Orosanmälan från förskolan – för att hon jobbar heltid
Scheman med både kvälls- och helgtjänstgöring för Maria Jacobsson tycker förskolan skadar hennes dotter. Kan en ensamstående förälder inte jobba inom hemtjänsten?
Maria Jacobsson arbetar som undersköterska i hemtjänsten i Arbrå, 1,5 mil från Bollnäs. Hemtjänsten har infört så kallade autoscheman vilket innebär att personalen skiftar till ett nytt schema var sjätte vecka och arbetar både dag, kväll och helg. För en ensamstående förälder innebär det att man antingen måste ha hjälp från familj och vänner med att passa barnen eller att få tillgång till natt- och helgdagis.
I Arbrå finns inget sådant, men Maria Jacobsson fick plats i Bollnäs för sin dotter Keira. Det innebär dock att vistelsen på förskolan blir uppemot 90 timmar vissa veckor eftersom det innebär körtid fram och tillbaka. Rektorn på förskolan, Malin Sjölund, har gjort en orosanmälan eftersom hon är rädd att barn som är så länge på förskolan far illa. Maria Jacobsson tycker att Keira har trivts bra på förskolan och undrar varför inte personalen har sagt något ifall hon inte har gjort det.
– Keira har gått på förskola och nattis i flera år och har inte varit orolig. Men förra sommaren förstod jag att det blev lite jobbigt och jag sa till på förskolan. Senare på hösten kom orosanmälan.
Socialtjänsten tillsatte en utredning, som nyss lades ner efter tre månader.
Det finns många fler föräldrar som sitter i samma sits som Maria Jacobsson enligt Kommunal i Bollnäs. Schemat med delade turer är ohållbart, men det skulle man inte behöva ha om man ökade grundbemanningen. Oregelbundna scheman, som läggs om med korta intervaller, med långa arbetspass, delade turer samt lite dygns- och veckovila skapar problem för personal inom vård och omsorg. Och än värre är det förstås för ensamstående föräldrar.
– Vi har två jättebra chefer som har slitit med det här nya autoschemat och de säger att vi måste försöka påverka hur vi lägger upp vårt arbete, vi måste prata med de äldre hur det blir bäst både för dem och för oss.
– Bemanningen är ju på gränsen hela tiden. Händer det något akut som att någon trillar till exempel, då måste vi vara dubbel personal, eller om någon kräks ner sig och måste duscha igen. Då skulle man vilja ha en jour- eller larmgrupp, men det finns inte utrymme för.
Maria har ansökt om att få en stödfamilj, men fått nej av kommunen. Om hon fick det skulle det innebära att hon skulle slippa stressen över att lämna Keira så länge på förskolan. Och hon skulle gärna ha ett fast schema som skulle underlätta med att lägga schema på förskolan.
– Nej, de säger att man får inte stödfamilj för att arbeta, bara för avlastning. Under utredningen har jag varit så orolig så jag har lyckats minska Keiras vistelsetid med hjälp av min brorson, min kusin och en annan familj som hjälper mig med vissa helger.
Förskolan är inte anpassad för yrken med oregelbundna tider visas i LO:s Jämställdhetsbarometer. Det är också stor skillnad på vilket yrke man har. I en Sifoundersökning 2019 svarade 35 procent av föräldrar med arbetaryrken att de kan jobba heltid och klara sig med barnomsorgens öppettider, i tjänstemannayrken var siffrorna cirka 60 procent.
Marias chef har förståelse för hennes situation, men kan inte göra specialschema för just henne, det skulle ju drabba kollegorna.
Deltidsarbete är heller ingen lösning på problemet, i likhet med många andra arbetarföräldrar behöver Maria Jacobsson en heltidslön för att klara sina kostnader. Den som tjänar bra kan anlita en barnvakt för hämtning av barnen, men det är ingen lösning för lågavlönade.
–Socialchefen tycker att man kan gå ner till 80%, men det har jag inte råd med, jag är ju en underbetald undersköterska. Jag kan inte ens utnyttja ROT-avdrag för huset, jag tjänar för lite.
Eftersom det numera förutsätts att alla, kvinnor som män, jobbar heltid måste samhället bygga ut välfärden så att den svarar mot reella behov. Ett första steg är sex timmars arbetsdag med en rejäl höjning av låga löner.