Hoppa till huvudinnehåll

Fortsatt spänt runt Taiwan

För första gången sedan talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan är amerikanska krigsfartyg tillbaka i Taiwansundet.

Amerikanska fartyg i Taiwansundet 2021.
U.S. Navy/Caitlin Flynn

En månad efter att talmannen i USA:s representanthus Nancy Pelosi besökte Taiwan – i en extremt provokativ demonstration gentemot Peking – är det militära läget runt ön fortsatt spänt.

Förra söndagen passerade inte bara ett utan två amerikanska krigsfartyg genom Taiwansundet, som Kina ser som ett helt inhemskt sund men som USA menar är internationellt vatten där det råder fri sjöfart.

När USA låter sina fartyg gå genom Taiwansundet är det en del av så kallade Freedom of Navigation-operationer, som USA de senaste 50 åren har genomfört runtom i världen för att flytta fram positionerna för sina krigsfartyg i omstridda områden. Helgens passage var första gången sedan Pelosis besök som amerikanska krigsfartyg går genom sundet.

För första gången någonsin har Taiwan skjutit varningsskott mot en kinesisk drönare, vilket skedde förra veckan. Direkt efter Pelosis besök skedde också något annat för första gången, då Kina lobbade missiler över Taiwan i de stora militärövningar som följde direkt efter att Pelosi landat i öns huvudstad Taipei.

Taiwans president Tsai Ing-wen har också beordrat militären att ”vidta starka motåtgärder” mot kinesiska övningar nära ön som bara erkänns som en självständig stat av 13 små nationer i världen.

– Den nationella armén kommer att utöva rätten till självförsvar och motattack utan undantag för flygplan och fartyg som går in i vårt vatten- och luftterritorium av tolv nautiska mil, sade en företrädare för Taiwans militär på en presskonferens förra veckan.

Tsai Ing-wen är från Demokratiska framstegspartiet, som har majoritet i parlamentet i Taiwan sedan 2016, samma år som Tsai Ing-wen vann presidentvalet. Tidigare har Koumintang, som leddes av diktatorn Chiang Kai-Shek, historiskt varit det dominerande partiet på Taiwan, sedan nationalistledaren Chiang Kai-Shek tog sin tillflykt till Taiwan 1949 efter förlusten mot kommunisterna i inbördeskriget.

Men till skillnad från Koumintang, som ser hela Kina som ett – inklusive Taiwan – är Demokratiska framstegspartiet en del av den självständighetsrörelse som vill bryta loss Taiwan från Kina. Och den får stöd inte bara av talmannen Pelosi utan också av andra amerikanska politiker – i strid med USA:s officiella Taiwanpolitik, som säger att Kina är ett och att det bara finns ett Kina.

Efter Pelosis besök, det första av en amerikansk talman på 25 år, åkte fem kongressledamöter (fyra demokrater och en republikan) till Taiwan i mitten av augusti, ledda av demokraten Ed Markey som är senator från Massachusetts.

I en intervju med kinesiska Global Times säger Koumintangs tidigare ordförande Hung Hsiu-Chu att USA använder Taiwan som en schackpjäs som kan offras när som helst. Intervjun är gjord efter att regeringen i Peking i mitten av augusti släppte en rapport, Taiwanfrågan och Kinas återförening i den nya eran, som framhåller att det är en historisk mission för Kinas kommunistiska parti att återförena hela Kina, men att man vill att det ska ske fredligt, genom ”ett land, två system”-principen, där Taiwan har en hög nivå av autonomi även efter återföreningen.

USA har också alltid spelat dubbelt med Taiwan i förhållande till den kinesiska regeringen i Peking, även efter att president Nixon åkte till Kina 1972. Från resan kom den första av de tre kommunikéer som ligger till grund för USA:s diplomatiska relationer med Kina. I Shanghaikommunikén erkänner USA att ”alla kineser på båda sidor av Taiwansundet vidhåller att det bara finns ett Kina”.

Men USA har samtidigt fortsatt att beväpna Taiwan, även efter att Washington avslutade de formella politiska relationerna med Taiwan eller ”Republiken Kina”. Vapenexporten till Taiwan ökade ytterligare när Donald Trump var president. Under Trumps tid i Vita huset sålde USA vapen för 18 miljarder dollar till Taiwan, och just nu är hans efterträdare Joe Biden i färd med att få en vapenförsäljning för 1,1 miljarder dollar genom representanthuset.

Flera bedömare menar samtidigt att Peking de senaste veckorna tagit ett steg tillbaka såväl militärt som i retoriken inför det stundande mellanårsvalet i USA. Ett val som kan leda till att det snart finns fler politiker i kongressen som likt Pelosi och Markey slänger all diplomati överbord och provocerar Peking genom att genomföra motsvarande statsbesök till en utbrytarrepublik som varken USA eller den överväldigande majoriteten av världens länder officiellt erkänner som en självständig stat.