Sommarjobbet är den första arbetslivserfarenheten för de flesta unga. Skolungdomar får känna glädjen i att tjäna egna pengar som kan dryga ut studiebidraget den kommande höstterminen. För de som just har tagit studenten och ska ta de första stegen ut i vuxenlivet kan sommarjobbet innebära vägen in på arbetsmarknaden.
I april i år redovisades rekordhöga arbetslöshetssiffror. 483000 personer var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, närmare 10 procent av den arbetsföra befolkningen. Av dessa var 180000 ungdomar.
I maj och juni har arbetslösheten minskat något, som den gör varje år när det tillfälliga säsongsanställningarna ökar och vikarier tillsätts för att hålla arbetsplatserna igång när ordinarie personal går på semester. Men med en rekordhög arbetslöshet ökar konkurrensen om de sommarjobb som finns.
Inom den krisdrabbade industrin finns det gott om arbetslösa, före detta anställda, som kommer tillbaka till sina gamla arbetsplatser som sommarjobbare.
En rundringning som tidningen Dagens Arbete gjort till ett antal företag inom industrin visar att flera företag ökat sommarbemanningen jämfört med föregående år, men att de säsongsanställda framförallt utgörs av tidigare anställda som sagts upp under krisen.
Vården och hemtjänsten hör till de branscher där många unga sommarjobbar. En möjlighet som försvårats när den offentliga sektorn till följd av krisen drabbas av besparingar och nedskärningar. Det är här ökningen av arbetslösheten ökat mest det senaste året.
Som tidigare finns de flesta sommarjobben inom hotell- och restaurangbranschen och inom turistnäringen. Branscher där svarta löner och osäkra anställningsförhållanden är vanligt förekommande, och där ungdomar utnyttjas.
Bilden av det hårdare läget för sommarjobbare bekräftas av Sandra Viktor, ungdomssekretare på LO och ansvarig för LO:s hjälptelefon för sommarjobbare.
– Sommarjobben har inte ökat och konkurrensen är hård om de jobb som finns. Det balanseras lite av att fler kommuner satsar på feriejobb.
Sandra Viktor säger att en självklar anledning till att konkurrensen om sommarjobben ökat är lågkonjunkturen och den medföljande arbetslösheten.
Till det kommer stora årskullar som är i gymnasieåldern och att högerregeringens hårdare regler har gjort att fler än tidigare söker sommarjobb.
– Tidigare kunde högskolestuderande stämpla under sommaren, men sedan regeringen tog bort studerandevillkoret i a-kassan är det fler äldre ungdomar som söker sommarjobb.
Att ungdomar utnyttjas på sommarjobbet har varit ett problem sedan länge. I år kan Sandra Viktor dessutom notera en kraftig ökning av samtal från unga som får svarta löner, luras till provanställning utan lön och jobbar för företag som saknar kollektivavtal.
– När konkurrensen om jobben ökar så tar de oseriösa arbetsgivarna chansen. Vi får dagligen telefonsamtal från ungdomar som blivit erbjudna några dagars provjobb utan lön. Sedan tar arbetsgivarna in nya ungdomar som de lurar att jobba gratis.
Sandra Viktor förklarar att facket ofta saknar organisationer på arbetsplatser inom dessa branscher, till skillnad från inom tillexempel industrin där det finns en fungerande facklig rutin på att se till att lagar och villkor för säsongsanställda följs.
– Det är arbetsgivarnas marknad som gäller. Det är farligt för lönenivåerna, många ungdomar hamnar på arbetsplatser som saknar kollektivavtal.
• Hur jobbar ni från facket med att komma till rätta med dessa problem?
– Vi jobbar med opinionsbildning, just nu pågår en kollektivavtalskampanj. Sen försöker vi upplysa konsumenterna, de kan påverka genom att tillexempel välja att inte äta på en restaurang som saknar kollektivavtal. Framförallt jobbar vi med att värva medlemmar.
Wictor Johansson
Proletären nr 28, 2010
