Irish Ferries driver färjetrafik mellan främst Irland och Storbritannien. För att sänka sina kostnader och stärka konkurrenskraften har företaget bestämt sig för att börja segla under bekvämlighetsflagg. Alla de 543 anställda har sagts upp och ska ersättas med östeuropeisk arbetskraft från främst Lettland.
Konflikten på Irish Ferries har trappats upp och även gått till handgripligheter sedan rederiet med hjälp av säkerhetsvakter börjat föra ombord nyanställda östeuropéer, som till betydligt lägre kostnader ska ersätta den uppsagda irländska personalen.
Konflikten har fått stor uppmärksamhet i irländska medier, särskilt sedan det blivit känt vilka villkor som de inhyrda östeuropéerna arbetar under. Deras lön är bara hälften av den irländska minimilönen som är sju euro. De arbetar tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan och får inte lämna båtarna efter arbetstiden.
Kan bli spiken i kistan
Till och med premiärminister Bertie Ahern har uttryckt sin harm. I nästan 20 år har arbetsgivarna, facket och regeringen gjort upp om löner och skatter för irländarna. Det har skapat stabilitet på arbetsmarknaden. Men nu kan Irish Ferries knäcka hela systemet med trepartsuppgörelser. Rederiet har redan trotsat ett utslag från Irlands arbetsdomstol.
Det irländska sjömansfacket Siptu hotar att fälla försöken att åstadkomma en ny trepartsöverenskommelse om Irish Ferries fullföljer sina planer. På irländska LO (ICTU) säger man att detta kan bli spiken i kistan för trepartsöverenskommelserna. Parterna skulle ha börjat förhandla i höst med sikte på ett nytt femårsavtal till nyår.
Färjekonflikten är inte den enda utmaning de irländska facken står inför. De amerikanska datajättarna som har etablerat sig i Irland håller orubbligt fast vid att personalen inte får vara organiserad, och facket anklagar regeringen för att lägga sig platt för deras krav. Den inhemske flygentreprenören Michael O´Leary släpper som alla vet inte heller in facket på Ryanair.
Uppmärksammat fall
Tillsammans med Vaxholmsfallet och konflikten inom Vikingrederiet utgör konflikten med det irländska färjerederiet de mest uppmärksammade fallen där företag utnyttjar arbetstagare från de nya medlemsländerna utan att respektera kollektivavtal med hänvisning till den fria rörligheten inom EU.
Europafackets generalsekreterare John Monks säger att det är helt oacceptabelt att arbetare från de nya medlemsstaterna i EU behandlas som andra klassens medborgare. Han anser att EU-kommissionen snarast bör lägga fram ett förslag om att stärka det så kallade utstationeringsdirektivet som syftar till att ge den utländska arbetskraften rätt till samma villkor som den inhemska arbetskraften.
Kommissionen slår ifrån sig och hävdar att direktivförslag har presenterats, men att medlemsländerna, dvs ministerrådet, har valt att undanta delar av transportbranschen från utstationeringsdirektivet. Direktivet gäller till exempel inte på färjor.
Irish Ferries kan därför, enligt EU-kommissionen, säga upp de irländska besättningsmännen för att ersätta dem med östeuropeiska arbetare.
GÖSTA TORSTENSSON
Proletären 49, 2005
