Hoppa till huvudinnehåll

Ökat tryck på hjälporganisationer

Matfattigdomen ökar i Sverige. Det märks tydligt på MatRätt, en butik som riktar sig till de som lever i ekonomisk utsatthet, där medlemsantalet nästan dubblerats på sex månader. ”Det är tydligt att behoven har ökat”, säger verksamhetschefen Ida-Lina Frisell Aasland till Proletären.

Ida-Lina Frisell Aasland i MatRätts butik i Flatås i Göteborg.
Maja Ericson

Redan en halvtimme innan öppning ringlar kön lång utanför MatRätts butik i Flatås i Göteborg. Här kan ekonomiskt utsatta köpa billiga livsmedel.

Verksamhetschef Ida-Lina Frisell Aasland berättar att det är delvis nya grupper som söker sig till butiken. 

– Tidigare var de flesta av våra medlemmar människor som lever på försörjningsstöd. Men det är inte längre den största målgruppen. Behovet har ökat och finns hos fler grupper i samhället. 

I Göteborg lever 8,7 procent av invånarna i ekonomisk utsatthet, enligt SCB. Den skenande inflationen gör det svårare för allt fler att ha råd med det mest nödvändiga, och trycket ökar på hjälporganisationer för ekonomiskt utsatta. 

En sådan är Räddningsmissionen, som bland annat driver verksamheten MatRätt – en social matbutik som erbjuder arbetstillfällen för personer i arbetsträning och vars mål är att minska matsvinn och matfattigdom. 
MatRätt ser flera samhällsgrupper som fått det svårare att få ekonomin att gå ihop. Bland annat har fler långtidssjukskrivna och pensionärer börjat komma till butiken. 

– De har vi inte haft innan på det sättet. Men framför allt är det fler ensamstående föräldrar. Och när barnfamiljer påverkas blir det extra viktigt att vi verkligen belyser att den här problematiken finns. 

Med det ökade trycket har MatRätt behövt öka bemanningen och har öppnat ännu en butik, i Rannebergen i norra Göteborg. 

– De första två åren med Flatåsbutiken gick vi från noll till 7.000 medlemmar. Det var en jämn ström av medlemsansökningar och en behaglig tillväxt. Men sedan i våras har behovet blivit så mycket större. 

Det senaste halvåret har antalet medlemmar nästan fördubblats till 12.000. 

– En ganska markant skillnad. Det gör väldigt mycket med en arbetsgrupp, och kräver också mycket mer livsmedel. 

En annan stor skillnad är den tydligt högre stressnivån på kunderna, berättar Ida-Lina Frisell Aasland. Det har blivit betydligt svårare att klara sig på socialförsäkringsersättningar, vilket skapar stor stress hos dem med knappa marginaler. 

MatRätts koncept är i grunden att vara ett komplement till kundernas vanliga inköp. Eftersom sortimentet varierar från dag till dag, beroende på donationer från grossister och producenter, finns inte det breda sortiment som andra butiker har. 

Men idag har den sociala matbutiken blivit förstahandsvalet för många. 

– Att leta låga priser räcker inte lika långt längre. Människor som varit fantastiskt duktiga på att hitta kreativa lösningar och låga priser på livsmedel klarar sig inte med det längre utan vänder sig till oss för att få hjälp och stöd, säger Ida-Lina Frisell Aasland. 

Kunderna håller sig också kvar i butiken längre, i hopp om att nya varor ska komma upp på hyllorna. 

– Det finns inget ekonomiskt utrymme att handla i en annan butik, vilket gör att man väntar i våra butiker i flera timmar för att se om det kommer in mer livsmedel. 

Det höga trycket skapar en situation som kan vara svår att hantera för personalen. 

– Det är dels stressnivån hos kunderna, men också att vi är en anpassad arbetsplats för människor i arbetsträning, så ibland ställs det orimliga krav på oss. 

Maja Ericson
Utbudet av varor varierar beroende på donationer.

Vad menar ni behövs från politiskt håll för att möta målgruppens behov? 

– Först och främst behöver man ha med sig att vi​ tar ett stort samhällsansvar, vilket vi gärna gör. Men vi behöver samtidigt belysa att matfattigdom är en konsekvens av det bristande politiska ansvaret att säkra att alla människor i staden och i Sverige har råd att äta sig mätta.

Ida-Lina Frisell Aasland tror att politikerna egentligen inser att arbetet mot matfattigdom är omfattande och att många delar av samhället behöver samarbeta. Och att om någon bara tar ett rejält initiativ till förändring kommer många aktörer vara med och bidra till ”ett varmare Göteborg”.

– Nu väljer man att blunda för problemet. Ersättningar som försörjningsstöd, garantiersättning och aktivitetsstöd är så låga att de inte alls är i linje med vad det kostar att leva i samhället. Någonstans behöver vi se över och matcha ersättningarna med vad ska pengarna räcka till. 

 Hon ser inte heller att trycket på butiken kommer att minska under överskådlig tid. 

– Vi behöver rusta oss för att kunna stötta för det behov som finns. Men vi frågar oss också: vems ansvar är detta? Hur stort kan behovet bli, och hur stort ansvar ska ligga på oss för att lösa detta stora samhällsproblem? 

Pressbild
Catarina Dunghed, Socialchef på Göteborgs stadsmission

Fler söker sig till Stadsmissionen

Hjälporganisationer över hela landet rapporterar om ökat tryck på sina verksamheter. Allt fler söker stöd hos bland annat Stadsmissionen när de får det svårare att gå ihop ekonomiskt med skenande levnadsomkostnader.

– Våra besökare tvingas göra förfärliga prioriteringar när pengarna inte räcker till. Ibland står valet mellan mat på bordet eller kläder på kroppen nu när temperaturen sjunker och vi går en vinter till mötes, säger Catarina Dunghed, socialchef på Göteborgs stadsmission.

– Vi är djupt oroade över utvecklingen i samhället, där de som redan är utsatta drabbas ännu hårdare nu när levnadskostnaderna ökar.

Det är människor i olika typer av utsatthet som söker hjälp hos Stadsmissionen. Bland annat papperslösa, hemlösa och personer med beroendeproblematik. 

– Men vi möter också ensamstående föräldrar och fattigpensionärer som har svårt att få ekonomin att gå ihop månad efter månad. De kommer till oss för att få mat i magen eller för att få annan akut hjälp.

Catarina Dunghed menar att samhällets skyddsnät inte räcker till. Många människor har inte råd att köpa det mest nödvändiga.

– Den senaste tiden har vi sett att antalet besökare har ökat. Fler och fler söker vår hjälp och vi ser en ökning av ensamstående mammor och fattigpensionärer. Det är en sorglig utveckling.

Vad behövs för att tillgodose behoven för människorna ni möter?

 – Först och främst i detta nu behöver våra myndigheter som utgör vårt svenska välfärdssamhälle ta ansvar för sina medborgare, och se till att bidragsnivåerna i socialförsäkringssystemet täcker de höjda levnadskostnaderna. Därtill behöver den svenska regeringen ta fram en nationell fattigdomsstrategi med fokus på förebyggande insatser för att förebygga fattigdom i Sverige.