Ny massiv uppslutning för BB i Karlskoga

3.000 personer samlades i Karlskoga för att återigen demonstrera mot tjänstemännens beslut om att stänga förlossningsavdelningen på orten. Brist på säkerhet har lagts fram som anledning till beslutet och som svar på detta har politikerna beställt en utredning som publicerades i början av veckan.

Enligt denna krävs följande saker för ett återöppnande: personalförstärkning med en specialistläkare och två ST-läkare med beredskap nattetid, en specialistutbildning för barnmorskor, inköp av kamerautrustning som narkosläkarna i Örebro ska använda för distansbedömning samt en och en halv barnsjukskötersketjänst.

Totalsumman av dessa åtgärder är 4,7 miljoner kronor. En ganska blygsam summa för en återöppning av förslossningen i Karlskoga.

På demonstrationen överlämnade Eva-Lena Grussfurtner Hansson, drivande i föreningen Rädda Karlskoga BB, 14.000 namnunderskrifter till regionstyrelsens ordförande Andreas Svahn (S).

— Det är vi politiker som bestämmer hur många verksamheter som ska finnas i regionen och var de ska ligga. Men vi har också ett uppdrag att lyssna på läkarna om det finns brister i säkerheten. Och för mig är säkerheten central. Det gäller nu att alla är goda ambassadörer för Karlskoga, sa Andreas Svahn i sitt tal på demonstrationen.

Lisa Bjurwald, författare till boken BB-krisen, talade också på demonstrationen. Hon ser att det råder brist på kvinnoperspektiv i frågan.

— Det är kvinnor som både jobbar på dessa avdelningar och som föder barnen. Det här skapar en dubbel utsatthet. Säkerheten blir också något lättvindigt. När någon bryter benet så är det inget snack om att denna person så fort som möjligt ska in till sjukhus men när någon föder ett barn så är detta inte lika självklart, säger hon till Proletären.

— Jag reagerar starkt när Andreas Svahn säger att vi måste vara ”goda ambassadörer” och inte säga ifrån. Det är snarare bristen på uppror som är central i den här frågan. Är man verkligen ute efter att döda mindre orter och landsbygden? Det verkar i alla fall som det i dagsläget.

Vissa av tjänstemännen i Örebro är dock kritiska till utredningen som beställdes av politikerna och har redan lämnat in en reservation till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

I Nerikes Allehanda gick åtta chefläkare från USÖ ut och menade att utredningen var bristfällig och att berörda läkare inte fått analysera situationen. Åtgärderna som föreslås i utredningen är inte tillräckliga för ett återöppnande, enligt tjänstemännen.

En läkare på demonstrationen, Tim Kvick, säger till Proletären att utredningen är bristfällig av en anledning och att det kan bli svårt att rekrytera de nya läkarna till lasarettet.

— Jag menar att utredningen är gjord för att inte kunna implementeras. Och detta ger en situation där tjänstemän och politiker kan skylla på varandra. Problemet ligger snarare i hur vi strukturerar upp vården, via länskliniker. Alltså när läkare skickas fram och tillbaka mellan olika platser och till helt nya uppgifter. Det är inga läkare som vill jobba på det sättet just för att det inte är patientsäkert. Man kan lika bra säga att man ska anställa fler enhörningar.

På onsdag tar hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro beslut om huruvida de ska lyssna till tjänstemännens kritik eller inte.