Helgläsning: Intervju med KG Hammar

För tidigare ärkebiskop KG Hammar är solidariteten viktigast. Egoismen är högerns idé. Möt prästen med hjärtat till vänster i ett samtal om muren, orättvisor och Jesus.

När han avgick som ärkebiskop 2006, i slutfasen av hustrun Ingers cancersjukdom, var det säkert några som i hemlighet gladdes. Hans ställningstagande för homosexuellas rättigheter, hans kritik av Irakkriget och den globala kapitalismen och hans engagemang för flyktingamnesti fick åtskilliga högerspöken att bua.

”Vänsterpopulist” kallade kristdemokraten Alf Svensson honom, ”Vänstermegafon” var förre moderatledaren Bo Lundgrens epitet. Bland kritikerna fanns också Göran Skytte, sverigedemokraterna och liberala ungdomsförbundet. Karln måste ha gjort en sannerligen god hjärning på jorden för att dra på sig sådan eld från högerflanken!

Israelbojkott
Värst var kanske ändå när Israels sverigeambassadör, den ökände Zwi Mazel, kallade ärkebiskopen för antisemit. Det var efter att han offentligt ställt sig bakom en bojkott av israeliska varor.

– Jag hade aldrig träffat ambassadören och så får jag höra på tv att han kallat mig antisemit. Det är en del av en politisk strategi, för att skapa osäkerhet och misstro mot kritiker av Israels politik.

Svenska kyrkan har god kontakt med sin palestinska motsvarighet och i maj åkte KG Hammar, som idag arbetar på teologicentrum i Lund, till de ockuperade områdena med en grupp studenter. De besökte det inmurade Betlehem.

– Muren annekterar palestinskt land. Man blir uppgiven, det känns hopplöst. Det blir skenheligt att tala om fred och en tvåstatslösning samtidigt som man plöjer ner jag vet inte hur många miljarder i murbygget.

– I framtiden kommer palestinier och israeler kanske inte älska varandra men de måste acceptera varandra. Det går inte så länge muren finns.

• Om Jesus verkat här på jorden i dag, hade han varit nöjd?
– Nej. Han hade nog gråtit. Jesus förändringsmetod går ut på att förändra människor innifrån och ut. Ett varmt hjärta älskar sina medmänniskor. Motsatsen är det vi ser i västvärlden idag: en kall egoism, att äga och ha för egen del. Det är egocentrerat.

• Jesus levde i gemenskap med sina lärjungar, i en slags primitiv kommunism. Är det ditt drömsamhälle?
– På något vis ja. Jesus talar om Guds rike som ett socialt sammanhang där människor har allt de behöver. Aposteln Paulus sa att kärleken till pengar är roten till allt ont. Det är ord och inga visor.

Bodde i Asien
Som för många andra i KG Hammars generation kom det politiska uppvaknandet runt -68.

– Jag och Inger bodde tre år i Asien. Det gav en internationell utblick. Man kommer inte ifrån att det är den tredje världen som förlorar på globaliseringen. Frihandel mellan en stark och en svag part blir på den starkes villkor. Därför är kritiken mot globaliseringen mycket stark i den fattiga delen av världen.

Att inspireras av religion i politiska ställningstaganden tycker KG Hammar är lika självklart som att inspireras av något annat. Därför har han på det planet inga problem med kristdemokraterna, eller för den delen George Bush religiösa påverkan.

– Problemet är inte religionen som sådan utan att Bush påverkas av en reaktionär kristendom.

Tvärtom tycker han att kyrkan ska ta politisk ställning. Det finns bra religion och dålig religion, precis som det finns bra och dålig politik.

– Men den religion som inte är politisk blir lätt mycket konservativ med en fixering på privatmoral, sexualmoral och så vidare men saknar en diskussion om de stora frågorna: om rikedom och makt.

Världslig präst
Han är en världslig präst, med fötterna på jorden så att säga. Sveriges svar på Latinamerikas vänsterradikala befrielseteologer?

Han har kritiserats för att ge svävande svar på andliga frågor men vara alltför konkret i sin ”vänsterpropaganda”. En hållning som han menar har stöd i Bibeln.

– Relationen till Gud kan inte isoleras från samhället. Varken politik eller religion är privatsaker, säger han och läser ett bibelcitat ur minnet:
”Du kan inte älska Gud som du inte sett om du inte älskar människan som du sett.”

KG Hammar var den sista ärkebiskopen som utsågs av regeringen. Därefter skiljdes kyrkan från staten. Vilket han inte hade något emot.

– Det blir farligt när religionen blir en institution med politisk makt. Som i Iran, där religiösa institutioner måste godkänna regerinens politik.

Möten för förståelse
Under sin tid som ärkebiskop arbetade han för att Sveriges olika religioner skulle mötas. Möten som skulle leda till förståelse och respekt. Han ser med oro på den tilltagande hetsen mot islam och ”kriget mot terrorismen”.

– Kriget mot terrorismen tar för stort utrymme i debatten och i politikernas beslut. Vi säljer ut det demokratiska i vårt samhälle och motiverar det med kampen mot terrorismen.

• Karl Marx analys av religionen var att den fungerar som ”ett opium för folket”, alltså sövande så att härskarna i lugn och ro kan utöva sin makt?
– Det är inte en fullständig religiös förståelse. Men visst kan det fungera så. Ett sätt att döva folket för att inte protestera mot sina villkor. Kristendomen har fungerat på det viset, genom att hävda att klasserna är av Gud givna. Allra tydligast är det hinduistiska kastsystemet där gärningar i ens tidigare liv motiverar ens kasttillhörighet.

– Men religionens väsen är att befria människor.

Ordet socialist vill KG Hammar inte klä sig i, utan säger så här:
– Jag har alltid haft hjärtat till vänster. Högerns tal om individens frihet kan leda till egoism. För mig är solidariteten viktigast.

NILS LITTORIN
Proletären 51-52, 2007