Kommentar: Zelenskyj spelar högt i Kursk
Ukraina hoppas skapa en buffertzon i den ryska provinsen Kursk, att använda i kommande förhandlingar. Men det är ett högt spel av den ukrainske presidenten, som på sistone öppnat för samtal med Ryssland.
När den ukrainska armén gick in i Rysslands Kurskregion för två veckor sedan var det inte bara en oväntad framstöt av de tillbakapressade ukrainska styrkorna. Invasionen av ryskt territorium var också en dramatisk vändning från den senaste tidens signaler om fredssamtal från den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj.
Nu pratar Zelenskyj om att Ukrainas mål med invasionen är att skapa en buffertzon, som tillsammans med tillfångatagna ryska soldater skulle kunna användas som spelkort i framtida förhandlingar om en varaktig fred.
Det är ett högt spel av den ukrainske presidenten. Både med de tusentals ukrainska trupper som regeringen i Kiev uppger har använts i offensiven, och som riskerar att omringas av ryska styrkor i Kursk, och med de sköra öppningar som funnits för fredsförhandlingar.
Enligt en artikel i Washington Post har hemliga förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina om att stoppa attacker på energianläggningar i de båda länderna stoppats på grund av det ukrainska draget att gå in i Ryssland. Ett möte som skulle ha hållits i Qatars huvudstad i augusti har skjutits upp på obestämd tid, enligt tidningens källor.
En möjlig överenskommelse i Doha, för att få slut på respektive sidors drönarattacker på ukrainska kraftverk och ryska oljeraffinaderier, är annars bara det senaste tecknet på ett skifte i den ukrainska regeringens hårdnackade position angående fredsförhandlingar.
På Ukrainas så kallade fredskonferens i Schweiz i juni ville Zelenskyj fortfarande få stöd från de närvarande 92 länderna för sin ”fredsplan”, som innehåller att Ryssland helt ska lämna Ukraina, inklusive Krim och Donbass, och att Ukraina ska gå med i Nato. Men sedan dess har den ukrainske presidenten utåt sett tydligt mjukat upp kraven för att börja förhandla. Stora och viktiga länder som Indien, Mexiko, Saudiarabien och Sydafrika vägrade också att skriva under slutdeklarationen på konferensen i Schweiz.
Efter att ha fått kritik från Sydafrika för att Israel, som Sydafrika anklagar för folkmord inför den internationella domstolen ICJ, deltog på konferensen – där varken Kina eller Brasilien fann det lönt att infinna sig när inte Ryssland fick komma – öppnade Zelenskyj för att Ryssland skulle kunna bli inbjuden till en ny fredskonferens. Ukrainas utrikesminister Dimitry Kuleba besökte också Kina i slutet av juli, för första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.
Besöket hos Rysslands viktigaste strategiska partner sågs som ytterligare ett steg i en mer realistisk approach från Kiev, i ljuset av att Ryssland sakta men säkert gjort framsteg i Donetsk i östra Ukraina. Men så kom den 6 augusti, då Ukraina överraskade världen med att gå in i Kurskregionen i Ryssland, och för närvarande är alla förhandlingsförsök avlysta.
Rysslands president Vladimir Putin har tidigare erbjudit vapenvila mot att regeringen i Kiev släpper sina aspirationer på att gå med i Nato, och drar tillbaka alla sina trupper från Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson – de fyra provinser i sydöstra Ukraina där Ryssland genomfört demokratiskt illegitima folkomröstningar mitt under brinnande krig, och därefter formellt annekterat dem, trots att Moskva inte ens kontrollerar hela området.
Att Ukraina inte omedelbart kastat sig över det förslaget är förklarligt, men nu har Putin istället sagt att det inte blir några förhandlingar med Ukraina efter ”terrorattacken” mot Kursk, likt Zelenskyj lät tidigare om Ryssland. Zelenskyj har till och med utfärdat ett presidentdekret som förbjuder Ukraina att förhandla med Ryssland så länge Putin är president.
Det återstår att se om Zelenskyjs höga spel lyckas, och om Ukraina lyckas hålla en del av Kursk att använda i de förhandlingar som måste till förr eller senare. Under tiden fortsätter Ryssland stadigt sitt avancemang i Donetsk mot den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som är en logistisk knutpunkt för Ukraina.
Samtidigt är den ukrainska invasionen av Kursk obekväm både för det ryska styret, som uppenbarligen tagits på sängen, och för Ukrainas västliga uppbackare som helst inte talar högt om att kriget nu förs också på ryskt territorium.
Ukrainas viktigaste uppbackare i kriget USA påstår att man på förhand inte visste något om planerna – vilket framstår som lika trovärdigt som Moskvas dementier av Washington Posts uppgifter om de pågående förhandlingarna om att sluta attackera energianläggningar.
Den italienska statliga tv-kanalen Rai har kallat tillbaka två journalister till Italien, efter att Ryssland öppnat en utredning mot dem för att ha åkt med ukrainska trupper in på ryskt territorium i Kursk. En annan Rai-journalist, Ilario Piagnerelli, bad på måndagen om ursäkt på X för att ha intervjuat i tv en ukrainsk soldat som hade ett nazityskt SS-emblem på sin keps, vilket Piagnerelli inte noterat. Rai har sedan dess plockat ner klippet från sin hemsida.
I lördags kommenterade den tyska regeringen uppgifter om att tyska militärfordon ska ha använts i Kursk. Inget problem, menade finansminister Christian Lindner i en intervju med den schweiziska kanalen SRF.
– Vapnen är Ukrainas ansvar och de utnyttjar sin rätt till självförsvar, sade Lindner apropå uppgifterna om att tyska stridsvagnar rullar in i Ryssland för första gången sedan Hitlertysklands invasion under andra världskriget.
Också Sveriges försvarsminister Pål Jonsson har gett Ukraina grönt ljus till att använda svenska vapen inne i Ryssland, liksom bland andra Finlands president Alexander Stubb om finska vapen.
Zelenskyj är ändå inte nöjd med att inte få använda de långdistansrobotar Ukraina fått från bland annat USA och Storbritannien hur som helst, och har de senaste dagarna åter efterfrågat att få avfyra också långdistansmissiler mot mål långt inne i Ryssland.