M – men också MP – vill ADHD-testa barn baserat på var de bor

Samtidigt som Moderaterna med hjälp av de övriga högerpartierna och Miljöpartiet slaktar barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, föreslår nu M en månad före valet att alla barn över fem år i så kallade utsatta områden ska testas för ADHD. Då kan fler barn medicineras och därmed, tror M, minskar gängkriminaliteten.

Trots kritik från Miljöpartiets centrala ledning kommer nu ett liknande förslag även från partiets avdelning i Stockholm, som under hela mandatperioden samarbetat med M och de borgerliga partierna i slakten av vården i Stockholm.

– Det är inte fel att testa barn för ADHD om man syftar till att vaska fram vilka barn som är i behov av hjälp. Men problemen med gängkriminalitet löser man inte så här, utan genom att ta itu med de gigantiska problemen som finns i de utsatta områdena: med bostäder, fungerande skolor, trygghet och arbete, säger läkaren Lars Lindwall till Proletären.

Bakom förslaget om testerna står M i Stockholm och finansregionrådet Irene Svenonius. Enligt partiet ska testerna kunna genomföras rakt över en hel skolklass. Eller från fem års ålder på barnavårdscentralen.

Det moderata förslaget får hård kritik. En av kritikerna är Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som på Facebook undrar om M har ”fullständigt tappat det? Ska vi testa barn utan symtom för ADHD bara för att de bor på ett visst ställe?”.

Men Stenevi känner inte sitt eget parti. Inför regionvalet i Stockholm har det lokala Miljöpartiet samma åsikt som Irene Svenonius. I en debattartikel i Dagens Arena skriver partiets toppkandidat Sandra Ivanovic Rubin, sjuksköterska och ordförande i psykiatriberedningen, att ”Miljöpartiet i Region Stockholm vill satsa på åtgärder för individer och i områden där risken för att tidigt rekryteras in i kriminalitet är hög. Nästa mandatperiod vill vi: Skapa snabbspår in i vården. Barn som misstänks ha en ADHD-diagnos och som lever med riskfaktorer för att rekryteras in i kriminalitet, ska snabbt utredas och få behandling.”

Samtidigt som M och MP föreslår ADHD-tester i förorterna, har partierna tillsammans inlett en slakt på mottagningarna inom barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Stockholm.

16 mottagningar ska bli nio och en större del av Bup-vården ska privatiseras. Just de av gängkriminalitet drabbade förorterna får ta de hårdaste smällarna när Region Stockholm, som gjorde en vinst på nära sex miljarder 2020, sparar in på den verksamhet som redan idag är hårt ansträngd. Det kunde Proletären berätta om i september förra året.

I en utredning menar Miljöpartiets Susanne Nordling, intern hälso- och sjukvårdsgruppledare för Miljöpartiet i Region Stockholm, krasst att den nya indelningen är ett sparbeting som ”inbegriper även mer rimliga ekonomiska förutsättningar”.

Omorganisationen i Stockholm innebär att 2023 ska 11.000 barn vara geografiskt listade till de nya privatiserade Bup-mottagningarna i staden. De ska betjäna en större geografisk yta jämfört med idag. Hårdast drabbas de mest utsatta arbetarområdena i regionen. Dagens ansvarsområde Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta läggs till exempel ihop med kommunerna Upplands Bro, Järfälla och Sundbyberg. BUP-mottagningen som tidigare betjänade 68.000 invånare, ska nu ta hand om 231.000 människor.

Socialstyrelsen konstaterar att barn med svenska föräldrar får dubbelt så många ADHD-diagnoser som barn med två utlandsfödda föräldrar, och att barn med svensk bakgrund medicineras tre gånger så ofta som barn födda utanför Sverige.

Sargon El Khouri, rektor för Gårdstensskolan i Angered i Göteborg, menar att en orsak till att utlandsfödda barn utreds och medicineras i mindre utsträckning än svenska barn kan vara att utlandsfödda föräldrar känner skam när deras barn genomgår en psykiatrisk utredning. Sargon El Khouri har engagerat sig i frågan och är bekymrad över att många föräldrar inte förstår vikten av att deras barn får en diagnos.

– Det kan ta flera år innan vi lyckats övertyga dem och då försvinner barnen upp i gymnasiet, säger Sargon El Khouri till SVT.

Lars Lindwall förstår varför:

– Man måste jobba med ökad förståelse hos föräldrarna; man måste ha dem med sig. Det går inte bara att pang bom tvinga på folk sådana här undersökningar över deras huvuden. De måste ju vara en vinst för både familjen och barnet.

Enligt en rapport från Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbetsprojekt mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR), har antalet barn som behöver psykiatrisk hjälp ökat kraftigt de senaste åren. Rapporten Psykiatrin i siffror, presenterad i maj 2021, konstaterar att antalet patienter ökade med 13 procent (15.800 barn och unga) mellan 2017 och 2020, och att antalet årliga besök till BUP ökade med elva procent (110.000). Vidare att 6,1 procent av alla barn mellan 0 och 17 år var i kontakt med Bup under 2020. Rapporten konstaterar att 66 procent av alla sökande fick hjälp inom målsättningen 30 dagar, men också att 34 procent inte fick det och att det betyder att tillgängligheten till Bup måste öka, inte minska.