”Regeringen har vårdlobbyisterna i ena örat och Sverigedemokraterna i det andra”
Regeringens vårdbudget för 2023 innebär stora nedskärningar i det generella stödet till Sveriges regioner. Även om coronapandemin inte längre är ett lika stort hot mot samhället och ekonomin så skjuts det till väldigt lite pengar för att arbeta bort vårdköerna som byggts upp.
I den nya regeringens budget sänks anslagen till folkhälsa och sjukvård med strax över 15 miljarder till kommande år. Och tittar man på prognosen för 2024 väntas sammanlagt 35 miljarder försvinna, jämfört med budgeten för 2022.
En del av pengarna som försvinner är statliga stöd för testning, behandling och vaccinering mot covid-19, vars samhällskonsekvenser mildrats den senaste tiden. Men under pandemin har också covidvård prioriterats framför andra åtgärder vilket gjort att vårdköerna vuxit lavinartat.
Bara under 2021 ökade landets vårdköer med 125.000 patienter, en 25-procentig ökning jämfört med 2020. Och bland dessa är det nästan hälften som måste vänta längre än vårdgarantin på 90 dagar för att få behandling.
Jonas Lindberg, specialistsjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning och regionråd för Vänsterpartiet i Region Stockholm, menar att både patienterna och vårdpersonal kommer drabbas negativt av regeringens budget.
– Om man inte levt under en sten de senaste åren så borde man veta att det fattas resurser i vården. Vi har haft en svår ekonomisk utmaning med platsbrist och alldeles för få vårdcentralsläkare. Och nu väljer regeringen att inte skjuta till några pengar. Det är som att de blundar för alla problem, säger Jonas Lindberg till Proletären.
– Jag är rädd för att vi kommer få se nedskärningar á la 90-talet när man nu inte tar höjd för resursbristen som finns. Det blir istället upp till vårdpersonalen att lösa alla problem genom att jobba fortare och mer.
Av dessa 15 miljarder väljer regeringen att omlokalisera fem till så kallade riktade bidrag (se faktaruta) för att sänka vårdköerna och öka vårdplatserna i Sveriges regioner. Per region blir detta 240 miljoner i riktade bidrag. För att sätta det i kontext köpte till exempel Region Gävleborg in hyrpersonal för cirka 220 miljoner bara under första halvan av 2022.
– Riktade bidrag är en gammal metod som högerregeringen kör på upprepning. Tidigare har detta lett till undanträngningseffekter och att regionerna började fifflade med siffrorna i vårdköerna [se faktaruta.] Det vi behöver är snarare långsiktiga satsningar.
– Detta riskerar att leda till varsel, nedskärningar bland personalen och att regionerna sparar på nödvändig vård.
Två problem som påverkar både vårdköer och öppna vårdplatser är personalbrist och massuppsägningar. I nästan alla fall som rapporterats i media uppger vårdpersonalen att de lämnar sin arbetsplats på grund av stress, för hög arbetsbörda och dålig lön. Detta skapar en situation där det finns en planerad budget för fler vårdplatser, men som inte går att hålla öppna på grund av personalbristen.
Jonas Lindberg är kritisk till att regeringen inte tar upp denna problematik och menar att nedskärningar kommer förvärra situationen.
– För man den här politiken så kommer man snarare att öka bemanningskostnaderna inom vården. Arbetsmiljön är så jävla illa och kommer bli värre. Då kommer fler säga upp sig och gå över till privata bemanningsbolag där man får mer frihet att bestämma sina arbetspass och tre gånger så bra betalt.
– Denna vårdpolitik går ut på att ha kvar privatiseringarna och sedan kräva att vi ska anmäla asylsökande och dra in rätten till tolk. Det visar att regeringen har vårdlobbyisterna i ena örat och Sverigedemokraterna i det andra.