Osanna påstående om den ekonomiska krisen

Är den ekonomiska krisen nu överstånden? Flera påståenden i den riktningen sprids ut över världen.  Det tråkiga är att de inte är sanna.
Publicerad 13 augusti 2009 kl 10.48

Det är mycket prat om ”ljuset i tunneln”, ”botten är nådd”, ”nu vänder det” och så vidare. Förra torsdagen var det vår finansminister Anders Borg, som vid en så kallad pressfika hävdade att det ekonomiska läget har blivit “ett par snäpp bättre”. 

Det hör till att politiker försöker att ”prata upp konjunkturen”, det vill säga skapa ett slags självuppfyllande profetia: om alla tror att det håller på att bli bättre, så agerar de efter det, och då blir det också bättre.

Men finns det utöver detta något som skulle tyda på att konjunkturen vänt, eller åtminstone nått botten?

Jo, det finns en del saker som för en ytlig och/eller okunnig betraktare skulle kunna tas som tecken på en ekonomisk uppgång.

Så har till exempel aktiekurserna runt om i världen stigit under 2009 – Stockholmsbörsen med över 30 procent sedan årsskiftet. 

Hur kan man förklara det om inte med att ekonomin vänt?

För det första genom att räntorna sänkts.

Räntan
Den svenska riksbankens reporänta ligger på rekordlåga 0,25 procent.  Andra räntor har följt efter, varför de som haft sina pengar placerade i någon form av räntebärande ”placeringar” har flyttat över till förhoppningsvis mer lönsamma aktiefonder, som ökat netto med över 50 miljarder kronor under första halvåret – hela 10 miljarder både under juni och juli, vilket är rekord.  När mer pengar jagar ett i stort sett befintligt antal aktier stiger priset. 

Många företag har dessutom lyckats redovisa goda vinster till följd bland annat av minskade kostnader genom lönesänkningar och avskedanden.

En mycket viktig faktor för exportföretagen är och har varit den billiga svenska kronan.

Enligt ekonomisajten e24 har SKF under första halvåret tjänat 500 miljoner kronor på den billiga kronan.

Det motsvarar 40 procent av företagets hela halvårsvinst.

För Atlas och Boliden har enligt samma källa kronkursen svarat för drygt 20 procent av dessa företags vinster. Exemplen kan naturligtvis mångfaldigas.

Inom vissa delar av industrin har orderläget sett ut att ljusna – helt enkelt därför att lagren nu är tömda och de företag som vill ha någon som helst verksamhet måste fylla på sina lager. Så snart det skett kommer de att hålla igen på inköpen.
Men den kanske viktigaste orsaken till pratet om en vändning är den enorma skuldsättning som gått under namnet ”stimulanspaket”.

Längst har USA gått på denna väg. Lägger man ihop direkt spenderande, utlåning och löften om pengatillskott, uppgår summan till hisnande 12,8 biljoner (tusen miljarder) dollar, eller nästan lika mycket som USA:s hela bruttonationalprodukt.
Naturligtvis ger det ett visst tillfälligt resultat i form av ökad efterfrågan. Men pengarna skall betalas tillbaka och det med ränta.  ”Stimulanspaketen” är inget annat än en Döbelns-medicin (se fotnot).

Också i Sverige hålls efterfrågan uppe via ökad skuldsättning.

Hushållens skulder utgör i dag 150 procent av den disponibla inkomsten, vilket är rekord och överträffar utlåningskarusellen under 1990-talet.

Bakom detta ligger den låga räntan och tillgången till lån med bostaden som säkerhet.

Unga hushåll
Särskilt unga hushåll befinner sig i en riskabel situation. Deras bostadslån utgör i genomsnitt 75 procent av bostädernas aktuella marknadsvärde. Allt enligt Statistiska Centralbyrån.

Riskerna ligger i en räntehöjning, arbetslöshet eller att bostäderna sjunker i pris.  Rekordmånga ungdomar finns också anmälda hos kronofogden för obetalda skulder, ofta SMS-lån.

Hur osäker situationen är och hur famlande de etablerade prognosmakarna är framgår av följande. 

Knappt hade vår finansminister yttrat sin ovan citerade optimism, förrän IMF – Internationella Valutafonden – kom med en mycket negativ prognos för Sveriges ekonomi, det land som kanske skulle förbli längst i en djup kris, bland annat till följd av de svenska storbankernas engagemang i depressionens Baltikum.

Varpå en representant från den svenska finansinspektionen opponerade mot denna prognos.

BERTIL KILNER
Proletären nr 33, 2009

• von Döbeln var en svensk general som inför slaget vid Juutas i svensk-ryska kriget i Finland 1808-09 insjuknat och enligt en känd dikt sa till sin läkare: ”Ge mig något som gör mig för i morgon sjufalt värre, men hjälper mig i dag på mina ben”.  Därav uttrycket Döbelns-medicin.

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: