Dubbelmoral när ondska i Aleppo fövandlas till befrielse av Mosul
Bomberna och granaterna är av samma förgörande slag och risken för att civila drabbas betydligt större. Men i Mosul spelar antalet civila offer mindre roll, åtminstone enligt alla de som skrikit sig hesa om krigsbrott i Aleppo. Denna dubbla måttstock, som används av Löfven och av hela det politiska och mediala etablissemanget i Sverige, utgör ett hyckleri utan dess like.
Så har ondskan i Aleppo förvandlats till befrielsen av Mosul. Bomberna och granaterna är visserligen av samma förgörande slag och risken för att civila drabbas betydligt större. Hur många barnlik som skall grävas fram ur Mosuls ruiner återstår att se, men de lär bli många, många. Liksom antalet flyktingar. Det blir så när inkapslade terrorister jagas med bomber och granater i en stad med 1,5 miljoner invånare.
Men i Mosul spelar antalet civila offer mindre roll, åtminstone enligt alla de som skrikit sig hesa om krigsbrott i Aleppo; i Mosul slåss de goda amerikanerna mot de onda IS-terroristerna och då är kriget nästan vackert, i vart fall befriande, som om döden inte längre är krigets trogne följeslagare.
Kriget är fruktansvärt; det är fruktansvärt att det en gång så blomstrande Irak blivit en skådeplats för ett sekteristiskt våld utan synbart slut. Det är inte givet eller ens troligt att detta våld får ett slut för att IS drivs ut ur Mosul. Det sekteristiska våldet i Irak bärs fram av fler och större grupper.
Men oavsett hur det slutar har Iraks regering, som alla andra regeringar, rätt att använda militärt våld mot de terrorister som ockuperar landets städer, om och när alla andra möjligheter är uttömda. Som alla andra regeringar har Iraks regering rentav rätt att be andra länder om hjälp i en sådan operation. Vilket inte betyder att andra länder, som Sverige, är förpliktade att ställa upp eller att de ställer upp i ädla, osjälviska syften. Imperialister är och förblir imperialister.
Statsminister Stefan Löfven beskriver angreppet mot Mosul som ”en svår operation som måste göras”. Låt gå för det. IS måste bekämpas. Men varför måste inte IS-terroristernas gelikar i syriska Aleppo bekämpas; de som dag ut och dag in utsätter miljonbefolkningen i den västra delen av staden för förödande granatbeskjutning? Denna dubbla måttstock, som används av Löfven och av hela det politiska och mediala etablissemanget i Sverige, utgör ett hyckleri utan dess like. Den tveklöst svåra operation som ”måste göras” i Mosul stämplas som krigsbrott i Aleppo.
Krigsbrott pågår inför öppen ridå i både Irak och Syrien, utförda av Nato-landet Turkiet, som i strid mot både FN-stadga och folkrätt invaderat dessa länder med militär trupp. Så deklarerar president Erdogan att Turkiet avser att delta i slaget om Mosul, trots att Iraks regering uttryckligen avvisat turkisk inblandning i Iraks inre angelägenheter.
Vad säger Margot Wallström? Är uppenbara krigsbrott inte krigsbrott när de utförs av Nato-länder?