Hoppa till huvudinnehåll

Sport: Ishockey och tennis – snart bara för rika

I två forskningsrapporter konstaterar Riksidrottsförbundet (RF) att det blir allt dyrare för unga att idrotta. Ishockey och tennis drar iväg kostnadsmässigt och riskerar att bli sporter enbart för de väl bemedlade.

Ishockeyföräldrar lägger nu i snitt 24.300 kronor om året på barnens idrottande.
Genrebild

Det barn som vill spela ishockey eller tennis behöver ha rika föräldrar. För kampsport som boxning, friidrott eller gymnastik räcker det med mer normala inkomster.

Forskarna Stefan Wagnsson från universitetet i Karlstad och Krister Hertting från högskolan i Halmstad har tagit fram rapporten Smakar det så kostar det. En rapport som visar hur kostnaderna för barnidrott skjutit i höjden mellan 2009 och 2023.

I rapporten Barn- och ungdomsidrottens prislapp, redogör Ola Segnestam Larsson vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm, för vad som ligger bakom kostnadsökningarna inom tre av idrotterna. Segnestam konstaterar att kostnaden för en huvudidrott har ökat med i snitt 68 procent jämfört med 2009, och att snittet nu ligger på 9.400 kronor per år.

– Det vi tydligt kan se är att kostnaderna för barns idrottande har ökat markant, där de nästan har fördubblats sedan 2003. Om den här utvecklingen fortsätter finns en risk att det blir ännu svårare att attrahera och behålla barn och ungdomar inom idrotten, särskilt från familjer med begränsade ekonomiska resurser. Samtidigt visar vår studie att även om många föräldrar tycker att kostnaderna är höga, anser majoriteten att de får valuta för pengarna, säger Hertting och Wagnsson i en kommentar till rapporterna.

Rapporterna visar att höginkomsttagare spenderar närmare 2.000 kronor mer per år än låg- och medelinkomsttagare, på barnens idrottande. De konstaterar samtidigt också att ”utrikesfödda föräldrar tenderar att lägga en något större andel av sina besparingar på sina barns idrottsaktiviteter”. 

Herttings och Wagnssons slutsatser är besvärande läsning för hockeyförbundet: när allt läggs samman, medlemsavgifter, träning, utrustning samt läger och cuper så betalar familjen till en ishockeyspelare mellan 7-18 år, i snitt 24.300 kronor om året. Det är två och en halv gång snittet för övriga idrottsverksamhet i Sverige: 9.400 kronor.

Strax efter ishockeyn i kostnadsjämförelsen kommer tennisen: 23.700 kronor i snitt per idrottande barn/ungdom 7-18 år. Trea är ridsporten, 17.700 kronor. 

I andra änden av tabellen återfinns friidrotten och olika former av kampsport (5.000 kronor) samt gymnastiken (5.900). Fotbollen kostar 8 800 kronor i snitt.

Att ishockeyn och tennisen kräver välsituerade föräldrar, visar Hertting och Wagnsson också i den del som behandlar idrottens ökande kommersialisering rapportförfattarna konstaterar att ”fler föräldrar väljer att bekosta sina barns deltagande i diverse kommersiella idrottsformer. Detta kan ske antingen genom företagsdrivna initiativ, eller i mer gråzonsbetonade former där idrottsföreningar erbjuder betalningsrelaterade tjänster utöver medlems- och träningsavgifterna.”

Medan föräldrar till barn inom kampsporten betalar i snitt 800 kronor per år för barnets deltagande i kommersiell verksamhet, handbollsföräldrar betalar 1.500 och föräldrar till barn i gymnastiken betalar 1.600 kronor, pungar hockey- och tennisföräldrar upp rejält: 5.000 kronor per år.