Lås upp hela webbplatsen

Obama biter sig fast i Irak


50.000 soldater amerikanska stannar kvar efter att krigsinsatsen ”avslutats”. Samtidigt skapas en ny privatarmé som ska ta över efter militären.
Publicerad 12 augusti 2010 kl 12.00

”Låt mig säga detta så tydligt som jag kan: 31 augusti 2010 kommer vårt stridande uppdrag i Irak att avslutas.”

Orden yttrades av Barack Obama i februari 2009 när han nyss tillträtt som president. Han skulle avsluta Bushs krig för att istället satsa på sitt eget krig: Afghanistan och Pakistan. Obama lovade att alla stridande trupper skulle lämna Irak under de kommande arton månaderna. Resterande amerikanska soldater skulle vara ute ur landet innan 2011 års utgång.

När det förstnämnda datumet nu närmar sig är läget i Irak minst sagt instabilt. Ända sedan parlamentsvalet 7 mars har landet stått utan regering. De partier som alla mer eller mindre samarbetar med USA kan inte komma överens. Samtidigt ökar våldet. Siffror från det irakiska hälsodepartementet visar att juli var den dödligaste månaden på två år.

Men USA:s regering håller fast vid tidtabellen. I ett tal 2 augusti förklarade president Obama att krigsinsatsen ska avslutas vid månadsskiftet och ersättas av en civil insats med uppgift stödja och träna irakiska säkerhetsstyrkor.

*

Det är möjligt att delar av den krigskritiska opinionen i USA låter sig nöjas med de vackra orden och den betydande truppminskningen. Men Obama har inte för avsikt att överlämna Irak åt irakierna.

50.000 amerikanska soldater kommer att stanna kvar i Irak också efter 31 augusti. Antalet i sig avslöjar att deras roll måste vara större än att agera rådgivare och instruktörer åt de irakiska väpnande styrkorna.

En högre tjänsteman i Obamas administration säger till nyhetsbyrån IPS att de trupper som stannar i Irak kommer att ha samma stridskapacitet som de tidigare haft. Han erkänner också att dessa kan komma att delta i strider.

Samma sak uttrycker general Raymond Odierno, högste befälhavare för USA-styrkorna i Irak, i en intervju för den amerikanska krigsmaktens presstjänst. Irakierna har gjort framsteg och kommer så småningom att klara av att själva bekämpa inhemska ”terrorister” och utländsk inblandning. Men fram till den dagen lovar generalen stöd från de amerikanska soldaterna.

”Vi kommer fortfarande att ha en betydande närvaro här. Och vi kommer inte att tillåta ett otillbörligt skadligt inflytande på den irakiska regeringen när de försöker forma sin regering”, förklarar Odierno.

*

Vad händer efter utgången av 2011, när också de 50.000 ska ha lämnat Irak?

Både från irakiskt och amerikanskt håll har det påpekats att det mycket väl kan vara så att amerikansk trupp måste stanna i Irak längre än så. Nuvarande avtal om tillbakadragande är bara ett papper under-skrivet av ockupationsmakten och den dåvarande ockupationsregeringen i Bagdad. Ett sådant avtal kan naturligtvis slängas i papperskorgen, eller omförhandlas, om situationen kräver det.

Obamaadministrationen söker också nya former för att säkra USA:s grepp över Irak. Faktum är att nästan 50.000 amerikanska soldater har lämnat Irak det senaste halvåret, och ytterligare ska enligt planerna lämna framöver. Men deras uppgifter överlåts inte åt den irakiska armén eller polisen. Obamas lösning är att anlita privata så kallade säkerhetsföretag.

Det är i sig inget nytt. Så kallade kontraktsanställda soldater och vakter har länge använts i USA:s krig. Dessa syns inte i den officiella statistiken och majoriteten av dem är icke-amerikaner. Dödsfall bland dem har inte alls samma effekt på hemmaopinionen.

Vad som är nytt är de planer som State departement, USA:s utrikesdepartement, under ledning av Hillary Clinton söker stöd för i kongressen. Den amerikanske undersökande journalisten Jeremy Scahill skriver i The Nation att önskemålet är att mer än fördubbla antalet kontraktsanställda som lyder under utrikesdepartementet. 2.700 ska bli 6.000 till 7.000 stycken.

Den officiella förklaringen är behovet av att skydda USA:s jätteambassad i Bagdad och amerikanska diplomater. Att det handlar om större uppgifter än så avslöjas då Hillary Clintons departement bett Pentagon om att få tillgång till 24 Black Hawk-helikoptrar, 50 bepansrade fordon, bränsletankers, övervakningsutrustning och annan militär utrustning.

Detta är, menar Richard Fontaine från forskningsinstitutet Center for a New American Security, ”ytterligare ett steg för att sudda ut skillnaderna mellan militära aktiviteter och State department eller diplomatiska aktiviteter”.

Utrikesdepartementet tar över när Pentagon lämnar. Den nya kontraktsanställda styrkan ska enligt planerna etablera sig på fem av USA:s nuvarande militärbaser, från Basra i söder till Erbil i norr. Och dessa utplaceringar kan följas av fler.

*

”Vad som står klart utifrån State departments nuvarande plan för Irak är att USA kommer att ha väpnade trupper i landet för överskådliga framtid”, summerar Jeremy Scahill, och fortsätter: ”Den enda frågan är; hur många kommer att vara där som uniformerade soldater och hur många kommer att vara privata paramilitärer?”

Men vilka som håller i vapnen är en underordnat. Det centrala är att Obama sviker sina vallöften och fullföljer Bushs politik. USA har kommit till Irak för att stanna.

Patrik Paulov
Proletären nr 32, 2010

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: