Hoppa till huvudinnehåll

”Vad är det för ansvar direktörerna tar?”

Kommundirektörernas höga löner brukar försvaras med att de tar ett stort ansvar för många anställda och för kommunens verksamhet. Men vad innebär detta ansvar? ”Det är ju knappast så att en kommundirektör tar ansvar för hur vi anställda mår”, säger barnskötaren Anna Nilsson.

Anna Nilsson jobbar som vikarie inom barnomsorgen i Stockholm, vars kommundirektör tjänar mer än sex gånger mer än en barnskötare.
Artur Szandrowski

Svenska kommundirektörer har aldrig tjänat så mycket pengar. För första gången tjänar de i snitt mer 100.000 kronor i månaden.

Men vad har de gjort för att förtjäna så mycket pengar?

I en intervju i Dagens Samhälle svarar kommundirektören för Helsingborg, Carina Leffler (med en lön på 162.000 kronor i månaden), att hennes höga lön är grundat iu det ansvar hon tar.

– Jag är ytterst ansvarig för över 10.000 anställda. I näringslivet, där jag också har verkat inom, renderar ett sådant ansvar helt andra lönenivåer. Vill man kunna attrahera folk som rör sig mellan näringslivet och offentlig sektor har vi i den kommunala sektorn fortfarande en bra bit kvar.

Anna Nilsson jobbar som vikarie inom barnomsorgen i Stockholm. Kommundirektören i Stockholm, Fredrik Jurdell, tjänar hela 6,4 gånger mer i månaden är en barnskötare – som varje dag tar ett stort ansvar för förskolans barn.

– Jag skulle gärna vilja veta vad kommundirektörernas ansvar verkligen betyder. Det är ju knappast så att de tar ansvar för om ett barn rymmer från en förskolan på grund av personalbrist, eller om någon i personalen blir utbrända på grund av jobbet.

– Jag har ett ansvar att skydda barnen och uppfylla pedagogiska kriterier. Men vad är då chefernas ansvar för oss som jobbar? Ska vi inte kunna må bra?

Hon beskriver en djupt ansträngd situation inom barnomsorgen. Nyligen var hon på en arbetsplats där chefen till exempel totalvägrade att godkänna övertid på en timme för att schemat skulle klaffa med stängning och öppning.

– Hur mycket ska vi slå knut på oss själva för få verksamheten att gå runt? Vad kostar det med en extra timme i övertid? Det här är bara ett litet exempel… Men överlag är chefernas “ansvar” en viktig fråga! Hjälper alla dessa chefer oss på golvet, allt detta ledarskap som tydligen är så mycket värt? Och hur många trappsteg är det ned till golvet från kommundirektören?

Proletären har tidigare skrivit om administrationens framväxt inom offentlig verksamhet. Även om grunden till problemet går att hitta inom privatisering så finns det också en social aspekt som bidrar till den växande administrationen.

Inom sjukvården växer till exempel andelen av de anställda som hellre vill sitta vid ett skrivbord än att arbeta i den konkreta verksamheten.

En förklaring till varför skrivbordet lockar kan vara den hårda arbetsmiljön. Men där finns också faktorer som makt, narcissism och en vilja att distansera sig från de som både tjänar mindre och inte har en lika hög utbildning.

– Jag tycker det är dags att börja synliggöra vad alla dessa chefer gör för sina tusenlappar, säger Anna Nilsson. Det går inte längre att komma med fina och tomma ord. Det är ingen människa som tror på det där med ansvar.

– Om inte ens de närmsta cheferna kan garantera att vi ska känna oss säkra och trygga, hur ska vi på golvet då lita på att en kommundirektör tar sitt ansvar, avslutar Anna Nilsson.