Landsbygdsbor går samman mot skolnedläggning

Lärandenämnden i Nybro kommun beslutade den 28 januari att lägga ner högstadieskolan i Alsterbro, en tätort på landsbygden med cirka 500 invånare. M, L och SD röstade för förslaget, medan S lade ner sina röster.

Beslutet kom som en blixt från klar himmel för ortsborna som fick reda på nedläggningen först dagen efter via lokaltidningen.

Alsterbroborna tänker dock inte sitta på åskådarläktaren och se på när politikerna försöker montera ner deras samhälle. Föräldrar såväl som elever har satt ner foten och bland annat startat en namninsamling mot nedläggningen, som hittills är uppe i över 1.000 underskrifter.

Marcus Nyström och Martin Nilssén, båda två Alsterbrobor med barn i skolan, ser positivt på det lokala engagemanget som bildats på kort tid.

– Det är viktigt att agera snabbt när man ser engagemanget i byn. Hela byn är involverade men vi är 15-20 personer i innersta kärnan som drar lite i trådarna. Vi höll vårt första zoommöte bara en vecka efter nedläggningsbeskedet och hela 48 datorer var uppkopplade, berättar Marcus Nyström.

– Det är väldigt stor samsyn kring denna fråga i byn och vi har varit noggranna med att poängtera att vi i kärngruppen är en megafon för alla föräldrar och att alla gärna får hjälpa till, säger Martin Nilssén.

Marcus Nyström berättar att många i byn just nu lägger mycket fritid på att grotta ner sig i lagar, regler, forskningsrapporter och konsekvensanalyser.

Det är inte första gången som högstadieskolan står inför hot om nedläggning. För tio år sedan försökte lärandenämnden göra samma sak, med skillnaden att det istället var S som stod i fronten för nedmonteringen. Även då var Alsterbroborna snabba med att organisera ett motstånd – och politikerna fick backa.

Alsterbro sprudlar av ideell verksamhetsanda men nu oroar sig många över att eldsjälar väljer att flytta från orten när deras barn måste bussas in till Nybro, 45 minuter enkel resa, fem dagar i veckan.

– Hur kommer det ideella engagemanget att påverkas om högstadiet läggs ner? undrar Martin Nilssén. Vi har en ideellt driven fritidsgård som när det inte är pandemi är öppen en dag i veckan. Vi har en skytteförening och en padelförening som har byggt den enda utomhusanläggningen för padel i hela kommunen. Hur kommer näringslivet att påverkas? Kommer livsmedelsaffären att överleva?

Vi far vidare till den nedläggningshotade högstadieskolan där vi träffar de tre eleverna Wilma Seger, Ronja Olofsson och Gusten Olofsson som är lika engagerade som de vuxna i försvaret av sin skola.

– Vi har skickat mejl till två av politikerna i lärandenämnden. De har inte informerat oss elever alls om att högstadiet ska läggas ner, säger Wilma Seger som går i nionde klass. De borde ha pratat med oss eftersom det är vi som berörs av beslutet.

– Det känns jobbigt att behöva byta skola mitt i ett läsår, inflikar Ronja Olofsson som liksom Gusten Olofsson går i åttonde klass.

Arbetsgruppen mot nedläggningen, som Marcus Nyström och Martin Nilssén hoppas utvecklas till en föräldraförening när skolkampen är över, kommer att överlämna namnlistorna en första gång till lärandenämndens politiker vid nästa sammanträde den 3 mars.