frigöra sig från imperialistmakten i norr och sätta sin egen dagordning.
Att det sistnämnda är ett problem för USA har bekräftats efter avsättandet av Lugo. I Latinamerika har den ena statschefen efter den andra fördömt kuppen, inklusive Brasiliens Dilma Rousseff och Argentinas Christina Fernandez de Kirchner.
Venezuelas vicepresident Elias Jaua förklarade att detta är ännu ett kuppförsök av de oligarker och den imperialistmakt som legat bakom tidigare kuppförsök i Venezuela, Bolivia och Ecuador.
Unasur, De sydamerikanska ländernas union, liksom handelsblocket Mercosur har fördömt kuppen och vägrar erkänna Franco som president. Till Mercosurs toppmöte har istället Fernando Lugo inbjudits.
Också i Paraguay har folkets svar på kuppen varit kraftigt. Tusentals människor har demonstrerat i huvudstaden Asunción, bland dem många jordlösa bönder.
En bred allians av politiska och sociala organisationer, inklusive Paraguayanska kommunistpartiet, har gått samman i Fronten till försvar av demokratin. Frontens målsättning är att försvara Fernando Lugo som landets legitima president och åter-upprätta demokratin.
Lugo förklarade i en intervju för tv-kanalen Telesur att kuppen lett till ett nytt politiskt uppvaknande, som är nödvändigt för att försvara demokratin. Han manade till fortsatt fredligt motstånd.